Hoppa till innehållet

Disestablishment of the Istanbul Slave Market

Från Wikipedia

Disestablishment of the Istanbul Slave Market var ett kejserligt firman (dekret) utfärdat av sultan Abd ül-Mecid I av Osmanska riket år 1847.[1] Den utfärdades samma år som Suppression of the slave trade in the Persian Gulf (1847). Reformen resulterade i stängningen av den offentliga slavmarknaden i den osmanska huvudstaden. Den var en av milstolparna i de osmanska reformerna mot slaveri 1830-1889, men den var en rent kosmetisk åtgärd som inte utplånade slavmarknaden, endast fick den utom synhåll och räckhåll för västerländsk kritik.

Britterna drev länge en utrikespolitisk policy av diplomatiska påtryckningar mot Osmanska riket att motarbeta slaveri och slavhandel. Försäljningen av slavar offentligt i den osmanska huvudstaden väckte indignation hos västerländska besökare och klagomål från ambassadörer och skapade ett dåligt intryck av det Osmanska riket i Europa.

Reformen ägde rum helt på osmanskt initiativ.[2] Dekret gav order om att stänga den offentliga slavmarknaden i Istanbul. Slavmarknaden stängde i december 1846, under det finansiella året 1846-1847.[3] Dekretet ledde dock inte till att slavmarknaden i staden stängde: i fortsättningen såldes slavarna istället inomhus, i slavhandlarnas egna hus.[4] Slavmarknaden fortsatte formellt illegalt i staden.[5]

En västerländsk besökare noterade 1869 att försäljningen av slavar i staden hade pågått offentligt fram till tjugo år tidigare, men fortsatte ännu på ett mer dolt vis.[6] Reformen resulterade i själva verket i en försämring av villkoren för slavarna, då marknaden nu flyttade bort från statlig kontroll och övervakning och förvandlades till en statligt tolererad laglös svart marknad.[7] När slaveriet formellt avskaffades genom 1889 års Kanunname fortsatte tidigare kvinnliga husslavar att arbeta som tjänare. De kunde dock avskedas lättare, vilket skapade en klass av fria tjänsteflickor. Den arbetsförmedling som skapades 1908, Hizmetçi İdaresi, beskrivs dock i praktiken som en slavmarknad.[8]

  1. ^ Erdem, Y. (1996). Slavery in the Ottoman Empire and Its Demise 1800-1909. Storbritannien: Palgrave Macmillan UK
  2. ^ Toledano, E. R. (2014). The Ottoman Slave Trade and Its Suppression: 1840-1890. USA: Princeton University Press. p108
  3. ^ Erdem, Y. (1996). Slavery in the Ottoman Empire and Its Demise 1800-1909. Storbritannien: Palgrave Macmillan UK. p97
  4. ^ Toledano, E. R. (2014). The Ottoman Slave Trade and Its Suppression: 1840-1890. USA: Princeton University Press. p53
  5. ^ Junne, G. H. (2016). The Black Eunuchs of the Ottoman Empire: Networks of Power in the Court of the Sultan. Storbritannien: Bloomsbury Publishing. p94
  6. ^ Junne, G. H. (2016). The Black Eunuchs of the Ottoman Empire: Networks of Power in the Court of the Sultan. Storbritannien: Bloomsbury Publishing. p
  7. ^ Hakan Erdem, Slavery in the Ottoman Empire and its Demise 1800-1909, (London: Palgrave Macmillan Publish House, 1996), p. 125.
  8. ^ Hakan Erdem, Slavery in the Ottoman Empire and its Demise 1800-1909, (London: Palgrave Macmillan Publish House, 1996), p. 52-53
  • [1] Toledano, E. R. (2014). The Ottoman Slave Trade and Its Suppression: 1840-1890. USA: Princeton University Press.
  • [2] Erdem, Y. (1996). Slavery in the Ottoman Empire and Its Demise 1800-1909. Storbritannien: Palgrave Macmillan UK.
  • [3] Junne, G. H. (2016). The Black Eunuchs of the Ottoman Empire: Networks of Power in the Court of the Sultan. Storbritannien: Bloomsbury Publishing.