Dibs söker sig själv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Dibs söker sig själv (Dibs in Search of Self i original) är en fallstudie skriven av barnpsykoterapeuten Virginia M. Axline. Berättelsen skildrar den femårige Dibs, en emotionellt funktionsnedsatt pojke.[1] Hans välbärgade och välutbildade föräldrar uppfattar honom som "sinnessvag", eftersom han beter sig asocialt. Dibs avskärmar sig och skyr social kontakt, talar sällan, sparkar och slår sin syster och skolkamrater, har mordisk idealisering. Han feldiagnostiseras som autistisk.

För att skydda hans anonymitet kallas han i boken för "Dibs". Virginia M. Axline använder lekterapi för att kommunicera. Efterhand återanpassas Dibs och övergår till nästan normala sociala beteenden. Dibs var ett begåvat barn med en IQ av 168.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Axline, Virginia M. (1973). Dibs söker sig själv: personlighetsutveckling genom lekterapi (1. uppl., 3. tr.). Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7232697. ISBN 91-29-40897-0 

Boken gavs ut för första gången i en engelskspråkig originalutgåva redan 1964.