Lista över Sveriges regenter
Sveriges historia | |
![]() Denna artikel ingår i en artikelserie | |
Tidsaxel | |
---|---|
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.) | |
Äldre medeltiden (1050–1250) | |
Folkungatiden (1250–1389) | |
Kalmarunionen (1389–1520) | |
Äldre vasatiden (1521–1611) | |
Stormaktstiden (1611–1721) | |
Frihetstiden (1719–1772) | |
Gustavianska tiden (1772–1809) | |
Union och ny konstitution (1809–1866) | |
Industrialiseringen (1866–1905) | |
1900-talets början (1905–1914) | |
Första världskriget (1914–1918) | |
Mellankrigstiden (1918–1939) | |
Depressionen (1929–1939) | |
Andra världskriget (1939–1945) | |
Efterkrigstiden (1945–1967) | |
Slutet av kalla kriget (1968–1991) | |
Nutiden (1991–) | |
Ämnen | |
Regenter • Statsministrar | |
Krig • Freder | |
Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria
| |
Sverige-portalen |
Följande lista över Sveriges regenter redogör för de personer som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet. Landet har varit en monarki i över tusen år.[1][2] Monarkins innehåll och makt, liksom Sveriges omfattning och sammansättning har varierat över tiden.[1]
Det har därför med all sannolikhet funnits kungar i Sverige före den här listans början. Det finns också osäkra och motsägande uppgifter om sådana kungar. Dessa gestalter kallas därför sagokungar, även om vissa historiker vill se en del av dem som historiska[3] (se svenska sagokungar). Även för de regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under den tiden än de vars namn överlevt till idag. I stort sett är alla årtal mellan Erik Segersälls ätt (970-talet), till Bjälboätten (1250) ungefärliga. Dessutom överlappar många regenters regeringsår, och ofta erkändes de som kungar bara i vissa delar av riket.
Ordningstal på kungar är kända i Sverige sedan Erik XIV 1560. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus,[4][5] som framställde en fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden,[2][4] och kom fram till att Erik var nummer XIV med sitt namn. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn,[2] men den sjunde enligt Johannes Magnus kungalängd. Den förste historiskt belagde kungen från vilken en vedertagen kungalängd har kunnat upprättas är Erik Segersäll.[2][4]
Den nuvarande kungen, Carl XVI Gustaf, tillhör den Bernadotteska ätten, som har regerat Sverige sedan 1818.
Erik Segersälls ätt[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Erik Segersäll | ![]() |
Cirka 945 enligt vissa källor son till Björn Eriksson |
Cirka 970 (då "småkung" av Svealand), enade möjligen Sverige på 990-talet |
Cirka 995 sotdöd (sjukdom) på kungsgården i Gamla Uppsala | [6] | |
Olof Skötkonung | ![]() |
Cirka 980 son till Erik Segersäll |
Cirka 995 enade möjligen Sverige |
Cirka 1022 i Husaby i Västergötland | [7] | |
Anund Jakob även känd under namnet Emund Kolbränna |
![]() |
Cirka 1008 son till Olof Skötkonung och Estrid av Obotriterna |
Cirka 1022 vid Olof Skötkonungs död |
Cirka 1050 sotdöd | [8] | |
Emund den gamle även känd under namnet Emund Slemme |
Cirka 1000 son till Olof Skötkonung och frillan Edla av Venden |
Cirka 1050 vid Anund Jakobs död |
Cirka 1060 sotdöd | [9] | ||
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Stenkilska ätten och tronstrider[redigera | redigera wikitext]
Stenkilska ätten
Estridska ätten
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Stenkil | Cirka 1030 son till Ragnvald den gamle och möjligen till Astrid Nialsdotter |
Cirka 1060 vid Emund den gamles död |
Cirka 1066 sotdöd (i "hetsig feber") | [10] | ||
Efter Stenkils död utbryter strider om kungamakten. Olika källor har olika kungalängder, och situationen är på det hela taget oklar 1066–1088. | ||||||
Erik och Erik | Cirka 1066 vid Stenkils död, stred med varandra om makten |
Cirka 1067 stupade i strid med varandra | [11] | |||
Halsten | Möjligen kring 1050 son till Stenkil och Emund den gamles dotter |
Cirka 1070 efter Erikarnas död, möjligen regent senare igen tillsammans med Inge d.ä. |
Cirka 1070 avsatt och fördriven | Okänt dödsår | [12] | |
Anund | Okänt födelseår | Kung i Svealand cirka 1070 vid Halstens fördrivning |
Cirka 1070 avsatt och fördriven | Okänt dödsår | [13] | |
Håkan Röde | Okänt födelseår | 1070-talet | 1079 eller 1080 | [14] | ||
Inge den äldre | ![]() |
Okänt födelseår son till Stenkil och Emund den gamles dotter |
Cirka 1080 Möjligen tidigare samregent med Halsten eller Håkan |
Enligt en isländsk uppgift skall han vid mitten av 1080-talet fördrivits från Mälardalen, men återvänt efter cirka tre år. Sedan kung till sin död. | Cirka 1100 | [15] |
Blot-Sven | ![]() |
Okänt födelseår; enligt sägnen bror till Inge den äldres hustru. | Kung i Svealand vid mitten av 1080-talet vid Inge den äldres fördrivning | Efter cirka tre år som kung | [16] | |
Filip | ![]() |
Okänt födelseår son till Halsten |
Cirka 1100 vid Inge den äldres död | 1118 | [17] | |
Inge den yngre | ![]() |
Okänt födelseår son till Halsten |
1118 | Cirka 1125 | [18] | |
Vid Inge den yngres död utbryter på nytt tronstrider, och källorna är återigen motsägelsefulla 1125–1130. | ||||||
Ragnvald Knaphövde | Okänt födelseår | 1120-talet vald till kung i Svealand vid Inge den yngres död | Dödad efter kort tid på tronen | [19] | ||
Magnus Nilsson även känd under namnet Magnus den starke |
![]() |
1106 eller 1107 son till kung Nils av Danmark och Inge den äldres dotter Margareta Fredkulla |
Vald till kung i Västergötland vid Inge den yngres död Möjligen också vald i Svealand |
Avsatt och fördriven från Sverige | 4 juni 1134 stupad i slaget vid Fotevik i Skåne |
[20] |
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Sverkerska ätten och Erikska ätten[redigera | redigera wikitext]
Sverkerska ätten
Erikska ätten
Estridska ätten
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Sverker den äldre | ![]() |
Okänt födelseår | Kung cirka 1130 | 25 december cirka 1156, möjligen mördad på väg till julottan | [21] | |
Erik den helige | ![]() |
Okänt födelseår | Kung cirka 1156 vid Sverker den äldres död | Cirka 1160 (enligt en sentida legend den 18 maj) mördad av Magnus Henriksson i Östra Aros | [22] | |
Magnus Henriksson | ![]() |
1130 i Danmark son till Henrik Skadelår och Inge den äldres barnbarn Ingrid. |
Cirka 1160 vid Erik den heliges död | 1161 dödad av Karl Sverkersson vid Örebro | [23] | |
Karl Sverkersson | ![]() |
1130-talet son till Sverker den äldre och Ulvhild Håkansdotter |
Kung 1161 vid Magnus Henrikssons död | 12 april 1167 mördad på Visingsö av Knut Eriksson | [24] | |
Kol | Okänt födelseår | Kung i Östergötland 1167 samregent med brodern Burislev |
1173 stupad vid Bjälbo i Östergötland i strid med Knut Eriksson | [25] | ||
Burislev | Okänt födelseår | Kung i Östergötland 1167 samregent med brodern Kol |
1169 stupad i strid med Knut Eriksson | |||
Knut Eriksson | ![]() |
Före 1150 son till Erik den helige och Kristina Björnsdotter |
Kung 1167 efter Karl Sverkerssons död Kung även i Östergötland 1173 vid Kol Sverkerssons död |
1195 eller 1196 på Eriksbergs kungsgård i Västergötland | [26] | |
Sverker den yngre Karlsson | ![]() |
1164 son till Karl Sverkersson och Kristina Stigsdotter Hvide |
Kung 1195 eller 1196 vid Knut Erikssons död | 31 januari 1208 avsatt efter slaget vid Lena | 17 eller 18 juli 1210 stupad i slaget vid Gestilren | [27] |
Erik Knutsson | ![]() |
1180 son till Knut Eriksson |
Kung 31 januari 1208 vid Sverker den yngres avsättning | 10 april 1216 i "hetsig feber" eller tvinsot på Visingsö | [28] | |
Johan Sverkersson | ![]() |
1201 son till Sverker den yngre Karlsson och Ingegärd Birgersdotter |
Kung 1216 vid Erik Knutssons död | 10 mars 1222 i sjukdom på Visingsö | [29] | |
Erik Eriksson | ![]() |
1216 son till Erik Knutsson och Rikissa av Danmark |
Vald till kung någon gång mellan 1 augusti 1222 och 31 juli 1223 efter Johan Sverkerssons död | 28 eller 29 november 1229 avsatt efter slaget vid Olustra |
[30] | |
Knut Långe | ![]() |
Okänt födelseår son till Holmger och släkt med den erikska ätten |
Kung 1229 vid Erik Erikssons avsättning | 1234 död i samband med Erik Erikssons återkomst | [31] | |
Erik Eriksson | ![]() |
Återinsatt som kung 1234 i samband med Knut Långes död |
2 februari 1250 på okänd plats | [32] | ||
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Bjälboätten[redigera | redigera wikitext]
Bjälboätten
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Birger jarl | ![]() |
1200 eller 1210 son till Magnus Minnisköld och Ingrid Ylva |
Regerande riksjarl i mars 1248 | 21 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland | [33] | |
Valdemar Birgersson | ![]() |
1238 eller 1239 son till Birger jarl och kung Erik Erikssons syster Ingeborg |
Vald till kung 1250 efter Erik Erikssons död Övertog styrelsen vid Birger jarls död 1266 |
22 juli 1275 avsatt av Magnus Ladulås | 26 december 1302 som fånge på Nyköpingshus | [34] |
Magnus Ladulås | ![]() |
1240 son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter |
Kung 22 juli 1275 vid kung Valdemars avsättning | 18 december 1290 på Näs slott på Visingsö | [35] | |
Birger Magnusson | ![]() |
1280 son till Magnus Ladulås och Helvig av Holstein |
Tronföljare 1284 Kung 18 december 1290 vid Magnus Ladulås död |
Mars eller april 1318 avsatt och fördriven av anhängare till sina bröder | 31 maj 1321 i Danmark | [36] |
Ingeborg Håkansdotter | ![]() |
1301 dotter till of Håkan V av Norge och Eufemia av Arnstein |
1318 svensk regent i eget namn |
8 juli 1319 vid sonens trontillträde |
17 juni 1361 | [37] |
Magnus Eriksson | ![]() |
Våren 1316 son till hertig Erik Magnusson och Ingeborg Håkansdotter |
Vald till kung 8 juli 1319 på Mora äng | Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval | 1 december 1374 drunknad vid skeppsbrott vid Bergen i Norge | [38] |
Erik Magnusson | ![]() |
Början av 1339 son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur |
Tronföljare 6 december 1344 Utropad till kung i opposition mot Magnus Eriksson 17 oktober 1356 Erkänd som kung över stora delar av landet 28 april 1357 |
20 juni 1359 i pest | [39] | |
Håkan Magnusson | ![]() |
Augusti 1340 son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur |
Vald till kung i opposition mot Magnus Eriksson 15 februari 1362 Senare under året försonad och samregent med honom |
Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval | Augusti eller 10 eller 11 september 1380 i Oslo i Norge | [40] |
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Mecklenburgska ätten[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Albrekt av Mecklenburg | ![]() |
1338 eller 1340 son till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och Magnus Erikssons syster Eufemia Eriksdotter |
Kung 15 februari 1364 | 24 februari 1389 besegrad i slaget vid Åsle och avsatt av Margareta | 31 mars eller 1 april 1412 i Mecklenburg | [41] |
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Kalmarunionens monarker och riksföreståndare[redigera | redigera wikitext]
Estridska ätten
Huset Wittelsbach
Huset Oldenburg
Vasaätten[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Gustav Vasa | ![]() |
Kung 6 juni 1523 | 29 september 1560 på slottet Tre Kronor i Stockholm | [12] | ||
Erik XIV | ![]() |
13 december 1533 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg |
Tronföljare 1544 vid införandet av Västerås arvförening Kung 29 september 1560 vid faderns död |
29 september 1568 tillfångatagen och avsatt av sina bröder Johan och Karl 26 januari 1569 formellt avsatt av ständerna |
26 februari 1577 på Örbyhus slott i Uppland | [64] |
Johan III | ![]() |
20 december 1537 på Stegeborgs slott i Östergötland son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) |
Utropad till kung 30 september 1568 efter brodern Eriks avsättning Erkänd som kung av ständerna 26 januari 1569 |
17 november 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm | [65] | |
Sigismund | ![]() |
20 juni 1566 på Gripsholms slott son till Johan III och Katarina Jagellonica |
Kung 17 november 1592 vid faderns död | 24 juli 1599 avsatt av ständerna | 19 april 1632 i Warszawa | [66] |
Karl IX | ![]() |
4 oktober 1550 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) |
Bekräftad av ständerna som riksföreståndare 24 juli 1599 vid Sigismunds avsättning Kung 22 mars 1604 |
30 oktober 1611 på Nyköpingshus i Södermanland |
[67] | |
Gustav II Adolf även känd under namnet Gustav Adolf den store |
![]() |
9 december 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp |
Tronföljare 22 mars 1604 vid faderns trontillträde Omyndig kung 30 oktober 1611 vid faderns död Myndigförklarad 26 december samma år |
6 november 1632 stupad i slaget vid Lützen | [68] | |
Kristina | ![]() |
7 december 1626 på slottet Tre Kronor i Stockholm dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg |
Tronföljare från födseln Omyndig drottning 6 november 1632 vid faderns död Myndigförklarad 8 december 1644 |
6 juni 1654 abdikerad till förmån för Karl X Gustav | 9 april 1689 i Rom | [69] |
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Pfalziska ätten[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Karl X Gustav | ![]() |
8 november 1622 på Nyköpingshus i Nyköping son till greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Karl IX:s dotter Katarina |
Kung 6 juni 1654 vid Kristinas abdikation | 13 februari 1660 i lunginflammation i Kungshuset i Göteborg | [70] | |
Karl XI | ![]() |
24 november 1655 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp |
Omyndig kung 13 februari 1660 vid faderns död Myndig 18 december 1672 |
5 april 1697 i magcancer på slottet Tre Kronor i Stockholm | [71] | |
Karl XII | ![]() |
17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm son till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark |
Omyndig kung 5 april 1697 vid faderns död Myndigförklarad 8 november samma år |
30 november 1718 dödsskjuten vid belägringen av Fredrikstens fästning i Norge | [72] | |
Ulrika Eleonora | ![]() |
23 januari 1688 på slottet Tre Kronor i Stockholm dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark |
Utropad till drottning 5 december 1718 vid budet om Karl XII:s död Vald av riksdagen 23 januari 1719 |
29 februari 1720 abdikerad till förmån för Fredrik I | 24 november 1741 i Kungshuset i Stockholm | [73] |
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Hessiska ätten[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Fredrik I | ![]() |
18 april 1676 i Kassel i tyska Hessen son till lantgreve Karl I av Hessen-Kassel och Maria Amalia av Kurland |
Vald till kung av riksdagen 24 mars 1720 efter Ulrika Eleonoras abdikation | 25 mars 1751 av kallbrand i Kungshuset i Stockholm | [74] | |
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Holstein-Gottorpska ätten[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Adolf Fredrik | ![]() |
4 maj 1710 på tyska Gottorp son till Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Fredrika av Baden-Durlach |
Vald till tronföljare av riksdagen 23 juni 1743 Kung 25 mars 1751 vid föregångarens död |
12 februari 1771 av slaganfall på Stockholms slott | [75] | |
Gustav III | ![]() |
13 januari 1746 i Kungshuset i Stockholm son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen |
Kronprins 25 mars 1751 vid faderns trontillträde Kung 12 februari 1771 vid faderns död |
29 mars 1792 av blodförgiftning och lunginflammation på Stockholms slott. Detta till följd av att han under en maskeradbal två veckor tidigare hade skjutits med ett skott i ryggen av Jacob Johan Anckarström. | [76] | |
Gustav IV Adolf | ![]() |
1 november 1778 på Stockholms slott son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark |
Kronprins från födseln Omyndig kung 29 mars 1792 vid faderns död Myndig 1 november 1796 |
Arresterad på Stockholms slott 13 mars 1809 Abdikerad 29 mars 1809 Formellt avsatt av riksdagen 10 maj samma år och därefter landsförvisad |
7 februari 1837 på värdshuset Vita hästen i schweiziska Sankt Gallen | [77] |
Karl XIII | ![]() |
26 september 1748 i Kungshuset i Stockholm son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen |
Riksföreståndare 13 mars 1809 vid Gustav IV Adolfs arrestering 6 juni 1809 självutropad till kung |
5 februari 1818 på Stockholms slott | [78] | |
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Bernadotteska ätten[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|
Karl XIV Johan (före 1810 Jean Baptiste Jules Bernadotte) |
![]() |
26 januari 1763 i franska Pau son till advokaten Henri Bernadotte och Jeanne de Saint-Jean |
Vald till tronföljare av riksdagen i Örebro 21 augusti 1810 Kung 5 februari 1818 vid föregångarens död |
8 mars 1844 av kallbrand efter ett slaganfall på Stockholms slott | [79] | |
Oscar I (född som Joseph François Oscar Bernadotte) |
![]() |
4 juli 1799 i Frankrikes huvudstad Paris son till Jean Baptiste Bernadotte och Désirée Clary |
Arvfurste 21 augusti 1810 vid faderns tronföljarval Kronprins 5 februari 1818 vid faderns trontillträde Kung 8 mars 1844 vid faderns död |
8 juli 1859 av hjärntumör på Stockholms slott | [80] | |
Karl XV | ![]() |
3 maj 1826 på Stockholms slott son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg |
Arvprins från födseln Kronprins 8 mars 1844 vid faderns trontillträde Regent 25 september 1857 vid faderns sjukdom |
18 september 1872 i tarmtuberkulos i Malmö | [81] | |
Oscar II | ![]() |
21 januari 1829 på Stockholms slott son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg |
Tronföljare 8 juli 1859 vid föregångarens trontillträde Kung 18 september 1872 vid föregångarens död |
8 december 1907 på Stockholms slott | [82] | |
Gustaf V | ![]() |
16 juni 1858 på Drottningholms slott son till Oscar II och Sofia av Nassau |
Kronprins 18 september 1872 vid faderns trontillträde Kung 8 december 1907 vid faderns död |
29 oktober 1950 på Drottningholms slott | [83] | |
Gustaf VI Adolf | ![]() |
11 november 1882 på Stockholms slott son till Gustaf V och Victoria av Baden |
Arvprins från födseln Kronprins 8 december 1907 vid faderns trontillträde Kung 29 oktober 1950 vid faderns död |
15 september 1973 på Helsingborgs lasarett | [84] | |
Carl XVI Gustaf | ![]() |
30 april 1946 på Haga slott utanför Stockholm son till Gustaf VI Adolfs son arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla |
Arvprins från födseln Kronprins 29 oktober 1950 vid farfaderns trontillträde Kung 15 september 1973 vid Gustaf VI Adolfs död |
[85] | ||
Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Tronpretendenter[redigera | redigera wikitext]
Erikska ätten
Bjälboätten
Huset Oldenburg
Vasaätten
Vikingatiden och äldre medeltiden (900- till 1100-talet)[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tronanspråk hävdades från | Orsak till anspråk | Tronanspråk upphörde | Död | Orsak till att anspråken ej infriades | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Styrbjörn Starke (osäker som historisk person) |
![]() |
Okänt födelseår | 970-talet | Hans far Olof Björnsson ska ha delat regeringsmakten med Erik Segersäll och Styrbjörn krävde denna del efter sin fars död. | 980-talet stupad i slaget vid Fyrisvallarna |
Erik Segersäll vägrade dela makten, vilket var orsaken till slaget. | [86] | |
Knut den store (kung av Danmark, Norge och England) (Knytlingaätten) |
![]() |
Omkring 995 | 1020-talet | Knut lät möjligen prägla mynt i Sigtuna, där han kallade sig "CNUTREXSV" ("Knut, kung av Sverige") och skrev även omkring 1027 ett brev där han kallar sig "rex partis suanorum" ("kung över en del av svearna"). | 1020-talet | 12 november 1035 | Anspråken tycks ha upphört efter 1020-talet. | [87] |
Erik Årsäll (troligtvis ej historisk) |
Okänt födelseår | 1080-talet | Erik var son till Blot-Sven, som enligt vissa källor i kamp mot Inge den äldre ska ha hävdat sin fars rätt till makten efter dennes död. | 1080-talet | Dödades av Inge den äldre. | [88] | ||
Namn | Bild | Födelse | Tronanspråk hävdades från | Orsak till anspråk | Tronanspråk upphörde | Död | Orsak till att anspråken ej infriades | Källor |
Högmedeltiden och unionstiden (1200- till 1500-talet)[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tronanspråk hävdades från | Orsak till anspråk | Tronanspråk upphörde | Död | Orsak till att anspråken ej infriades | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Holmger Knutsson | ![]() |
Troligtvis före 1220-talet | 1234 | Holmger var äldste son till Knut Långe, som var svensk kung 1229–1234. Han yrkade på faderns rätt till tronen efter dennes död. | 1248 avrättad av Birger jarl efter att ha förlorat slaget vid Sparrsätra året innan |
Vid Knuts död återinsattes Erik den läspe och halte som svensk kung. | [89] | |
Filip Knutsson | Okänt födelseår | 1248 | Filip var andre son till Knut Långe och bror till Holmger Knutsson, som tog över broderns tronanspråk efter dennes död. | 1251 avrättad av Birger jarl efter att ha förlorat slaget vid Herrevadsbro mot honom |
Erik den läspe och halte var kung till sin död 1250 och därefter valdes Birger jarls son Valdemar till hans efterträdare. | |||
Olof Håkansson (Bjälboätten) |
![]() |
Början av december 1370 | 1385 | Olof var son till Håkan Magnusson, som var kung av Sverige 1362–1364, i sin tur son till Magnus Eriksson, som var kung av Sverige 1319–1364; Olof hävdade sin fars och farfars rätt till makten. | 3 augusti 1387 | Albrekt av Mecklenburg var kung av Sverige 1364–1389. | [90] | |
Kristian I (Oldenburgska ätten) |
![]() |
Februari 1426 | 28 september 1448 | Vald till kung av Danmark denna dag och hävdade då anspråk på makten i hela Kalmarunionen. | 21 maj 1481 | 1448 var Karl Knutsson kung av Sverige och förblev så till sin avsättning 1457. Den 23 juni detta år valdes Kristian till kung av Sverige, men avsattes samma dag 1464. Därefter övertogs makten i Sverige åter av olika riksföreståndare och av Karl Knutsson samt 1470 av Sten Sture den äldre. Kristian fortsatte efter sin avsättning att hävda anspråk fram till sin död. | [91] | |
Hans (Oldenburgska ätten) |
![]() |
1 eller 2 februari 1455 | 21 maj 1481 | Vald till kung av Danmark efter Kristian I:s död denna dag och hävdade då anspråk på makten i hela Kalmarunionen. | 20 februari 1513 | Vid Hans trontillträde i Danmark var Sten Sture den äldre svensk riksföreståndare och förblev så till sin avsättning 1497. Den 6 oktober detta år erkändes Hans som kung av Sverige, men avsattes i augusti 1501. Samma år återtog Sten Sture den äldre makten som riksföreståndare och olika riksföreståndare fortsatte att inneha makten i Sverige under resten av Hans livstid. | [92] | |
Kristian II (Oldenburgska ätten) |
![]() |
1 juli 1481 | 20 februari 1513 | Vald till kung av Danmark efter Hans död denna dag och hävdade då anspråk på makten i hela Kalmarunionen. | 1540 | 25 januari 1559 | Vid Kristians trontillträde i Danmark var Sten Sture den yngre riksföreståndare i Sverige och förblev så till sin död 3 februari 1520. Kristian valdes till svensk kung 1 november samma år, men avsattes 23 augusti 1521. Han avsattes även i Danmark 20 januari 1523, men gjorde under 1530-talet försök att återta de nordiska kronorna och fortsatte att hävda anspråken till 1540, då han avsade sig dem. Anspråken misslyckades eftersom Gustav Vasa var kung i Sverige sedan 1523 och Fredrik I och Kristian III var kungar av Danmark och Kristian II själv blev fängslad 1532. | [93] |
Nils Stensson Sture (ätten Natt och Dag) |
![]() |
1512 | 1527 | Nils var son till Sten Sture den yngre och ska enligt vissa tolkningar ha hävdat sin fars rätt till makten under Daljunkerns uppror 1527–1528. | 1528 | Upproret misslyckades och Nils avrättades. | [94] | |
Namn | Bild | Födelse | Tronanspråk hävdades från | Orsak till anspråk | Tronanspråk upphörde | Död | Orsak till att anspråken ej infriades | Källor |
Nya tiden (1500- till 1800-talet)[redigera | redigera wikitext]
Namn | Bild | Födelse | Tronanspråk hävdades från | Orsak till anspråk | Tronanspråk upphörde | Död | Orsak till att anspråken ej infriades | Källor |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Sigismund (Vasaätten) |
![]() |
20 juni 1566 | 24 juli 1599 | Sigismund var även kung av Polen sedan 1587. 1599 blev han avsatt som kung av Sverige, men vägrade under hela sitt liv att erkänna avsättningen eller erkänna efterföljande svenska regenter. | 19 april 1632 | Karl IX och Gustav II Adolf blev Sveriges regenter 1599 respektive 1611. | [95] | |
Vladislav IV av Polen (Vasaätten) |
![]() |
9 juni 1595 | 8 november 1632 | Vladislav var son till Sigismund och övertog dennes anspråk på den svenska tronen, när han själv blev kung av Polen. | 20 maj 1648 | Drottning Kristina var svensk regent under hela hans tid som kung av Polen. | ||
Johan II Kasimir (Vasaätten) |
![]() |
22 mars 1609 | 20 november 1648 | Johan Kasimir var andre son till Sigismund och bror till Vladislav IV. Han fortsatte att hävda sin fars och sin brors anspråk på den svenska tronen från sitt tillträde till den polska tronen. | 23 april 1660 | 16 december 1672 | Drottning Kristina, Karl X Gustav och Karl XI var svenska regenter under hans tid som kung av Polen. I freden i Oliwa, som undertecknades mellan Sverige och Polen den 23 april 1660, avsade sig den polske monarken alla anspråk på den svenska tronen. | |
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp | ![]() |
30 april 1700 | 23 januari 1719 | Karl Fredrik var son till den svenske kungen Karl XII:s syster Hedvig Sofia (Pfalziska ätten). Därför hävdade han anspråk på den svenska tronen från tiden efter Karl XII:s till sin egen död. | 18 juni 1739 | 23 januari 1719 valdes Ulrika Eleonora till regerande drottning av Sverige och 24 mars 1720 valdes Fredrik I till kung. | [96] | |
Gustav av Wasa (Holstein-Gottorpska ätten) |
![]() |
9 november 1799 | 1844 | Gustav var son till den svenske kungen Gustav IV Adolf och därmed svensk kronprins fram till faderns avsättning 1809. Vid Oscar I:s och Karl XV:s trontillträden (1844 och 1859) hävdade han principiellt anspråk på den svenska tronen, genom att formellt utfärda förklaringar om att han för tillfället inte hävdade "de oss tillkommande rättigheterna till svenska tronen" (det vill säga att han formellt ansåg sig ha rätt till tronen, men avstod från denna rätt).[97] | 1859 | 5 augusti 1877 | Vid hans formella protester var Oscar I och Karl XV kungar av Sverige. När Oscar II tillträdde den svenska tronen 1872 hävdade han inget anspråk. | [98] |
Namn | Bild | Födelse | Tronanspråk hävdades från | Orsak till anspråk | Tronanspråk upphörde | Död | Orsak till att anspråken ej infriades | Källor |
Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]
Flera av Sveriges regenter var minderåriga vid tillrädet. Yngst var Magnus Eriksson (3 år och omkring 3 månader). I modern tid var Karl XI yngst (4 år, 2 månader och 20 dagar), följd av Kristina (5 år, 10 månader och 29 dagar), medan den äldste var Gustaf VI Adolf (67 år, 11 månader och 18 dagar). Den svenske regent som regerat längst är Carl XVI Gustaf (49 år och 142 dagar), följd av Magnus Eriksson (44 år, 7 månader och 7 dagar), Gustaf V (42 år, 10 månader och 21 dagar), Gustav Vasa (39 år, 1 månad och 6 dagar) och Erik av Pommern (38 år och 24 dagar). Av dem man känner till ålder på när de dog var den äldste Gustaf V (92 år, 4 månader och 13 dagar), följd av Gustaf VI Adolf (90 år, 10 månader och 4 dagar), medan de yngsta var Erik Magnusson (omkring 20 år) och Johan Sverkersson (20 eller 21 år).
Statistisk tabell över Sveriges regenter från Gustav Vasa och framåt[redigera | redigera wikitext]
Namn | Levnad | Regering | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Född | Död | Ålder | Tillträde | Ålder vid tillträdet | Frånträde | Regeringstid | |
Carl XVI Gustaf | 30 april 1946 | Ännu levande | 76 år och 280 dagar | 15 september 1973 | 27 år och 138 dagar | Ännu regerande | 49 år och 142 dagar |
Gustaf VI Adolf | 11 november 1882 | 15 september 1973 | 90 år och 308 dagar | 29 oktober 1950 | 67 år och 352 dagar | 15 september 1973 | 22 år och 321 dagar |
Gustaf V | 16 juni 1858 | 29 oktober 1950 | 92 år och 135 dagar | 8 december 1907 | 49 år och 175 dagar | 29 oktober 1950 | 42 år och 325 dagar |
Oscar II | 21 januari 1829 | 8 december 1907 | 78 år och 321 dagar | 18 september 1872 | 43 år och 241 dagar | 8 december 1907 | 35 år och 81 dagar |
Karl XV | 3 maj 1826 | 18 september 1872 | 46 år och 138 dagar | 8 juli 1859 | 33 år och 66 dagar | 18 september 1872 | 13 år och 72 dagar |
Oscar I | 4 juli 1799 | 8 juli 1859 | 60 år och 4 dagar | 8 mars 1844 | 44 år och 248 dagar | 8 juli 1859 | 15 år och 122 dagar |
Karl XIV Johan | 26 januari 1763 | 8 mars 1844 | 81 år och 42 dagar | 5 februari 1818 | 55 år och 10 dagar | 8 mars 1844 | 26 år och 32 dagar |
Karl XIII | 26 september 1748 | 5 februari 1818 | 69 år och 132 dagar | 13 mars 1809 | 60 år och 168 dagar | 5 februari 1818 | 8 år och 329 dagar |
Gustav IV Adolf | 1 november 1778 | 7 februari 1837 | 58 år och 98 dagar | 29 mars 1792 | 13 år och 149 dagar | 29 mars 1809 | 17 år och 0 dagar |
Gustav III | 13 januari 1746 | 29 mars 1792 | 46 år och 76 dagar | 12 februari 1771 | 25 år och 30 dagar | 29 mars 1792 | 21 år och 46 dagar |
Adolf Fredrik | 4 maj 1710 | 12 februari 1771 | 60 år och 284 dagar | 25 mars 1751 | 40 år och 325 dagar | 12 februari 1771 | 19 år och 324 dagar |
Fredrik I | 18 april 1676 | 25 mars 1751 | 74 år och 341 dagar | 24 mars 1720 | 43 år och 341 dagar | 25 mars 1751 | 31 år och 1 dag |
Ulrika Eleonora | 23 januari 1688 | 24 november 1741 | 53 år och 305 dagar | 5 december 1718 | 30 år och 316 dagar | 29 februari 1720 | 1 år och 86 dagar |
Karl XII | 17 juni 1682 | 30 november 1718 | 36 år och 166 dagar | 5 april 1697 | 15 år och 72 dagar | 30 november 1718 | 21 år och 239 dagar |
Karl XI | 24 november 1655 | 5 april 1697 | 41 år och 132 dagar | 13 februari 1660 | 4 år och 81 dagar | 5 april 1697 | 37 år och 51 dagar |
Karl X Gustav | 8 november 1622 | 13 februari 1660 | 37 år och 97 dagar | 6 juni 1654 | 31 år och 210 dagar | 13 februari 1660 | 5 år och 252 dagar |
Kristina | 7 december 1626 | 9 april 1689 | 62 år och 123 dagar | 6 november 1632 | 5 år och 335 dagar | 6 juni 1654 | 21 år och 212 dagar |
Gustav II Adolf | 9 december 1594 | 6 november 1632 | 37 år och 333 dagar | 30 oktober 1611 | 16 år och 325 dagar | 6 november 1632 | 21 år och 7 dagar |
Karl IX | 4 oktober 1550 | 30 oktober 1611 | 61 år och 26 dagar | 24 juli 1599 | 48 år och 293 dagar | 30 oktober 1611 | 12 år och 98 dagar |
Sigismund | 20 juni 1566 | 19 april 1632 | 65 år och 304 dagar | 17 november 1592 | 26 år och 150 dagar | 24 juli 1599 | 6 år och 249 dagar |
Johan III | 20 december 1537 | 17 november 1592 | 54 år och 333 dagar | 30 september 1568 | 30 år och 285 dagar | 17 november 1592 | 24 år och 48 dagar |
Erik XIV | 13 december 1533 | 26 februari 1577 | 43 år och 75 dagar | 29 september 1560 | 26 år och 291 dagar | 29 september 1568 | 8 år och 0 dagar |
Gustav Vasa | 12 maj 1496 | 29 september 1560 | 64 år och 140 dagar | 23 augusti 1521 | 25 år och 103 dagar | 29 september 1560 | 39 år och 37 dagar |
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Svenska sagokungar
- Monarkin i Sverige
- Lista över Sveriges regentgemåler
- Lista över svenska prinsar
- Genealogisk lista över svenska kungligheter
- Alfabetisk lista över svenska kungligheter
- Kronologisk lista över svenska kungligheter
- Lista över Svenska regenters titlar
- Danmarks monarki (lista)
- Finlands president (lista)
- Islands president (lista)
- Norges monarki (lista)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Lagerqvist (1996), s. 9
- ^ [a b c d] Ohlmarks, s. 8
- ^ Lagerqvist (1996), s. 13-24
- ^ [a b c] Lagerqvist & Åberg, s. 5
- ^ Ohlmarks, s. 7-8
- ^ Lagerqvist (1976), s. 23; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 10; Harrison (2009), s. 456
- ^ Lagerqvist (1976), s. 25; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 28; Ohlmarks, s. 12; Harrison (2009), s. 456
- ^ Lagerqvist (1976), s. 26; Lagerqvist & Åberg, s. 9-10; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 14; Harrison (2009), s. 456
- ^ Lagerqvist (1976), s. 27; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 16; Ohlmarks, s. 16; Harrison (2009), s. 456
- ^ Lagerqvist (1976), s. 41; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 18; Harrison (2009), s. 456
- ^ Lagerqvist & Åberg, s. 10; Ohlmarks, s. 20; Andersson & Amurén, s. 19
- ^ [a b c d] Lagerqvist (1976), s. 43; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 22; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
- ^ Ohlmarks, s. 24; Harrison (2009), s. 456
- ^ Lagerqvist & Åberg, s. 11; Ohlmarks, s. 26; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
- ^ Lagerqvist (1976), s. 44; Lagerqvist & Åberg, s. 11; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 28; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19-20
- ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
- ^ Lagerqvist (1976), s. 45; Lagerqvist & Åberg, s. 12; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 34; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
- ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
- ^ Lagerqvist & Åberg, s. 12; Ohlmarks, s. 38; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
- ^ Lagerqvist (1976), s. 49; Lagerqvist & Åberg, s. 13; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 40; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
- ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
- ^ Harrison, s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
- ^ Lagerqvist (1976), s. 53; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 46; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
- ^ Lagerqvist (1976), s. 54; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 48; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
- ^ Lagerqvist & Åberg, s. 14; Ohlmarks, s. 50
- ^ Lagerqvist (1976), s. 58; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 52
- ^ Harrison (2002:a), s. 175; Lagerqvist (1976), s. 59; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 54
- ^ Lagerqvist (1976), s. 60; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 56
- ^ Lagerqvist (1976), s. 62; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 58
- ^ Dahl, s. 139; Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60; Sundberg (1999), s. 61
- ^ Lagerqvist (1976), s. 65; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 62
- ^ Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60
- ^ Lagerqvist (1976), s. 71; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 64
- ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 73; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 30; Ohlmarks, s. 66
- ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 75; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 68
- ^ Lagerqvist (1976), s. 79; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 70; Sundberg (1997), s. 32; Sundberg (1999), s. 50
- ^ Tingdal, Birgitta (2 mars 2020). ”Ingeborg Håkansdotter”. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. https://www.skbl.se/sv/artikel/IngeborgHakansdotter0. Läst 16 februari 2021.
- ^ Lagerqvist (1976), s. 83; Lagerqvist (1996), s. 92; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 72
- ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 74
- ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 76
- ^ Lagerqvist (1976), s. 90; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 78; Sundberg (1997), s. 74
- ^ Lagerqvist (1976), s. 103 & 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 80
- ^ Carlsson & Rosén, s. 77; Lagerqvist (1976), s. 103; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 194; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 200 & 250
- ^ Carlsson & Rosén, s. 82 & 83; Larsson (2003), s. 212 & 216; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201, 254 & 255
- ^ Carlsson & Rosén, s. 83; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Larsson (1994), s. 23; Larsson (2003), s. 218; Ohlmarks, s. 90; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201 & 256
- ^ Carlsson & Rosén, s. 84 & 87; Lagerqvist (1976), s. 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21-22; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 233; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86 & 87; Sundberg (1999), s. 201
- ^ Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
- ^ Lagerqvist (1976), s. 110; Lagerqvist & Åberg, s. 22; Larsson (1994), s. 25; Ohlmarks, s. 88
- ^ Lagerqvist & Åberg, s. 22-23
- ^ Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 90
- ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
- ^ Harrison (2002:b), s. 349; Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 92; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
- ^ Larsson (1994), s. 23; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
- ^ Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 25; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 94
- ^ Harrison (2002:b), s. 378; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
- ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
- ^ Lagerqvist (1976), s. 118; Lagerqvist & Åberg, s. 25; Larsson (1994), s. 28; Ohlmarks, s. 96
- ^ Lagerqvist (1976), s. 119; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 98
- ^ Lagerqvist (1976), s. 121; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 100; Sundberg (1997), s. 166; Sundberg (1999), s. 279
- ^ Lagerqvist & Åberg, s. 27
- ^ Lagerqvist (1976), s. 122; Lagerqvist & Åberg, s. 27; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 102
- ^ Lagerqvist (1976), s. 126; Lagerqvist & Åberg, s. 28; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 104
- ^ Lagerqvist (1976), s. 140; Lagerqvist & Åberg, s. 29-30; Larsson (1994), s. 40 & 42; Ohlmarks, s. 106
- ^ Lagerqvist (1976), s. 150; Lagerqvist & Åberg, s. 30; Larsson (1994), s. 39; Ohlmarks, s. 108
- ^ Lagerqvist (1976), s. 154; Lagerqvist & Åberg, s. 30-31; Larsson (1994), s. 43-44; Ohlmarks, s. 110
- ^ Lagerqvist (1976), s. 157; Lagerqvist & Åberg, s. 31-32; Larsson (1994), s. 50 & 53; Ohlmarks, s. 112
- ^ Palme, Sven Ulric (1973-1975). ”Karl IX”. Band 20. Riksarkivet. sid. 630. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12354. Läst 16 februari 2021.
- ^ Lagerqvist (1976), s. 164; Lagerqvist & Åberg, s. 33; Larsson (1994), s. 64-66; Ohlmarks, s. 116
- ^ Lagerqvist (1976), s. 173; Lagerqvist & Åberg, s. 33-34; Larsson (1994), s. 77-78; Ohlmarks, s. 118
- ^ Lagerqvist (1976), s. 179; Lagerqvist & Åberg, s. 34; Larsson (1994), s. 74-76; Ohlmarks, s. 120
- ^ Lagerqvist (1976), s. 185; Lagerqvist & Åberg, s. 35; Larsson (1994), s. 76; Ohlmarks, s. 122
- ^ Lagerqvist (1976), s. 190; Lagerqvist & Åberg, s. 35-36; Larsson (1994), s. 76-77; Ohlmarks, s. 124
- ^ Lagerqvist (1976), s. 203; Lagerqvist & Åberg, s. 36; Larsson (1994), s. 135 & 137; Ohlmarks, s. 126
- ^ Lagerqvist (1976), s. 207; Lagerqvist & Åberg, s. 36-37; Larsson (1994), s. 110-111; Ohlmarks, s. 128
- ^ Lagerqvist (1976), s. 215; Lagerqvist & Åberg, s. 37; Larsson (1994), s. 99-101; Ohlmarks, s. 130
- ^ Lagerqvist (1976), s. 222; Lagerqvist & Åberg, s. 37-38; Larsson (1994), s. 113-114; Ohlmarks, s. 132
- ^ Lagerqvist (1976), s. 239; Lagerqvist & Åberg, s. 38-39; Larsson (1994), s. 114; Ohlmarks, s. 134
- ^ Lagerqvist (1976), s. 256; Lagerqvist & Åberg, s. 39; Larsson (1994), s. 166-167; Ohlmarks, s. 136
- ^ Lagerqvist (1976), s. 267; Lagerqvist & Åberg, s. 39-40; Larsson (1994), s. 167-169; Ohlmarks, s. 138
- ^ Lagerqvist (1976), s. 271; Lagerqvist & Åberg, s. 40-41; Larsson (1994), s. 180-181; Ohlmarks, s. 140
- ^ Lagerqvist (1976), s. 277; Lagerqvist & Åberg, s. 41-42; Larsson (1994), s. 169; Ohlmarks, s. 142
- ^ Lagerqvist (1976), s. 282; Lagerqvist & Åberg, s. 42-43; Larsson (1994), s. 181; Ohlmarks, s. 144
- ^ Lagerqvist (1976), s. 295; Lagerqvist & Åberg, s. 43; Ohlmarks, s. 146
- ^ Lagerqvist (1976), s. 361; Lagerqvist & Åberg, s. 43-44; Ohlmarks, s. 148
- ^ Lagerqvist (1976), s. 365; Lagerqvist & Åberg, s. 44-45; Ohlmarks, s. 150
- ^ Odelberg, Maj (1995): Styrbjörn Starke ur Vikingatidens ABC (”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120306132844/http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=11116. Läst 9 februari 2012.), utgiven av Statens historiska museum
- ^ Harrison, Dick, "Knut den store", Populär Historia nr. 12/2008, s. 33.
- ^ Lagerqvist (1996), s. 45
- ^ Harrison (2002), s. 157
- ^ Authén Blom et al. (1987)
- ^ Kumlien, Kjell (1975-1977). ”Kristian I”. Band 21. Riksarkivet. sid. 562. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11767. Läst 16 februari 2021.
- ^ Lagerqvist et al. (1996), s. 5
- ^ Lagerqvist et al. (1996), s. 6
- ^ Larsson, Lars-Olof (2002), s. 156-157
- ^ Gustafsson (1976); Östergren (2005)
- ^ Grauers, Sven (1973-1975). ”Karl Fredrik”. Band 20. Riksarkivet. sid. 714. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id. Läst 16 februari 2021.
- ^ (på engelska) Burke's Royal Families of the World. Vol. 1, Europe & Latin America. London. 1977. Libris 158647. ISBN 0-85011-023-8, s. 511.
- ^ Hedvig Elisabet Charlotta & af Klercker, Cecilia (1942), s. 391
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Andersson, Lars M. & Amurén, Lena, Sveriges historia i årtal, Historiska media, Lund 2003. ISBN 91-89442-71-7
- Authén Blom, Grethe; Etting, Vivian; Linton, Michael & Åberg, Alf, Kung Olofs minne, Christer Bökwall, Falsterbo 1987. Libris 694017.
- Carlsson, Sten & Rosén, Jerker, Den svenska historien 3 – Kyrka och riddarliv. Karl Knutsson och Sturetiden, Bonnier Lexikon AB, Stockholm 1992. ISBN 91-632-0005-8
- Dahl, Per (red.), Svensk militärhistorisk atlas, Hjalmarson & Högberg, Lund 2000. ISBN 9189080-49-1
- Gustafsson, Lars, Sigismund: ur en polsk barockfurstes minnen, Norstedt, Stockholm 1976. ISBN 91-1-761062-1
- Harrison, Dick, Jarlens sekel – en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront förlag, Stockholm 2002:a. ISBN 91-7324-898-3
- Harrison, Dick, Karl Knutsson – en biografi, Historiska Media, Lund 2002:b. ISBN 91-89442-58-X
- Harrison, Dick, Sveriges historia: 600–1350, Norstedts, Stockholm 2009. ISBN 978-91-1-302377-9
- Hedvig Elisabet Charlotta & af Klercker, Cecilia, Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 9, 1812-1817, Norstedt, Stockholm 1942. Libris 8207717
- Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1976. ISBN 91-0-041538-3
- Lagerqvist, Lars O., Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts förlag, Stockholm 1996 (2:a upplagan). ISBN 91-1-963882-5
- Lagerqvist, Lars O.; Åberg, Nils & Andersson, Kenneth, Svenska kungliga valspråk, Vincent Förlag, Stockholm 1996. ISBN 91-87064-13-8
- Lagerqvist, Lars O. & Åberg, Nils, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent bokförlag, Boda kyrkby 2004 (5:e rev. upplagan). ISBN 91-87064-43-X
- Larsson, Lars-Olof, Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?, Prisma, Stockholm 2002. ISBN 91-518-3904-0
- Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2003 (2:a upplagan). ISBN 91-518-4217-3
- Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma, Stockholm 1994 (2:a upplagan). ISBN 91-518-2647-X
- Liljegren, Bengt, Regenter i Sverige, Historiska Media, Lund 2004. ISBN 91-85057-34-7
- Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, AWE/GEBERS / Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1979 (2:a upplagan). ISBN 91-20-04203-5
- Petersson, Erik, Den skoningslöse – en biografi över Karl IX, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2008. ISBN 978-91-27-02687-2
- Sundberg, Ulf, Svenska freder och stillestånd 1249-1814, Arete – Hjalmar & Jörgen Bokförlag HB, Hargshamn 1997 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-01-7
- Sundberg, Ulf, Medeltidens svenska krig, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm 1999 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-26-2
- Östergren, Stefan, Sigismund: en biografi över den svensk-polske monarken, Fredestad, Ängelholm 2005. ISBN 91-86428-24-1