Devnja
- För andra betydelser, se Devnja (olika betydelser).
| Devnja Девня | |
| Devnya, Devne | |
| Ort | |
| Land | |
|---|---|
| Region | Varna |
| Kommun | Devnja |
| Höjdläge | 70 m ö.h. |
| Koordinater | 43°13′20″N 27°34′10″Ö / 43.22222°N 27.56944°Ö |
| Folkmängd | 8 171 (2012-02-28)[1] |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 732280 |
Devnja (bulgariska: Девня) är en stad i Bulgarien.[1][bättre källa behövs] Den ligger i kommunen med samma namn och regionen Varna, i den östra delen av landet, 300 km öster om huvudstaden Sofia. Devnja ligger 70 meter över havet[1][bättre källa behövs] och antalet invånare är 8 171.[1][bättre källa behövs]
Historia under antiken
[redigera | redigera wikitext]Devnja ligger på platsen för den antika romerska och tidiga bysantinska staden Marcianopolis (Μαρκιανούπολις) som grundades av den romerske kejsaren Trajanus efter det andra daciska kriget, som slutade år 106. Staden har fått sitt namn efter Trajanus syster, Ulpia Marciana. Staden var ett strategiskt centrum och var en del av det romerska Thrakien fram till 187–193, och tillhörde då provinsen Moesia inferior. Marcianopolis blomstring under romerskt styre avslutades av en gotisk räd 248–249 e.Kr. och efterföljande invasioner av främmande folk från norr.
Under kejsar Diocletianus blev Marcianopolis centrum för provinsen Moesia Secunda i Thrakiens stift, och återuppbyggdes grundligt i slutet av 200-talet och början av 300-talet. Staden växte i betydelse på bekostnad av grannstaden Odessos (Varna) på 300-talet. Staden var ett viktigt biskopscentrum och en basilika från perioden grävdes ut på 1900-talet. Under kejsar Valens konflikt med goterna (366–369) var Marcianopolis tillfälligt huvudstad i imperiet och den största staden i Thrakien enligt en källa från perioden. Antiopes hus, en senromersk villa dekorerad med flera vackra golvmosaiker, har grävts ut och visas för allmänheten. Villan byggdes i slutet av 200-talet eller början av 300-talet e.Kr. Den är nu mosaikmuseet i Devnja. Trots regelbundna attacker förblev Marcianopolis ett viktigt centrum tills en avarisk räd slutligen förstörde staden 614–615 e. Kr. Platsen fortsatte att sättas ut på kartor fram till långt senare.[2]
Osmanskt styre under medeltid och det befriade Bulgarien
[redigera | redigera wikitext]När slaverna bosatte sig på Balkan på 600-talet kallade de ruinerna av den antika staden för Devina, från proto-indoeuropeiska *dhew-(i)na eller *dhew-eina ("källa, källa, ström, ström") och förknippade den med det slaviska ordet deva ("jungfru"). En liten bulgarisk fästning fanns på platsen under medeltiden, möjligen byggd under Omurtag på 800-talet och utvidgad norrut på 900- eller 1000-talet. En stor bulgarisk massgrav från 800-talet har grävts ut på platsen.
Efter den osmanska invasionen av Balkan förstördes och övergavs fästningen, och bosättningen flyttades västerut. En by vid namn Devne nämns i en skattelängd från 1573, men andra former av namnet är dokumenterade av utländska och bulgariska resenärer på 1500- och 1600-talen, ibland använda för att beteckna floden.
Efter Bulgariens befrielse från det osmanska styret kallades byn Devne fram till 1934, då den ersattes av formen Devnja. Floden Devnjas nedre lopp var en plats för verksamheter sedan osmansk tid med många vattenkvarnar som betjänade det i övrigt flodlösa landet i södra Dobrudzja, ett område som var en kornbod i Bulgarien. Den 27 augusti 1969 bildades staden Devnja genom en sammanslagning av byarna Devnja, Reka Devnja och Poveljanovo.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 Devnya hos GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2012-02-28; databasdump nerladdad 2015-11-20
- ↑ Angelov, Anastas. ”. Марцианопол (bulgariska) (Marcianopolis. latinska namnet)” (på Bulgariska). web.archive.org. Devnya.Bulgarien. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071007112547/http://www.devnia.bg/HisPDF/1_Marcianopol/Marcianopol_bg.pdf. Läst 22 november 2023.
- ↑ Angelov, Anastas (2003). ”Анастас Ангелов - Девня - страници от историята” (på bulgariska). Devnja –Sidor från historien. https://liternet.bg/publish10/aangelov/devnia/content.htm. Läst 22 november 2023.
