Relativ majoritet (valsystem)

Från Wikipedia
Version från den 22 juli 2017 kl. 18.23 av Roger Viklund (Diskussion | Bidrag) (Procent är mängd, alltså mindre.)

Enkel majoritet eller first past the post är ett majoritetsvalsystem som används i vissa länder för att välja ledamöter till parlamentariska församlingar. Systemet bygger på en enkel relativ majoritet i enmansvalkretsar där en kandidat utses vid en första och enda valomgång.[1]

I en enmansvalkrets kan flera kandidater ställa upp till val, men endast en av dessa kandidater kan vinna platsen. Därför utgörs varje valkrets av en ledamotsplats i parlamentet. Den kandidat som får flest röster vinner platsen.

Exempel 1.
Enmansvalkrets med fem deltagare
Kandidat Antal röster i %
Kandidat A: 25
Kandidat B: 22
Kandidat C: 21
Kandidat D: 18
Kandidat E: 14

I Exempel 1 presenteras ett exempel på en omröstning i en enmansvalkrets. I exemplet har Kandidat A fått 25 procent av rösterna medan de andra har fått mindre procent. Det innebär att den som fått 25 procent tar platsen blir representant för alla väljare i den valkretsen trots att 75 procent röstade på andra kandidater. Länder som har detta system är till exempel Storbritannien, USA, Kanada, Indien, Thailand, Transnistrien.[1]

I det Kanadensiska valet 1993 fick de konservativa partiet 16 procent av väljarnas röster men då partiet inte vann många enmansvalkretsar så fick partiet bara 2 platser i parlamentet. Det motsvarar 0,66% av platserna (se Exempel 2). I 1997 års val till parlamentet som återigen vanns av liberalerna lyckades de konservativa få 21 (6,3 procent) av 301 platser i parlamentet med 19 procent av rösterna.[1]

Exempel 2.
Kanadensiska valet 1993
Parti Röster i % Antal platser Antal platser i %
Liberaler: 42 178 59,14
Konservativa: 16 2 0,66
New Democratic Party: 7 8 2,66
Reform: 19 52 17,27
Bloc Québécois: 14 54 17,94

Referenser

  1. ^ [a b c] Hague, Rod et al (2000). Styrelseskick och politik. Nya Doxa, Falun.