Devschirme

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Osmansk framställning av Devschirme

Devschirme (turkiska: devşirme 'insamling') var ett i Osmanska riket förekommande bruk som innebar att de kristna bönderna på Balkan tvingades skicka sina söner till sultanen som slavar. Sönerna uppfostrades sedan i den muslimska tron vid Höga porten, och många av dem gjordes till soldater i janitschartrupperna.

Detta bruk var en form av beskattning (även kallad blodskatt) av de kristna för att de inte gjorde reguljär militärtjänst. Från varje år till vart sjunde år blev pojkar mellan 7 och 14 år utvalda. Om de hade framgång kunde de bli ämbetsmän och i vissa fall med möjlighet att gynna den gamla hembyn.

Rekryteringen blev lagligen reglerad först under Selim I:s regering. Kristna pojkar, särskilt från Albanien och Grekland och senare även i Ungern, utskrevs.[1] Endast några genom särskilda fördrag privilegierade orter såsom Istanbul, Galata och Rhodos var befriade från skatten. Till en början utskrevs var femte pojke, men längre fram tog man alla dugliga.[1]

Olika typer av missbruk förekom. Dels tillät tjänstemän rika föräldrar att friköpa sina söner, dels avlämnade de inte alla utskrivna till pagekamrarna utan sålde många för egen räkning till slavhandlare.[1]

Bruket upphörde under 1600-talet, det sista tillfället för Bulgariens del var 1685.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”254 (Världshistoria / Orienten)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vrldhist/3/0276.html. Läst 19 augusti 2021.