De västsahariska flyktinglägren i Tindouf

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flyktinglägret Al-Ayun, 2009
Tindouf ligger i Algeriet, längst upp i bildens östra hörn.
   Gult markerar området kontrollerat av den västsahariska republiken. Övriga delar av Västsahara är under marockansk ockupation.

De västsahariska flyktinglägren i Tindouf började anläggas i slutet av 1975, när Marocko och Mauretanien invaderade Västsahara och tiotusentals västsaharier flydde till Algeriets Tindoufprovins, där de fortfarande bor i flyktingläger inom egenkontrollerade områden. Dit förlades också Polisarios högkvarter, liksom strax därefter regeringen för den västsahariska statsbildningen, Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR).

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra huvudläger, med namn efter städer i det ockuperade Västsahara: Al-Ayun, Es-Smara, Dakhla och Ausserd, vilka byggdes med avstånd från varandra med tanke på risken för marockanska flyganfall.[1]

Varje huvudläger har en guvernör i ledningen. I den västsahariska administrativa indelningen är varje läger en så kallad wilayah, vilket egentligen motsvarar ungefär en provins, och varje wilayah har i sin tur omkring sju daira, motsvarande distrikt.[1]

Därutöver finns 27 februari-lägret, som är betydligt mindre och centrerat kring en internatskola för kvinnor, varifrån det lägret också administreras.[2] Slutligen finns i Rabuni Polisarios och SADR:s ledning samlad, det vill säga de västsahariska myndigheterna, som också administrerar flyktinglägren.[3]

Det är oklart hur många västsahariska flyktingar som befinner sig i dessa läger; algeriska myndigheter har uppgett siffran 165 000, medan FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) i sin planering för 2015 räknade med 90 000 hjälpbehövande flyktingar, samtidigt som man efterlyste en noggrannare räkning av antalet.[4]

Flyktingarna är beroende av bistånd från det internationella samfundet för sin överlevnad; de bor i ett område av Saharas öken som aldrig tidigare varit bebott, med mycket heta somrar och kalla vinternätter. FN:s WFP (World Food Programme) och UNHCR organiserar delar av biståndet, men administrationen sköts av Polisario. I flyktinglägren finns utbildning för alla barn och ungdomar i minst sex år. För vidare studier fortsätter många studera i Algeriet. Sjukhus och vårdinrättningar finns också i flyktinglägren men det råder ständigt brist på det mesta.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Besenyő, János (2009). István Tarrósy. red. Western Sahara. IDResearch Ltd./Publikon Publishers. ISBN 978-963-88332-0-4. http://www.kalasnyikov.hu/dokumentumok/besenyo_western_sahara.pdf. Läst 1 december 2015 
  2. ^ ”27 February Camp”. Forced Migration Online. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208134302/http://www.forcedmigration.org/podcasts-videos-photos/photos/27-february-camp. Läst 30 november 2015. 
  3. ^ ”Human Rights in Western Sahara and in the Tindouf Refugee Camps”. Human Rights Watch. 19 december 2008. https://www.hrw.org/report/2008/12/19/human-rights-western-sahara-and-tindouf-refugee-camps. Läst 30 november 2015. 
  4. ^ ”2015 UNHCR country operations profile - Algeria”. UNHCR. http://www.unhcr.org/cgi-bin/texis/vtx/page?page=49e485e16. Läst 17 november 2015.