Ercole Ferrata

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ercole Ferrata
Född 1610
Pellio Inferiore
Död 11 juli 1686
Rom
Konstnärskap
Fält Skulptur
Motiv Kristna motiv
Rörelse Barocken

Ercole Ferrata, född 1610 i Pellio Inferiore nära Como, död 11 juli 1686 i Rom, var en italiensk skulptör under barockepoken. Han var elev till Bernini och lärare åt Melchiorre Cafà.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ferrata anlände 1647 till Rom efter att ha verkat i Neapel och blev elev och medhjälpare till Bernini vid dekorationsarbetena av Peterskyrkans interiör. Tillsammans med Antonio Raggi och Giovanni Antonio Mari utförde Ferrata 1667 efter Berninis design gravmonumentet över kardinal Domingo Pimentel i Santa Maria sopra Minerva. Han fick tillsammans med Domenico Guidi och Francesco Baratta i uppgift att fullborda Alessandro Algardis arbeten i kyrkan San Nicola da Tolentino agli Orti Sallustiani.

I kyrkan Sant'Agnese in Agone vid Piazza Navona har Ferrata utfört den fristående skulpturen Den heliga Agnes på bålet (1660) samt högreliefen Den heliga Emerentianas martyrium (1660; fullbordad 1709 av Leonardo Reti). I kyrkan Gesù e Maria vid Via del Corso har Ferrata bidragit med gravmonumentet över monsignore Giulio Del Corno.

I Cappella Spada i kyrkan San Girolamo della Carità i närheten av Piazza Farnese har Ferrata utfört gravmonumentet över kardinal Bernardino Lorenzo Spada. Kardinalen framställs liggande på en divan i svart marmor med höger arm vilande på en kudde av alabaster.[1]

Ercole Ferrata avled 1686 och är begravd i kyrkan San Carlo al Corso.[2]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Melasecchi 1998, s. 35
  2. ^ Casale, Gerardo (1996). ”FERRATA, Ercole”. Dizionario Biografico degli Italiani – Volume 46. Treccani. http://www.treccani.it/enciclopedia/ercole-ferrata_%28Dizionario-Biografico%29/. Läst 16 januari 2018. 
  3. ^ [a b] Blunt 1992, s. 24
  4. ^ Blunt 1992, s. 25
  5. ^ Blunt 1992, s. 34
  6. ^ Blunt 1992, s. 63
  7. ^ Marti 1995, s. 46
  8. ^ Blunt 1992, s. 74
  9. ^ Blunt 1992, s. 79
  10. ^ Blunt 1992, s. 80
  11. ^ Ostrow 2008, s. 72
  12. ^ Knopp 1988, s. 18
  13. ^ Testa 1996, s. 7
  14. ^ Blunt 1992, s. 123
  15. ^ Blunt 1992, s. 134
  16. ^ Blunt 1992, s. 163
  17. ^ Blunt 1992, s. 173
  18. ^ Blunt 1992, s. 294
  19. ^ Blunt 1992, s. 299

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]