Elsa Andersson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elsa Andersson
Elsa Andersson med fallskärm på ryggen.
Född Elsa Teresia Andersson
27 april 1897
Död 22 januari 1922 (24 år)
Alsen (nära Askersund), Örebro län
Dödsorsak Flygolycka (efter hopp med fallskärm)
Monument Minnessten vid Alsen
Nationalitet Sverige Svensk
Alma mater Enoch Thulins flygskola (Ljungbyhed), Otto Heineckes fallskärshopparskola
Känd för Första svenskan med flygcertifikat, första kvinnliga svenska fallskärmshopparen

Elsa Teresia Andersson, född 27 april 1897, död 22 januari 1922, var en svensk flygpionjär. Hon var den första svenska kvinnan som erhöll flygcertifikat. Vid sitt femte fallskärmshopp förolyckades hon.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Elsa Andersson föddes och växte upp på arrendegården[1] Petersgård i Strövelstorp, nära Ängelholm i Skåne.[2] Hon var äldsta[1] dotter till lantbrukarparet Edvard Andersson och Alma Svensson.

Redan i sin tidiga ungdom blev hon fascinerad av flyg, inspirerad av flygövningarna på närbelägna Ljungbyhed.[2] Hon sökte därefter in vid Enoch Thulins flygskola på Ljungbyhed.

Elsa Andersson blev skolans 101:e och sista[2] elev, eftersom skolan lades ner i samband med företagets konkurs 1920. Hon var den andra kvinnan som antogs till utbildningen, men den första kvinnliga eleven på skolan (Ruth Bergman) avbröt utbildningen.[2] Den 30 juni 1920 avlade hon sitt flygarprov och tilldelades aviatördiplom nr 203 som första svenska kvinna [3].

Hon nöjde sig emellertid inte med detta, utan drömde om att gå vidare och utbilda sig till fallskärmshoppare. Detta var också en utväg för att lättare kunna försörja sig som (kvinnlig) flygare i 1920-talets Sverige.[2] Den ende experten i Sverige på området, Raoul Thörnblad, vägrade lära kvinnor denna konst, och Elsa Andersson reste då till Berlin 1921 för att gå i Otto Heineckes fallskärmshopparskola.[2] I kursen ingick två elevhopp och en teoretisk utbildning.

Fallskärmshopp och död[redigera | redigera wikitext]

Andersson gjorde sitt första uppvisningshopp (och det tredje någonsin[2]) 2 oktober 1921 utanför Kristianstad. Hennes nästa hopp ägde rum en vecka senare utanför Helsingborg.[2] Hon blev under en tid känd som "den käcka skånskan Elsa Andersson".[1]

Hennes tredje hopp skedde inför flera tusen åskådare vid Edö utanför Askersund 22 januari 1922. Piloten Albin Lundberg transporterade upp henne till cirka 650[2] meters höjd där hon hoppade. Fallskärmen utvecklade sig inte genast, eftersom hon fick utdragslinan runt ena armen. Hon försökte lösa den krisartade situationen men misslyckades, hon slog ner i ett skogbevuxet bergsområde[2] längs vägen mot Edö och avled omedelbart vid nedslaget. Huvudet var krossat och båda armarna och båda benen brutna.

På platsen reste Kungliga Svenska Aeroklubben[2] 1926 en minnessten.

Elsa Andersson är begravd i Strövelstorp.

Epilog[redigera | redigera wikitext]

Piloten Albin Lundberg chockades svårt efter olyckan, och höll upp med flygandet en tid därefter. Fallskärmskonstruktören Otto Heinecke köpte tillbaka Elsa Anderssons fallskärm och lät fallskärmshopperskan Elise Schneider göra demonstrationshopp i Sverige för att bevisa skärmens pålitlighet. Skärmen köptes senare av korpralen Arnold Waldau som genomförde ett flertal uppvisningshopp i Sverige och Norge.

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Filmen Så vit som en snö från 2001 är baserad på hennes liv. Jacques Werups bok Den ofullbordade himlen, vilken filmen delvis bygger på, är inspirerad av hennes liv.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Olofsson, Tommy (1996-04-26): "JACQUES WERUP NÄRMAR SIG GÅTAN ELSA ANDERSSON". svd.se. Läst 29 maj 2015.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l] Berns, Lennart: Elsa Andersson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 maj 2015.
  3. ^ Kronologi över flyget i Sverige. Svensk Flyghistorisk Förening på www.flyghistoria.org. (läst 31 juli 2011)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]