Drivrem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kuggrem

En drivrem är en rem som driver något, till exempel en fläkt eller en motor. Den har formen av en remsa, som är ihopsatt i ändarna. Drivremmar är elastiska, och tillverkas vanligen av gummi armerad med olika material (ofta textilier). De används i olika mekaniska maskiner för att överföra rotationsrörelser. En vanlig typ av rem är kilremmen.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Drivremmars funktion kan vara friktionsbetingad eller formbetingad. Plan- och kilremmar har friktionsbetingad funktion där kraften överförs tack vare friktionen mellan rem och remskiva. Hos en kuggrem överförs i stället kraften tack vare kuggremmens form som i det närmaste kan liknas med en kedja.

Remväxel[redigera | redigera wikitext]

Med en drivrem kan man också ändra utväxlingen genom att göra remskivor med olika diametrar. Om den drivande remskivan ges index 1 kan utväxlingen räknas som

u=R_2/R_1=D_2/D_1[1]

ekvationen gäller ej för kuggremmar.

Där det är nödvändigt med ett exakt utväxlingsförhållande (Exempelvis kamdrivning i en kolvmotor) måste en kuggrem användas.

Krafter i remparterna[redigera | redigera wikitext]

Förhållandet mellan krafterna i den strama och den slaka remparten kan beskrivas med Eytelweins ekvation där F_2 är den strama och F_1 är den slaka

Krafterna F_1 och F_2

F_2-F_C=(F_1-F_c)\exp(\mu\varphi)[2][3].

På grund av trögheten i remmen fås en förlust av verkande kraft F_c, den resterande verkställande kraften kallas effektiva remkraften. Förlusten är liten vid lägre hastigheter och kan försummas för ett approximativt uttryck.

Typer[redigera | redigera wikitext]

Planrem[redigera | redigera wikitext]

Har rektangulärt tvärsnitt och är väsentligt bredare än höjden på remmen. Pannremmen är den ursprungliga drivremmen men har numera mestadels blivit ersatta av andra remtyper. Remtypen kallas också för flatrem.

Kilrem[redigera | redigera wikitext]

Två kilremmar

Kilrem kallas en V-formad drivrem vilken löper i likaledes V-formade hjul. Kilrem kan även kallas kilrep. Kilremmar förekom tidigare i endast två olika profilutföranden; A respektive B. Numera finns flera olika profiler som skårrem. Med kilremmen kan man överföra mer effekt och kraft än men än planrem detta beror på att det ekvivalenta friktionstalet \mu_k blir högre än friktionen mellan rem och skiva \mu förhållande mellan friktionstalen beror på halva kilremsvinkeln \theta enligt

\mu_k=\mu/sin\theta \geq \mu, 0<\theta<90^\circ.

Skårrem[redigera | redigera wikitext]

Kan tänkas som flera kilremmar ihopsatta i bredd därför kallas de också Poly-V rem men ribbrem och parallellkilrem förekommer också. Skårremmen är tunnare och kan därför användas på mindre skivradier än kilremen.

Kuggrem[redigera | redigera wikitext]

Är en planrem med kuggar på insidan, kuggremmen arbetar inte som övriga remmar utan delar egenskaper med kugghjulsväxeln.

Tillämpning[redigera | redigera wikitext]

I en förbränningsmotor är fläktremmen den rem som driver kylfläkten och generatorn. Moderna bilar har vanligtvis en eldriven kylfläkt som fungerar oberoende av fläktremmen. Dock drivs vattenpumpen vanligtvis av fläktremmen. Går fläktremmen av måste motorn omedelbart stängas av för att inte bli överhettad. På de flesta modernare bilar drivs dock vattenpumpen av kamremmen och påverkas därmed inte av fläktremsbrott. För dåligt spänd fläktrem gör att bilen laddar dåligt samt ger upphov till ett vinande/skrikande ljud. Även andra anordningar som servostyrning och luftkonditionering kan drivas av fläktremmen.

Skotrar har variatordrivna motorer och har därför en drivrem som driver variatorns rotation till remskivan så att kopplingen greppar och sätter snurr på bakdäcket. Själva remmen består av en förstärkt gummiblandning för bra grepp och slittålighet. Till mopeder kan man köpa bredare och tåligare remmar så att man kan utnyttja mer kraft från motorn. De starkaste drivremmarna består av olika sorters gummi och kevlar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olsson, Karl-Olof (2015). Maskinelemnt. ISBN 978-91-47-11483-2 
  2. ^ ”Eytelwein's formula”. http://www.gutenberg.us/articles/eytelwein's_formula. Läst 20 mars 2016. 
  3. ^ ”Capstan equation” (på Engelska). http://www.fxsolver.com/browse/formulas/Capstan+equation+%28+belt+friction+equation%29. Läst 20 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]