Erik Årsäll
Erik Årsäll nämns som sveakung av Snorri Sturluson, men det finns goda skäl för att betvivla att han existerat.[1]
Enligt Birger Nerman var han son till Blot-Sven och efterträdde denne som kung över svearna (1087–1088) när Sven blivit dräpt i ett bakhåll av Inge d.ä:s trupper. Namnet kommer från att det under hans tid skall ha varit goda växtår i svearnas land. Troligtvis är även förnamnet en titel, namnet Erik kan nämligen uttydas "Den alltid mäktige". Man antar att han som traditionen påbjöd skall ha varit döpt efter farfadern Kol. Förmodligen var han inte mer än tonåring när han övertog Blot-Svens titel och blev den siste som var konung i den för Sverige traditionella meningen, dvs den som ledde blotet vid templet i Gamla Uppsala.[2] I övrigt är mycket litet känt om denne kung och till och med dödsårtalet är okänt men troligtvis blev han avrättad när Inge på ett brutalt sätt gjorde slut på asatrons maktbas i Uppsala. Han får i stor utsträckning betraktas som en motkung mot Inge. Enligt vissa källor skall han ha varit farfar till Sverker d.ä. något som dock får hållas för osannolikt då han som ovan beskrivits förmodligen bara var i de övre tonåren när han övertog sin faders plikter.
Extern länk
Blot-Sven, Erik Årsäll och Kol En sida som ifrågasätter Erik Årsälls existens.
Noter och hänvisningar
- ^ Lars O. Lagerquist (1997). Sveriges Regenter, från forntid till nutid. Stockholm: Norstedts. sid. 45. ISBN 91-1-963882-5
- ^ Sveriges rikes uppkomst av Birger Nerman.
| Företräddes av Blot-Sven |
Sveriges regent ca. 1087–1088 |
Efterträddes av Inge d.ä. |