Don Quixote (Strauss)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Don Quixote (Fantastiska variationer över ett tema av ridderlig karaktär), symfonisk dikt för stor orkester, op. 35 av Richard Strauss. Verket uruppfördes den 8 mars 1898 i Köln och bygger på romanen Don Quijote av Miguel Cervantes. Var och en av variationerna skildrar episoder ur boken. Cervantes har skapat de två odödliga gestalterna: å ena sidan den överspände, idealistiske Don Quijote, som iförd en gammal rustning, och ridande på sin magre häst Rosinante, ger sig ut i en värld full av inbillade farliga äventyr; å andra sidan hans väpnare, den sluge och materialistiske bondpojken Sancho Panza. Det är dessa typer som Strauss har levnadsgjort i ett verk uppbyggt i variationsform men samtidigt underordnat ett detaljerat program. Strauss själv gjorde följande programkommentar:

  • Tema: Don Quixote, riddare av den sorgliga skepnaden. (solocello) Sancho Panza, väpnare (basklarinett, tenortuba (eller eufonium) och soloaltfiol).
  • 1:a variationen: Det kuriösa paret rider iväg under den vackra Dulcinea av Toboscos tecken. Äventyret med väderkvarnarna.
  • 2:a variationen: Segerrik kamp med den store kejsar Alifanfarons här. (I verkligheten en flock får.)
  • 3:e variationen: Samtal mellan riddaren och hans vapendragare. Sancho ställer krav, kommer med frågor och öser ur sig sina ordspråk. Don Quixote lugnar honom och ställer i utsikt en stor belöning (nämligen prinsessans tärna).
  • 4:e variationen: Olycksaligt äventyr med en procession av pilgrimer. Dessa medför under bön och bot en helgonbild, höljd i kvinnokläder. Don Quixote anar en enlevering och angriper pilgrimerna men jagas själv på flykten.
  • 5:e variationen: Don Quixotes riddarvaka. Han sänder kärlekshälsningar till Dulcinea långt borta.
  • 6:e variationen: Möte med en bondflicka, som Sancho presenterar för sin herre som den förhäxade Dulcinea.
  • 7:e variationen: Färden genom luften. Några adelsdamer lurar riddaren att tro att han svävar genom luften med en bindel för ögonen.
  • 8:e variationen: Olycklig färd i den förhäxade båten (barkaroll). Båten kantrar ömkligt under några kvarnhjul, som Don Quixote inbillar sig vara en fästning.
  • 9:e variationen: Kamp mot förmenta trollgubbar, två präster på sina mulåsnor.
  • 10:e variationen: Tvekamp med riddaren av den blanka månen. Don Quixote blir slagen, säger farväl till vapnen och drar hemåt för att valla boskap.
  • Final: Han har nu kommit till sans igen och samlat sig efter sina vanvettiga idéer. Sina sista dagar tillbringar han med att komma till klarhet över sitt liv. Don Quixote dör.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sandved Kjell Bloch, Bull Sverre Hagerup, red (1982). Musiklexikon: musik i ord och bild. Göteborg: Kulturhistoriska förl. Libris 367546