Diskbråck

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Diskbråck
latin: hernia disci intervertebralis, prolapsus disci intervertebralis, prolapsus nuclei pulposi
Ett diskbråck sett i en magnetkameraundersökning
Klassifikation och externa resurser
ICD-10M51.2
ICD-9722.0-722.2
OMIM603932
DiseasesDB6861
MedlinePlus000442
eMedicineorthoped/138  radio/219
MeSHsvensk engelsk

Diskbråck är en skada på en av mellankotskivorna (disci intervertebrales; diskarna) som finns mellan varje par ryggkotor (vertebrae) i ryggraden (columna vertebralis).

Disken fungerar som led (är viktig för rörligheten) och stötdämpare i ryggraden. Varje disk består av en mjuk massa (nucleus pulposus) som omges av ett hårt broskhölje. Ett diskbråck innebär att diskens mjuka inre buktar ut ur disken, till följd av att det hårda broskhöljet gått sönder. Den mjuka insidan, som vid ett diskbråck buktar ut, kan då trycka mot nerverna i ryggkanalen, vilket kan ge symtom såsom lumbago (smärta i korsryggen) och ischialgi (vilket bland annat inkluderar utstrålande smärta i benet). Ichialgin uppstår till följd av trycket mot nervrötterna som bildar ichiasnerven, ofta i kombination med en inflammation av nerven.[1][2] Inflammationen kan orsakas av de kemiska substanserna som den trasiga disken avger, eller genom att disken trycker mot venerna och stör blodcirkulationen.

Symtomen kan variera brett. En del får inga symtom alls, medan andra får extrema smärtor som gör dem oförmögna till att leva normalt.[1] Symtomen kan inkludera ryggsmärta, nacksmärta, utstrålande smärta i benet, stickningar och domningar i benen, tyngdkänsla i benen, rörelsesvårigheter i benen, försämrad ben- och fotkänsel, utstrålande smärta i armar och fingrar och utstrålande smärta i bröstkorgen.[2] Smärtan följer ofta ett dermatom. En ovanlig kategori av symtom vid diskbråck är att nervrötterna som styr urinblåsefunktionen och ändtarmen påverkas negativt av diskbråcket. Detta kallas cauda equina-syndrom, och innebär att den drabbade får nedsatt känsel i underliv och insida lår (så kallat "ridbyxanestesi"), har svårare för att känna av urinblåsans fyllnadsgrad och att kontrollera analmuskulaturen. Patienter som drabbats av Cauda equina-syndrom opereras akut för att undvika permanenta nervskador. Operation kan även bli aktuell när tillståndet inte blir bättre på lång tid. Operationen består bland annat av att den utbuktande diskmassan tas bort.[1][2]

Diagnosen kan på god grund misstänkas bara med hjälp av klinisk undersökning, men för att ställa diagnosen krävs en magnetkameraundersökning. De flesta diskbråck läker av sig själva, och behandlingen består i dessa fall av smärtbehandling och fysioterapi.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Bosemark, P. & Hommel, A. (2016) s. 469-470
  2. ^ [a b c] ”Diskbråck”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diskbrack/. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bosemark, P. & Hommel, A. (2016) Ortopedi. I Kumlien, C. & Rystedt, J. (red.) Omvårdnad & kirurgi (s. 453-476). Studentlitteratur: Lund. ISBN 978-91-44-08886-0

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]