Lista över Sveriges regenter

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sveriges historia
Sveriges stora riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidsaxel
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.)
Äldre medeltiden (1050–1250)
Folkungatiden (1250–1389)
Kalmarunionen (1389–1520)
Äldre vasatiden (1521–1611)
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
1900-talets början (1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
Depressionen (1929–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Efterkrigstiden (1945–1967)
Slutet av kalla kriget (1968–1991)
Nutiden (1991–)
Ämnen
Regenter • Statsministrar
Krig • Freder
Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria
Sverige-portalen

Följande lista över Sveriges regenter redogör för de personer som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet. Landet har varit en monarki i över tusen år.[1][2] Monarkins innehåll och makt, liksom Sveriges omfattning och sammansättning har varierat över tiden.[1]

Det har därför med all sannolikhet funnits kungar i Sverige före den här listans början. Det finns också osäkra och motsägande uppgifter om sådana kungar. Dessa gestalter kallas därför sagokungar, även om vissa historiker vill se en del av dem som historiska[3] (se svenska sagokungar). Även för de regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under den tiden än de vars namn överlevt till idag.

Ordningstal på kungar är kända i Sverige sedan Erik XIV 1560. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus,[4][5] som framställde en fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden,[2][4] och kom fram till att Erik var nummer XIV med sitt namn. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn,[2] men den sjunde enligt Johannes Magnus kungalängd. Den förste historiskt belagde kungen från vilken en vedertagen kungalängd har kunnat upprättas är Erik Segersäll.[2][4]

Den nuvarande kungen, Carl XVI Gustaf, tillhör den Bernadotteska ätten, som har regerat Sverige sedan 1818.

Erik Segersälls ätt[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Erik Segersäll Cirka 945
enligt vissa källor son till Björn Eriksson 		Cirka 970
(då "småkung" av Svealand),
enade möjligen Sverige på 990-talet 		Cirka 995 sotdöd (sjukdom) på kungsgården i Gamla Uppsala [6]
Olof Skötkonung Silvermynt präglat av Olof i Sigtuna med kungens stiliserade bild på Cirka 980
son till Erik Segersäll 		Cirka 995
enade möjligen Sverige 		Cirka 1022 i Husaby i Västergötland [7]
Anund Jakob
även känd under namnet Emund Kolbränna 		Mynt präglat av Anund i Sigtuna med kungens stiliserade bild på Cirka 1008
son till Olof Skötkonung och Estrid av Obotriterna 		Cirka 1022
vid Olof Skötkonungs död 		Cirka 1050 sotdöd [8]
Emund den gamle
även känd under namnet Emund Slemme 		Cirka 1000
son till Olof Skötkonung och frillan Edla av Venden 		Cirka 1050
vid Anund Jakobs död 		Cirka 1060 sotdöd [9]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Stenkilska ätten och tronstrider[redigera | redigera wikitext]

      Stenkilska ätten
      Estridska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Stenkil Cirka 1030
son till Ragnvald den gamle och möjligen till Astrid Nialsdotter 		Cirka 1060
vid Emund den gamles död 		Cirka 1066 sotdöd (i "hetsig feber") [10]
Efter Stenkils död utbryter strider om kungamakten. Olika källor har olika kungalängder, och situationen är på det hela taget oklar 1066–1088.
Erik och Erik Cirka 1066
vid Stenkils död, stred med varandra om makten 		Cirka 1067 stupade i strid med varandra [11]
Halsten Möjligen kring 1050
son till Stenkil och Emund den gamles dotter 		Cirka 1070
efter Erikarnas död, möjligen regent senare igen tillsammans med Inge d.ä. 		Cirka 1070 avsatt och fördriven Okänt dödsår [12]
Anund Okänt födelseår Kung i Svealand cirka 1070
vid Halstens fördrivning 		Cirka 1070 avsatt och fördriven Okänt dödsår [13]
Håkan Röde Runstenen som omnämner kung Håkan Okänt födelseår 1070-talet 1079 eller 1080 [14]
Inge den äldre Gravsten från 1500-talet, beställd av Johan III, med en påhittad bild av kung Inge Okänt födelseår
son till Stenkil och Emund den gamles dotter 		Cirka 1080
Möjligen tidigare samregent med Halsten eller Håkan 		Enligt en isländsk uppgift skall han vid mitten av 1080-talet fördrivits från Mälardalen, men återvänt efter cirka tre år. Sedan kung till sin död. Cirka 1100 [15]
Blot-Sven U 861 Norsta-runstenen utanför Uppsala nämner en Sven som antas vara Blot-Sven Okänt födelseår; enligt sägnen bror till Inge den äldres hustru. Kung i Svealand vid mitten av 1080-talet vid Inge den äldres fördrivning Efter cirka tre år som kung [16]
Filip Inges och förmodligen också Filips gravsten Okänt födelseår
son till Halsten 		Cirka 1100 vid Inge den äldres död 1118 [17]
Inge den yngre Inges och förmodligen också Filips gravsten Okänt födelseår
son till Halsten 		1118 Cirka 1125 [18]
Vid Inge den yngres död utbryter på nytt tronstrider, och källorna är återigen motsägelsefulla 1125–1130.
Ragnvald Knaphövde Okänt födelseår 1120-talet vald till kung i Svealand vid Inge den yngres död Dödad efter kort tid på tronen [19]
Magnus Nilsson
även känd under namnet Magnus den starke 		Magnus gravsten 1106 eller 1107
son till kung Nils av Danmark och Inge den äldres dotter Margareta Fredkulla 		Vald till kung i Västergötland vid Inge den yngres död
Möjligen också vald i Svealand 		Avsatt och fördriven från Sverige 4 juni 1134
stupad i slaget vid Fotevik i Skåne 		[20]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Sverkerska ätten och Erikska ätten[redigera | redigera wikitext]

      Sverkerska ätten
      Erikska ätten
      Estridska ätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Sverker den äldre Relief i Heda kyrka i Ödeshög, som traditionellt anses föreställa kung Sverker Okänt födelseår Kung cirka 1130 25 december cirka 1156, möjligen mördad på väg till julottan [21]
Erik den helige Kung Erik som han avbildades på Stockholms stads sigill, känt från 1376 Okänt födelseår Kung cirka 1156 vid Sverker den äldres död Cirka 1160 (enligt en sentida legend den 18 maj) mördad av Magnus Henriksson i Östra Aros [22]
Magnus Henriksson Kung Erik dödas av Magnus, såsom Peringskiöld föreställde sig mordet 1130 i Danmark
son till Henrik Skadelår och Inge den äldres barnbarn Ingrid. 		Cirka 1160 vid Erik den heliges död 1161 dödad av Karl Sverkersson vid Örebro [23]
Karl Sverkersson Karl Sverkerssons sigill 1130-talet
son till Sverker den äldre och Ulvhild Håkansdotter 		Kung 1161 vid Magnus Henrikssons död 12 april 1167 mördad på Visingsö av Knut Eriksson [24]
Kol Okänt födelseår Kung i Östergötland 1167
samregent med brodern Burislev 		1173 stupad vid Bjälbo i Östergötland i strid med Knut Eriksson [25]
Burislev Okänt födelseår Kung i Östergötland 1167
samregent med brodern Kol 		1169 stupad i strid med Knut Eriksson
Knut Eriksson Knut Erikssons sigill Före 1150
son till Erik den helige och Kristina Björnsdotter 		Kung 1167 efter Karl Sverkerssons död
Kung även i Östergötland 1173 vid Kol Sverkerssons död 		1195 eller 1196 på Eriksbergs kungsgård i Västergötland [26]
Sverker den yngre Karlsson Sverkers mynt 1164
son till Karl Sverkersson och Kristina Stigsdotter Hvide 		Kung 1195 eller 1196 vid Knut Erikssons död 31 januari 1208 avsatt efter slaget vid Lena 17 eller 18 juli 1210 stupad i slaget vid Gestilren [27]
Erik Knutsson Erik Knutssons sigill 1180
son till Knut Eriksson 		Kung 31 januari 1208 vid Sverker den yngres avsättning 10 april 1216 i "hetsig feber" eller tvinsot på Visingsö [28]
Johan Sverkersson Mynt slaget av kung Johan 1201
son till Sverker den yngre Karlsson och Ingegärd Birgersdotter 		Kung 1216 vid Erik Knutssons död 10 mars 1222 i sjukdom på Visingsö [29]
Erik Eriksson Erik Erikssons sigill 1216
son till Erik Knutsson och Rikissa av Danmark 		Vald till kung någon gång mellan 1 augusti 1222 och 31 juli 1223 efter Johan Sverkerssons död 28 eller 29 november 1229
avsatt efter slaget vid Olustra 		2 februari 1250 på okänd plats [30]
Knut Långe Mynt slaget av kung Knut Okänt födelseår
son till Holmger och släkt med den erikska ätten 		Kung 1229 vid Erik Erikssons avsättning 1234 död i samband med Erik Erikssons återkomst [31]
Erik Eriksson Erik Erikssons sigill Återinsatt som kung 1234
i samband med Knut Långes död 		2 februari 1250 på okänd plats [32]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Bjälboätten[redigera | redigera wikitext]

      Bjälboätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Birger jarl Birgers samtida bildstod i Varnhems kyrka 1200 eller 1210
son till Magnus Minnisköld och Ingrid Ylva 		Regerande riksjarl i mars 1248 21 oktober 1266 på Jälbolung i Västergötland [33]
Valdemar Birgersson Skulptur av kung Valdemar i Skara domkyrka 1238 eller 1239
son till Birger jarl och kung Erik Erikssons syster Ingeborg 		Vald till kung 1250 efter Erik Erikssons död
Övertog styrelsen vid Birger jarls död 1266 		22 juli 1275 avsatt av Magnus Ladulås 26 december 1302 som fånge på Nyköpingshus [34]
Magnus Ladulås Magnus III Barnlock of Sweden as Duke bust 2009 Skara (2).jpg 1240
son till Birger jarl och Ingeborg Eriksdotter 		Kung 22 juli 1275 vid kung Valdemars avsättning 18 december 1290 på Näs slott på Visingsö [35]
Birger Magnusson BirgerSweden.jpg 1280
son till Magnus Ladulås och Helvig av Holstein 		Tronföljare 1284
Kung 18 december 1290 vid Magnus Ladulås död 		Mars eller april 1318 avsatt och fördriven av anhängare till sina bröder 31 maj 1321 i Danmark [36]
Ingeborg Håkansdotter Byst i Linköpings domkyrka 1301
dotter till of Håkan V av Norge och Eufemia av Arnstein 		1318
svensk regent i eget namn 		8 juli 1319
vid sonens trontillträde 		17 juni 1361 [37]
Magnus Eriksson Kung Magnus Erikssons domsigill.jpg Våren 1316
son till hertig Erik Magnusson och Ingeborg Håkansdotter 		Vald till kung 8 juli 1319 på Mora äng Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval 1 december 1374 drunknad vid skeppsbrott vid Bergen i Norge [38]
Erik Magnusson Kung Eriks sigill Början av 1339
son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur 		Tronföljare 6 december 1344
Utropad till kung i opposition mot Magnus Eriksson 17 oktober 1356
Erkänd som kung över stora delar av landet 28 april 1357 		20 juni 1359 i pest [39]
Håkan Magnusson Kung Håkans sigill Augusti 1340
son till Magnus Eriksson och Blanka av Namur 		Vald till kung i opposition mot Magnus Eriksson 15 februari 1362
Senare under året försonad och samregent med honom 		Februari 1364 avsatt vid Albrekts av Mecklenburg kungaval Augusti eller 10 eller 11 september 1380 i Oslo i Norge [40]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Mecklenburgska ätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Albrekt av Mecklenburg Albrekts gravmonument 1338 eller 1340
son till hertig Albrekt den store av Mecklenburg och Magnus Erikssons syster Eufemia Eriksdotter 		Kung 15 februari 1364 24 februari 1389 besegrad i slaget vid Åsle och avsatt av Margareta 31 mars eller 1 april 1412 i Mecklenburg [41]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Kalmarunionens monarker och riksföreståndare[redigera | redigera wikitext]

      Estridska ätten
      Huset Wittelsbach
      Huset Oldenburg

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Margareta Margaretas bild på graven Våren 1353
dotter till kung Valdemar Atterdag av Danmark och Helvig av Slesvig 		Regerande drottning 24 februari 1389
23 juli 1396 samregent med Erik av Pommern 		28 oktober 1412 pestdöd i Flensburg [42]
Erik av Pommern Erik-af-Pommern 1424 (cropped).jpg 1382
son till hertig Vratislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg 		Kung 23 juli 1396 (samregent med Margareta)
Ensam regent 28 oktober 1412 vid hennes död 		16 augusti 1434 uppsagd tro och lydnad [43]
Erik av Pommern Erik-af-Pommern 1424 (cropped).jpg Återtagen som kung 14 oktober 1435 11 januari 1436 åter uppsagd tro och lydnad [44]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Möjligen 1 oktober 1408 eller 1409
son till riddar Knut Tordsson (Bonde) och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta) 		Februari 1436 samregerande rikshövitsman med Engelbrekt Engelbrektsson (ensam i ämbetet vid Engelbrekts död 4 maj) 1 september 1436, då Erik av Pommern återinsattes som kung (Karl Knutsson fortfarande rikshövitsman till 6 mars 1438) [45]
Erik av Pommern Erik-af-Pommern 1424 (cropped).jpg Återtagen som kung 1 september 1436 29 september eller 1 oktober 1439 avsatt vid ett möte i Tälje 3 maj 1459 i Pommern [46]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Riksföreståndare 17 oktober 1438 13 september 1440, då Kristofer av Bayern valdes till kung [47]
Kristofer av Bayern Christopher of Bavaria crop.jpg 26 februari 1416 eller 1418
son till hertig Johan av Pfalz och Erik av Pommerns syster Katarina av Pommern 		Vald till kung villkorligt i oktober 1440
Hyllad som kung 13 september 1441 		6 januari 1448 i Helsingborg [48]
Bengt Jönsson (Oxenstierna) BengtJönssonOxenstierna.JPG Omkring 1395
son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten) 		Riksföreståndare i januari 1448 vid kung Kristofers död 20 juni 1448, då Karl Knutsson valdes till kung 1449 eller 1450 [49]
Nils Jönsson (Oxenstierna) COA family sv Oxenstierna.png Omkring 1390
son till Jöns Bengtsson (Oxenstierna) d.ä. och Märta Finvidsdotter (Frössviksätten) 		Tidigast i oktober 1450
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Kung 20 juni 1448 24 februari 1457 avsatt och flydd till Danzig [50]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna) Jöns Bengtssons sigill 1417
son till Bengt Jönsson (Oxenstierna) och Kristina Kristiernsdotter (Vasa) 		Riksföreståndare i mars 1457 efter kung Karls avsättning 23 juni 1457 då Kristian I valdes till kung [51]
Erik Axelsson (Tott) COA family sv Tott.svg 1417
son till Axel Pedersson (Tott) och Ingeborg Ivarsdotter
Kristian I Porträtt av Kristian I Februari 1426
son till greve Didrik av Oldenburg och Hedvig av Holstein 		Kung 23 juni 1457 23 juni 1464 avsatt och flydd till Danmark 21 maj 1481 i Köpenhamn [52]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Kung 9 augusti 1464 30 januari 1465 åter avsatt [53]
Kettil Karlsson (Vasa) COA-sv-Kettil Karlsson (Vasa).png 1433 eller 1434
son till Karl Kristiernsson (Vasa) och Ebba Eriksdotter Krummedige 		Riksföreståndare 26 december 1464 11 augusti 1465 pestdöd på slottet Tre Kronor i Stockholm [54]
Jöns Bengtsson (Oxenstierna) Jöns Bengtssons sigill Riksföreståndare 11 augusti 1465 vid Kettil Karlssons död 18 oktober 1466 avsatt 15 december 1467 på Öland [55]
Erik Axelsson (Tott) COA family sv Tott.svg Riksföreståndare 18 oktober 1466 vid Jöns Bengtssons avsättning 12 november 1467 då Karl Knutsson valdes till kung Februari eller mars 1481 i Viborg i Finland [56]
Karl Knutsson (Bonde) Staty av Karl Knutsson Kung 12 november 1467 15 maj 1470 på slottet Tre Kronor i Stockholm [12]
Sten Sture den äldre Äldre Stureättens vapen 1440
son till Gustav Anundsson Sture och Birgitta Stensdotter (Bielke) 		Själv utropad till riksföreståndare 16 maj 1470
Erkänd på posten 1 juni 1470 		6 oktober 1497
vid Hans kungaval 		14 december 1503 i Jönköping [57]
Hans
även känd som Johan II 		Staty av kung Hans 1 eller 2 februari 1455
son till Kristian I och Dorotea av Brandenburg 		Erkänd som kung 6 oktober 1497
Vald till kung 18 oktober 1497 		1 augusti 1501 avsatt 20 februari 1513 i danska Ålborg [58]
Sten Sture den äldre Äldre Stureättens vapen Riksföreståndare 12 november 1501 efter kung Hans avsättning 14 december 1503 i Jönköping [12]
Svante Nilsson (Sture) Svante Nilssons sigill 1460
son till Nils Sture (Natt och Dag) och Birgitta Karlsdotter (Bonde) 		Riksföreståndare 21 januari 1504 31 december 1511 eller 2 januari 1512 i Västerås [59]
Erik Trolle COA-family-da-sv-Trolle.png 1460
son till Arvid Birgersson (Trolle) och Kristina Jonsdotter (Gädda) eller Beata Ivarsdotter (Tott) 		Riksföreståndare i mitten av januari 1512 23 juli 1512 avsatt vid Sten Sture den yngres riksföreståndarval 1530 [60]
Sten Sture den yngre Sentida bild av Sten Sture den yngre 1492, 1493 eller 1494
son till Svante Nilsson (Sture) och Iliana Erengisledotter (Gädda) 		Riksföreståndare 23 juli 1512 3 februari 1520 på Mälarens is [61]
Kristian II ChristianIIb.jpg 1 juli 1481 i danska Nyborg
son till kung Hans och Kristina av Sachsen 		Erkänd som svensk kung av riksrådet 6 mars 1520
Vald till kung 1 november 1520 		23 augusti 1521 avsatt vid Gustav Vasas riksföreståndarval 25 januari 1559 i fängelse på Kalundborg på Själland [62]
Gustav Vasa Gustav Vasa.jpg 12 maj 1496 på Rydboholm eller Lindholmen i Uppland

son till Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter (Eka)

Riksföreståndare 23 augusti 1521 Själv vald till kung 6 juni 1523 [63]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Vasaätten[redigera | redigera wikitext]

      Vasaätten

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Gustav Vasa Gustav Vasa.jpg Kung 6 juni 1523 29 september 1560 på slottet Tre Kronor i Stockholm [12]
Erik XIV Erik XIV (1533-1577) (Domenicus Verwilt) - Nationalmuseum - 17913.tif 13 december 1533 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg 		Tronföljare 1544 vid införandet av Västerås arvförening
Kung 29 september 1560 vid faderns död 		29 september 1568 tillfångatagen och avsatt av sina bröder Johan och Karl
26 januari 1569 formellt avsatt av ständerna 		26 februari 1577 på Örbyhus slott i Uppland [64]
Johan III John III of Sweden.jpg 20 december 1537 på Stegeborgs slott i Östergötland
son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) 		Utropad till kung 30 september 1568 efter brodern Eriks avsättning
Erkänd som kung av ständerna 26 januari 1569 		17 november 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm [65]
Sigismund Sigismund III of Poland-Lithuania and Sweden (Martin Kober).jpg 20 juni 1566 på Gripsholms slott
son till Johan III och Katarina Jagellonica 		Kung 17 november 1592 vid faderns död 24 juli 1599 avsatt av ständerna 19 april 1632 i Warszawa [66]
Karl IX Charles IX of Sweden.jpg 4 oktober 1550 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) 		Bekräftad av ständerna som riksföreståndare 24 juli 1599 vid Sigismunds avsättning
Kung 22 mars 1604 		30 oktober 1611
på Nyköpingshus i Södermanland 		[67]
Gustav II Adolf
även känd under namnet Gustav Adolf den store 		Attributed to Jacob Hoefnagel - Gustavus Adolphus, King of Sweden 1611-1632 - Google Art Project.jpg 9 december 1594 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp 		Tronföljare 22 mars 1604 vid faderns trontillträde
Omyndig kung 30 oktober 1611 vid faderns död
Myndigförklarad 26 december samma år 		6 november 1632 stupad i slaget vid Lützen [68]
Kristina Swedish queen Drottning Kristina portrait by Sébastien Bourdon stor.jpg 7 december 1626 på slottet Tre Kronor i Stockholm
dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg 		Tronföljare från födseln
Omyndig drottning 6 november 1632 vid faderns död
Myndigförklarad 8 december 1644 		6 juni 1654 abdikerad till förmån för Karl X Gustav 9 april 1689 i Rom [69]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Pfalziska ätten[redigera | redigera wikitext]

      Huset Wittelsbach

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Karl X Gustav King Charles X Gustavus (Sébastien Bourdon) - Nationalmuseum - 19702.tif 8 november 1622 på Nyköpingshus i Nyköping
son till greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Karl IX:s dotter Katarina 		Kung 6 juni 1654 vid Kristinas abdikation 13 februari 1660 i lunginflammation i Kungshuset i Göteborg [70]
Karl XI Charles XI of Sweden (1691).jpg 24 november 1655 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp 		Omyndig kung 13 februari 1660 vid faderns död
Myndig 18 december 1672 		5 april 1697 i magcancer på slottet Tre Kronor i Stockholm [71]
Karl XII Charles XII 1706.jpg 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm
son till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark 		Omyndig kung 5 april 1697 vid faderns död
Myndigförklarad 8 november samma år 		30 november 1718 dödsskjuten vid belägringen av Fredrikstens fästning i Norge [72]
Ulrika Eleonora Ulrika Eleonora d.y. 1688-1741, drottning av Sverige (Martin van Meytens d.y.) - Nationalmuseum - 15071.tif 23 januari 1688 på slottet Tre Kronor i Stockholm
dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark 		Utropad till drottning 5 december 1718 vid budet om Karl XII:s död
Vald av riksdagen 23 januari 1719 		29 februari 1720 abdikerad till förmån för Fredrik I 24 november 1741 i Kungshuset i Stockholm [73]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Hessiska ätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Fredrik I Fredrik av Hessen.jpg 18 april 1676 i Kassel i tyska Hessen
son till lantgreve Karl I av Hessen-Kassel och Maria Amalia av Kurland 		Vald till kung av riksdagen 24 mars 1720 efter Ulrika Eleonoras abdikation 25 mars 1751 av kallbrand i Kungshuset i Stockholm [74]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Holstein-Gottorpska ätten[redigera | redigera wikitext]

      Huset Oldenburg

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Adolf Fredrik Adolph Frederick of Sweden c 1751 by Gustaf Lundberg & Jakob Björck.jpg 4 maj 1710 på tyska Gottorp
son till Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Fredrika av Baden-Durlach 		Vald till tronföljare av riksdagen 23 juni 1743
Kung 25 mars 1751 vid föregångarens död 		12 februari 1771 av slaganfall på Stockholms slott [75]
Gustav III GustavIII.jpg 13 januari 1746 i Kungshuset i Stockholm
son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen 		Kronprins 25 mars 1751 vid faderns trontillträde
Kung 12 februari 1771 vid faderns död 		29 mars 1792 av blodförgiftning och lunginflammation på Stockholms slott. Detta till följd av att han under en maskeradbal två veckor tidigare hade skjutits med ett skott i ryggen av Jacob Johan Anckarström. [76]
Gustav IV Adolf Gustav IV Adolf of Sweden.jpg 1 november 1778 på Stockholms slott
son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark 		Kronprins från födseln
Omyndig kung 29 mars 1792 vid faderns död
Myndig 1 november 1796 		Arresterad på Stockholms slott 13 mars 1809
Abdikerad 29 mars 1809
Formellt avsatt av riksdagen 10 maj samma år och därefter landsförvisad 		7 februari 1837 på värdshuset Vita hästen i schweiziska Sankt Gallen [77]
Karl XIII Charles XIII of Sweden.jpg 26 september 1748 i Kungshuset i Stockholm
son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen 		Riksföreståndare 13 mars 1809 vid Gustav IV Adolfs arrestering
6 juni 1809 självutropad till kung 		5 februari 1818 på Stockholms slott [78]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Bernadotteska ätten[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Karl XIV Johan
(före 1810 Jean Baptiste Jules Bernadotte) 		Nordgren - Portrait de Charles Jean Bernadotte, roi de Suède.jpg 26 januari 1763 i franska Pau
son till advokaten Henri Bernadotte och Jeanne de Saint-Jean 		Vald till tronföljare av riksdagen i Örebro 21 augusti 1810
Kung 5 februari 1818 vid föregångarens död 		8 mars 1844 av kallbrand efter ett slaganfall på Stockholms slott [79]
Oscar I
(född som Joseph François Oscar Bernadotte) 		Crownprince Oscar of Sweden painted by Joseph Karl Stieler.jpg 4 juli 1799 i Frankrikes huvudstad Paris
son till Jean Baptiste Bernadotte och Desirée Clary 		Arvfurste 21 augusti 1810 vid faderns tronföljarval
Kronprins 5 februari 1818 vid faderns trontillträde
Kung 8 mars 1844 vid faderns död 		8 juli 1859 av hjärntumör på Stockholms slott [80]
Karl XV Karl XV i mitten av 1860-talet.jpg 3 maj 1826 på Stockholms slott
son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg 		Arvprins från födseln
Kronprins 8 mars 1844 vid faderns trontillträde

Regent 25 september 1857 vid faderns sjukdom
Kung 8 juli 1859 vid faderns död

18 september 1872 i tarmtuberkulos i Malmö [81]
Oscar II Porträtt av Oscar II i amiralsuniform. 1900-1907. Foto Lars Larsson..jpg 21 januari 1829 på Stockholms slott
son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg 		Tronföljare 8 juli 1859 vid föregångarens trontillträde
Kung 18 september 1872 vid föregångarens död 		8 december 1907 på Stockholms slott [82]
Gustaf V Gustaf V av Sverige.jpg 16 juni 1858 på Drottningholms slott
son till Oscar II och Sofia av Nassau 		Kronprins 18 september 1872 vid faderns trontillträde
Kung 8 december 1907 vid faderns död 		29 oktober 1950 på Drottningholms slott [83]
Gustaf VI Adolf Gustaf VI Adolf av Sverige som kronprins.jpg 11 november 1882 på Stockholms slott
son till Gustaf V och Victoria av Baden 		Arvprins från födseln
Kronprins 8 december 1907 vid faderns trontillträde
Kung 29 oktober 1950 vid faderns död 		15 september 1973 på Helsingborgs lasarett [84]
Carl XVI Gustaf King Carl XVI Gustaf at National Day 2009 Cropped.png 30 april 1946 på Haga slott utanför Stockholm
son till Gustaf VI Adolfs son arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla 		Arvprins från födseln
Kronprins 29 oktober 1950 vid farfaderns trontillträde
Kung 15 september 1973 vid Gustaf VI Adolfs död 		[85]
Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor

Tronpretendenter[redigera | redigera wikitext]

      Erikska ätten
      Bjälboätten
      Huset Oldenburg
      Vasaätten

Vikingatiden och äldre medeltiden (900- till 1100-talet)[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor
Styrbjörn Starke
(osäker som historisk person) 		Beorn the Strident and Strong.jpg Okänt födelseår 970-talet Hans far Olof Björnsson ska ha delat regeringsmakten med Erik Segersäll och Styrbjörn krävde denna del efter sin fars död. 980-talet
stupad i slaget vid Fyrisvallarna 		Erik Segersäll vägrade dela makten, vilket var orsaken till slaget. [86]
Knut den store
(kung av Danmark, Norge och England)
(Knytlingaätten) 		Cnut.jpg Omkring 995 1020-talet Knut lät möjligen prägla mynt i Sigtuna, där han kallade sig "CNUTREXSV" ("Knut, kung av Sverige") och skrev även omkring 1027 ett brev där han kallar sig "rex partis suanorum" ("kung över en del av svearna"). 1020-talet 12 november 1035 Anspråken tycks ha upphört efter 1020-talet. [87]
Erik Årsäll
(troligtvis ej historisk) 		Okänt födelseår 1080-talet Erik var son till Blot-Sven, som enligt vissa källor i kamp mot Inge den äldre ska ha hävdat sin fars rätt till makten efter dennes död. 1080-talet Dödades av Inge den äldre. [88]
Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor

Högmedeltiden och unionstiden (1200- till 1500-talet)[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor
Holmger Knutsson Holmger Knutsson.jpg Troligtvis före 1220-talet 1234 Holmger var äldste son till Knut Långe, som var svensk kung 1229–1234. Han yrkade på faderns rätt till tronen efter dennes död. 1248
avrättad av Birger jarl efter att ha förlorat slaget vid Sparrsätra året innan 		Vid Knuts död återinsattes Erik den läspe och halte som svensk kung. [89]
Filip Knutsson Okänt födelseår 1248 Filip var andre son till Knut Långe och bror till Holmger Knutsson, som tog över broderns tronanspråk efter dennes död. 1251
avrättad av Birger jarl efter att ha förlorat slaget vid Herrevadsbro mot honom 		Erik den läspe och halte var kung till sin död 1250 och därefter valdes Birger jarls son Valdemar till hans efterträdare.
Olof Håkansson
(Folkungaätten) 		Olofs vapen på hans grav Början av december 1370 1385 Olof var son till Håkan Magnusson, som var kung av Sverige 1362–1364, i sin tur son till Magnus Eriksson, som var kung av Sverige 1319–1364; Olof hävdade sin fars och farfars rätt till makten. 3 augusti 1387 Albrekt av Mecklenburg var kung av Sverige 1364–1389. [90]
Kristian I
(Oldenburgska ätten) 		Christian I of Denmark, Norway & Sweden 1440s.jpg Februari 1426 28 september 1448 Vald till kung av Danmark denna dag och hävdade då anspråk på makten i hela Kalmarunionen. 21 maj 1481 1448 var Karl Knutsson kung av Sverige och förblev så till sin avsättning 1457. Den 23 juni detta år valdes Kristian till kung av Sverige, men avsattes samma dag 1464. Därefter övertogs makten i Sverige åter av olika riksföreståndare och av Karl Knutsson samt 1470 av Sten Sture den äldre. Kristian fortsatte efter sin avsättning att hävda anspråk fram till sin död. [91]
Hans
(Oldenburgska ätten) 		John(II)DenmarkNorwaySweden.jpg 1 eller 2 februari 1455 21 maj 1481 Vald till kung av Danmark efter Kristian I:s död denna dag och hävdade då anspråk på makten i hela Kalmarunionen. 20 februari 1513 Vid Hans trontillträde i Danmark var Sten Sture den äldre svensk riksföreståndare och förblev så till sin avsättning 1497. Den 6 oktober detta år erkändes Hans som kung av Sverige, men avsattes i augusti 1501. Samma år återtog Sten Sture den äldre makten som riksföreståndare och olika riksföreståndare fortsatte att inneha makten i Sverige under resten av Hans livstid. [92]
Kristian II
(Oldenburgska ätten) 		ChristianIIb.jpg 1 juli 1481 20 februari 1513 Vald till kung av Danmark efter Hans död denna dag och hävdade då anspråk på makten i hela Kalmarunionen. 1540 25 januari 1559 Vid Kristians trontillträde i Danmark var Sten Sture den yngre riksföreståndare i Sverige och förblev så till sin död 3 februari 1520. Kristian valdes till svensk kung 1 november samma år, men avsattes 23 augusti 1521. Han avsattes även i Danmark 20 januari 1523, men gjorde under 1530-talet försök att återta de nordiska kronorna och fortsatte att hävda anspråken till 1540, då han avsade sig dem. Anspråken misslyckades eftersom Gustav Vasa var kung i Sverige sedan 1523 och Fredrik I och Kristian III var kungar av Danmark och Kristian II själv blev fängslad 1532. [93]
Nils Stensson Sture
(ätten Natt och Dag) 		COA family se Natt och Dag.svg 1512 1527 Nils var son till Sten Sture den yngre och ska enligt vissa tolkningar ha hävdat sin fars rätt till makten under Daljunkerns uppror 1527–1528. 1528 Upproret misslyckades och Nils avrättades. [94]
Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor

Nya tiden (1500- till 1800-talet)[redigera | redigera wikitext]

Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor
Sigismund
(Vasaätten) 		Sigismund III of Poland-Lithuania and Sweden (Martin Kober).jpg 20 juni 1566 24 juli 1599 Sigismund var även kung av Polen sedan 1587. 1599 blev han avsatt som kung av Sverige, men vägrade under hela sitt liv att erkänna avsättningen eller erkänna efterföljande svenska regenter. 19 april 1632 Karl IX och Gustav II Adolf blev Sveriges regenter 1599 respektive 1611. [95]
Vladislav IV av Polen
(Vasaätten) 		Pc Wladyslaw.jpg 9 juni 1595 8 november 1632 Vladislav var son till Sigismund och övertog dennes anspråk på den svenska tronen, när han själv blev kung av Polen. 20 maj 1648 Drottning Kristina var svensk regent under hela hans tid som kung av Polen.
Johan II Kasimir
(Vasaätten) 		Bacciarelli - Jan Kazimierz.jpeg 22 mars 1609 20 november 1648 Johan Kasimir var andre son till Sigismund och bror till Vladislav IV. Han fortsatte att hävda sin fars och sin brors anspråk på den svenska tronen från sitt tillträde till den polska tronen. 23 april 1660 16 december 1672 Drottning Kristina, Karl X Gustav och Karl XI var svenska regenter under hans tid som kung av Polen. I freden i Oliwa, som undertecknades mellan Sverige och Polen den 23 april 1660, avsade sig den polske monarken alla anspråk på den svenska tronen.
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp Carl Frederick of Sweden c 1722 by David von Krafft.jpg 30 april 1700 23 januari 1719 Karl Fredrik var son till den svenske kungen Karl XII:s syster Hedvig Sofia (Pfalziska ätten). Därför hävdade han anspråk på den svenska tronen från tiden efter Karl XII:s till sin egen död. 18 juni 1739 23 januari 1719 valdes Ulrika Eleonora till regerande drottning av Sverige och 24 mars 1720 valdes Fredrik I till kung. [96]
Gustav av Wasa
(Holstein-Gottorpska ätten) 		Gustav of Sweden (1799) c 1830.jpg 9 november 1799 1844 Gustav var son till den svenske kungen Gustav IV Adolf och därmed svensk kronprins fram till faderns avsättning 1809. Vid Oscar I:s och Karl XV:s trontillträden (1844 och 1859) hävdade han principiellt anspråk på den svenska tronen, genom att formellt utfärda förklaringar om att han för tillfället inte hävdade "de oss tillkommande rättigheterna till svenska tronen" (det vill säga att han formellt ansåg sig ha rätt till tronen, men avstod från denna rätt).[97] 1859 5 augusti 1877 Vid hans formella protester var Oscar I och Karl XV kungar av Sverige. När Oscar II tillträdde den svenska tronen 1872 hävdade han inget anspråk. [98]
Namn Bild Födelse Tronanspråk hävdades från Orsak till anspråk Tronanspråk upphörde Död Orsak till att anspråken ej infriades Källor

Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter[redigera | redigera wikitext]

Carl XVI GustafCarl XVI GustafGustaf VI AdolfGustaf VOscar IIOscar IIKarl XVOscar IKarl XIV JohanKarl XIIIKarl XIIIGustav IV AdolfGustav IV AdolfGustav IIIAdolf FredrikFredrik IUlrika EleonoraKarl XIIKarl XIIKarl XIIKarl XIKarl X GustavKarl X GustavDrottning KristinaGustav II AdolfKarl IXKarl IXKarl IXGustav VasaKarl IXKarl IXSigismundJohan IIIErik XIVGustav VasaKristian IISten Sture den yngreSten Sture den yngreErik Arvidsson TrolleSvante Nilsson (Sture)Sten Sture den äldreSten Sture den äldreSten Sture den äldreHans (unionskonung)Jöns Bengtsson (Oxenstierna)Karl Knutsson (Bonde)Karl Knutsson (Bonde)Erik av PommernErik av PommernHans (unionskonung)Sten Sture den äldreKarl Knutsson (Bonde)Karl Knutsson (Bonde)Karl Knutsson (Bonde)Erik Axelsson (Tott)Kettil Karlsson (Vasa)Kettil Karlsson (Vasa)Kristian IErik Axelsson (Tott)Jöns Bengtsson (Oxenstierna)Karl Knutsson (Bonde)Nils Jönsson (Oxenstierna)Bengt Jönsson (Oxenstierna)Kristofer av BayernKristofer av BayernKarl Knutsson (Bonde)Erik av PommernErik av PommernEngelbrekt EngelbrektssonDrottning MargaretaErik av PommernErik av PommernDrottning MargaretaAlbrekt av MecklenburgHåkan MagnussonErik Magnusson av SverigeErik Magnusson av SverigeMagnus ErikssonMats KettilmundssonBirger MagnussonBirger MagnussonMagnus LadulåsValdemar BirgerssonErik Eriksson (kung)Erik Eriksson (kung)Knut LångeKnut LångeErik Eriksson (kung)Erik Eriksson (kung)Erik Eriksson (kung)Johan SverkerssonJohan SverkerssonErik KnutssonSverker den yngre KarlssonSverker den yngreKnut ErikssonMagnus HenrikssonMagnus Nilsson av DanmarkMagnus Nilsson av DanmarkInge den yngreSverker den yngreSverker den yngreKol SverkerssonBurislev SverkerssonKol SverkerssonKarl SverkerssonKarl SverkerssonErik den heligeErik den heligeSverker den äldreRagnvald KnaphövdeFilip av SverigeInge den äldreInge den äldreInge den äldreHåkan RödeBlot-SvenInge den äldreInge den äldreHalstenAnund GårdskeAnund GårdskeHalstenHalstenErik HedningenErik StenkilssonStenkilEmund den gamleAnund JakobOlof SkötkonungErik SegersällOlof SkötkonungOlof SkötkonungOlof (II) BjörnssonOlof (II) Björnsson

Statistik[redigera | redigera wikitext]

En tavla över regenterna i Sverige från 1521–1907 (några kungar var först riksföreståndare).

Flera av Sveriges regenter var minderåriga vid tillrädet. Yngst var Magnus Eriksson (3 år och omkring 3 månader). I modern tid var Karl XI yngst (4 år, 2 månader och 20 dagar), följd av Kristina (5 år, 10 månader och 29 dagar), medan den äldste var Gustaf VI Adolf (67 år, 11 månader och 18 dagar). Den svenske regent som regerat längst är Carl XVI Gustaf (48 år och 83 dagar), följd av Magnus Eriksson (44 år, 7 månader och 7 dagar), Gustaf V (42 år, 10 månader och 21 dagar), Gustav Vasa (39 år, 1 månad och 6 dagar) och Erik av Pommern (38 år och 24 dagar). Av dem man känner till ålder på när de dog var den äldste Gustaf V (92 år, 4 månader och 13 dagar), följd av Gustaf VI Adolf (90 år, 10 månader och 4 dagar), medan de yngsta var Erik Magnusson (omkring 20 år) och Johan Sverkersson (20 eller 21 år).

Statistisk tabell över Sveriges regenter från Gustav Vasa och framåt[redigera | redigera wikitext]

Namn Levnad Regering
Född Död Ålder Tillträde Ålder vid tillträdet Frånträde Regeringstid
Carl XVI Gustaf 1946043030 april 1946 Ännu levande 75 år och 221 dagar 1973091515 september 1973 27 år och 138 dagar Ännu regerande 48 år och 83 dagar
Gustaf VI Adolf 1882111111 november 1882 1973091515 september 1973 90 år och 308 dagar 1950102929 oktober 1950 67 år och 352 dagar 1973091515 september 1973 22 år och 321 dagar
Gustaf V 1858061616 juni 1858 1950102929 oktober 1950 92 år och 135 dagar 190712088 december 1907 49 år och 175 dagar 1950102929 oktober 1950 42 år och 325 dagar
Oscar II 1829012121 januari 1829 190712088 december 1907 78 år och 321 dagar 1872091818 september 1872 43 år och 241 dagar 190712088 december 1907 35 år och 81 dagar
Karl XV 182605033 maj 1826 1872091818 september 1872 46 år och 138 dagar 185907088 juli 1859 33 år och 66 dagar 1872091818 september 1872 13 år och 72 dagar
Oscar I 179907044 juli 1799 185907088 juli 1859 60 år och 4 dagar 184403088 mars 1844 44 år och 248 dagar 185907088 juli 1859 15 år och 122 dagar
Karl XIV Johan 1763012626 januari 1763 184403088 mars 1844 81 år och 42 dagar 181802055 februari 1818 55 år och 10 dagar 184403088 mars 1844 26 år och 32 dagar
Karl XIII 1748092626 september 1748 181802055 februari 1818 69 år och 132 dagar 1809031313 mars 1809 60 år och 168 dagar 181802055 februari 1818 8 år och 329 dagar
Gustav IV Adolf 177811011 november 1778 183702077 februari 1837 58 år och 98 dagar 1792032929 mars 1792 13 år och 149 dagar 1809032929 mars 1809 17 år och 0 dagar
Gustav III 1746011313 januari 1746 1792032929 mars 1792 46 år och 76 dagar 1771021212 februari 1771 25 år och 30 dagar 1792032929 mars 1792 21 år och 46 dagar
Adolf Fredrik 171005044 maj 1710 1771021212 februari 1771 60 år och 284 dagar 1751032525 mars 1751 40 år och 325 dagar 1771021212 februari 1771 19 år och 324 dagar
Fredrik I 1676041818 april 1676 1751032525 mars 1751 74 år och 341 dagar 1720032424 mars 1720 43 år och 341 dagar 1751032525 mars 1751 31 år och 1 dag
Ulrika Eleonora 1688012323 januari 1688 1741112424 november 1741 53 år och 305 dagar 171812055 december 1718 30 år och 316 dagar 1720022929 februari 1720 1 år och 86 dagar
Karl XII 1682061717 juni 1682 1718113030 november 1718 36 år och 166 dagar 169704055 april 1697 15 år och 72 dagar 1718113030 november 1718 21 år och 239 dagar
Karl XI 1655112424 november 1655 169704055 april 1697 41 år och 132 dagar 1660021313 februari 1660 4 år och 81 dagar 169704055 april 1697 37 år och 51 dagar
Karl X Gustav 162211088 november 1622 1660021313 februari 1660 37 år och 97 dagar 165406066 juni 1654 31 år och 210 dagar 1660021313 februari 1660 5 år och 252 dagar
Kristina 162612077 december 1626 168904099 april 1689 62 år och 123 dagar 163211066 november 1632 5 år och 335 dagar 165406066 juni 1654 21 år och 212 dagar
Gustav II Adolf 159412099 december 1594 163211066 november 1632 37 år och 333 dagar 1611103030 oktober 1611 16 år och 325 dagar 163211066 november 1632 21 år och 7 dagar
Karl IX 155010044 oktober 1550 1611103030 oktober 1611 61 år och 26 dagar 1599072424 juli 1599 48 år och 293 dagar 1611103030 oktober 1611 12 år och 98 dagar
Sigismund 1566062020 juni 1566 1632041919 april 1632 65 år och 304 dagar 1592111717 november 1592 26 år och 150 dagar 1599072424 juli 1599 6 år och 249 dagar
Johan III 1537122020 december 1537 1592111717 november 1592 54 år och 333 dagar 1568093030 september 1568 30 år och 285 dagar 1592111717 november 1592 24 år och 48 dagar
Erik XIV 1533121313 december 1533 1577022626 februari 1577 43 år och 75 dagar 1560092929 september 1560 26 år och 291 dagar 1568092929 september 1568 8 år och 0 dagar
Gustav Vasa 1496051212 maj 1496 1560092929 september 1560 64 år och 140 dagar 1521082323 augusti 1521 25 år och 103 dagar 1560092929 september 1560 39 år och 37 dagar

Se även[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media relaterad till Lista över Sveriges regenter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lagerqvist (1996), s. 9
  2. ^ [a b c d] Ohlmarks, s. 8
  3. ^ Lagerqvist (1996), s. 13-24
  4. ^ [a b c] Lagerqvist & Åberg, s. 5
  5. ^ Ohlmarks, s. 7-8
  6. ^ Lagerqvist (1976), s. 23; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 10; Harrison (2009), s. 456
  7. ^ Lagerqvist (1976), s. 25; Lagerqvist & Åberg, s. 9; Larsson (1994), s. 28; Ohlmarks, s. 12; Harrison (2009), s. 456
  8. ^ Lagerqvist (1976), s. 26; Lagerqvist & Åberg, s. 9-10; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 14; Harrison (2009), s. 456
  9. ^ Lagerqvist (1976), s. 27; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 16; Ohlmarks, s. 16; Harrison (2009), s. 456
  10. ^ Lagerqvist (1976), s. 41; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 18; Harrison (2009), s. 456
  11. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 10; Ohlmarks, s. 20; Andersson & Amurén, s. 19
  12. ^ [a b c d] Lagerqvist (1976), s. 43; Lagerqvist & Åberg, s. 10; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 22; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
  13. ^ Ohlmarks, s. 24; Harrison (2009), s. 456
  14. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 11; Ohlmarks, s. 26; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
  15. ^ Lagerqvist (1976), s. 44; Lagerqvist & Åberg, s. 11; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 28; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19-20
  16. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  17. ^ Lagerqvist (1976), s. 45; Lagerqvist & Åberg, s. 12; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 34; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  18. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 19
  19. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 12; Ohlmarks, s. 38; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  20. ^ Lagerqvist (1976), s. 49; Lagerqvist & Åberg, s. 13; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 40; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  21. ^ Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
  22. ^ Harrison, s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
  23. ^ Lagerqvist (1976), s. 53; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 46; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 22
  24. ^ Lagerqvist (1976), s. 54; Lagerqvist & Åberg, s. 14; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 48; Harrison (2009), s. 456; Andersson & Amurén, s. 20
  25. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 14; Ohlmarks, s. 50
  26. ^ Lagerqvist (1976), s. 58; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 52
  27. ^ Harrison (2002:a), s. 175; Lagerqvist (1976), s. 59; Lagerqvist & Åberg, s. 15; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 54
  28. ^ Lagerqvist (1976), s. 60; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 56
  29. ^ Lagerqvist (1976), s. 62; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 58
  30. ^ Dahl, s. 139; Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60; Sundberg (1999), s. 61
  31. ^ Lagerqvist (1976), s. 65; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 62
  32. ^ Lagerqvist (1976), s. 64; Lagerqvist & Åberg, s. 16; Ohlmarks, s. 60
  33. ^ Lagerqvist (1976), s. 71; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 64
  34. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 73; Lagerqvist & Åberg, s. 17; Larsson (1994), s. 30; Ohlmarks, s. 66
  35. ^ Harrison (2002:a), s. 214; Lagerqvist (1976), s. 75; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 27; Ohlmarks, s. 68
  36. ^ Lagerqvist (1976), s. 79; Lagerqvist & Åberg, s. 18; Larsson (1994), s. 14; Ohlmarks, s. 70; Sundberg (1997), s. 32; Sundberg (1999), s. 50
  37. ^ Tingdal, Birgitta (2 mars 2020). ”Ingeborg Håkansdotter”. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. https://www.skbl.se/sv/artikel/IngeborgHakansdotter0. Läst 16 februari 2021. 
  38. ^ Lagerqvist (1976), s. 83; Lagerqvist (1996), s. 92; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 26; Ohlmarks, s. 72
  39. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 19; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 74
  40. ^ Lagerqvist (1976), s. 89; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 76
  41. ^ Lagerqvist (1976), s. 90; Lagerqvist & Åberg, s. 20; Larsson (1994), s. 13; Ohlmarks, s. 78; Sundberg (1997), s. 74
  42. ^ Lagerqvist (1976), s. 103 & 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Ohlmarks, s. 80
  43. ^ Carlsson & Rosén, s. 77; Lagerqvist (1976), s. 103; Lagerqvist & Åberg, s. 21; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 194; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 200 & 250
  44. ^ Carlsson & Rosén, s. 82 & 83; Larsson (2003), s. 212 & 216; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201, 254 & 255
  45. ^ Carlsson & Rosén, s. 83; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Larsson (1994), s. 23; Larsson (2003), s. 218; Ohlmarks, s. 90; Sundberg (1997), s. 86; Sundberg (1999), s. 201 & 256
  46. ^ Carlsson & Rosén, s. 84 & 87; Lagerqvist (1976), s. 107; Lagerqvist & Åberg, s. 21-22; Larsson (1994), s. 19; Larsson (2003), s. 233; Ohlmarks, s. 84; Sundberg (1997), s. 86 & 87; Sundberg (1999), s. 201
  47. ^ Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
  48. ^ Lagerqvist (1976), s. 110; Lagerqvist & Åberg, s. 22; Larsson (1994), s. 25; Ohlmarks, s. 88
  49. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 22-23
  50. ^ Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 90
  51. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
  52. ^ Harrison (2002:b), s. 349; Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 92; Sundberg (1997), s. 136; Sundberg (1999), s. 277
  53. ^ Larsson (1994), s. 23; Lagerqvist (1976), s. 111; Lagerqvist & Åberg, s. 23; Ohlmarks, s. 90
  54. ^ Lagerqvist (1976), s. 115; Lagerqvist & Åberg, s. 25; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 94
  55. ^ Harrison (2002:b), s. 378; Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
  56. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 24; Larsson (1994), s. 22; Ohlmarks, s. 94
  57. ^ Lagerqvist (1976), s. 118; Lagerqvist & Åberg, s. 25; Larsson (1994), s. 28; Ohlmarks, s. 96
  58. ^ Lagerqvist (1976), s. 119; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 21; Ohlmarks, s. 98
  59. ^ Lagerqvist (1976), s. 121; Lagerqvist & Åberg, s. 26; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 100; Sundberg (1997), s. 166; Sundberg (1999), s. 279
  60. ^ Lagerqvist & Åberg, s. 27
  61. ^ Lagerqvist (1976), s. 122; Lagerqvist & Åberg, s. 27; Larsson (1994), s. 29; Ohlmarks, s. 102
  62. ^ Lagerqvist (1976), s. 126; Lagerqvist & Åberg, s. 28; Larsson (1994), s. 23; Ohlmarks, s. 104
  63. ^ Lagerqvist (1976), s. 140; Lagerqvist & Åberg, s. 29-30; Larsson (1994), s. 40 & 42; Ohlmarks, s. 106
  64. ^ Lagerqvist (1976), s. 150; Lagerqvist & Åberg, s. 30; Larsson (1994), s. 39; Ohlmarks, s. 108
  65. ^ Lagerqvist (1976), s. 154; Lagerqvist & Åberg, s. 30-31; Larsson (1994), s. 43-44; Ohlmarks, s. 110
  66. ^ Lagerqvist (1976), s. 157; Lagerqvist & Åberg, s. 31-32; Larsson (1994), s. 50 & 53; Ohlmarks, s. 112
  67. ^ Palme, Sven Ulric (1973-1975). ”Karl IX”. Band 20. Riksarkivet. sid. 630. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12354. Läst 16 februari 2021. 
  68. ^ Lagerqvist (1976), s. 164; Lagerqvist & Åberg, s. 33; Larsson (1994), s. 64-66; Ohlmarks, s. 116
  69. ^ Lagerqvist (1976), s. 173; Lagerqvist & Åberg, s. 33-34; Larsson (1994), s. 77-78; Ohlmarks, s. 118
  70. ^ Lagerqvist (1976), s. 179; Lagerqvist & Åberg, s. 34; Larsson (1994), s. 74-76; Ohlmarks, s. 120
  71. ^ Lagerqvist (1976), s. 185; Lagerqvist & Åberg, s. 35; Larsson (1994), s. 76; Ohlmarks, s. 122
  72. ^ Lagerqvist (1976), s. 190; Lagerqvist & Åberg, s. 35-36; Larsson (1994), s. 76-77; Ohlmarks, s. 124
  73. ^ Lagerqvist (1976), s. 203; Lagerqvist & Åberg, s. 36; Larsson (1994), s. 135 & 137; Ohlmarks, s. 126
  74. ^ Lagerqvist (1976), s. 207; Lagerqvist & Åberg, s. 36-37; Larsson (1994), s. 110-111; Ohlmarks, s. 128
  75. ^ Lagerqvist (1976), s. 215; Lagerqvist & Åberg, s. 37; Larsson (1994), s. 99-101; Ohlmarks, s. 130
  76. ^ Lagerqvist (1976), s. 222; Lagerqvist & Åberg, s. 37-38; Larsson (1994), s. 113-114; Ohlmarks, s. 132
  77. ^ Lagerqvist (1976), s. 239; Lagerqvist & Åberg, s. 38-39; Larsson (1994), s. 114; Ohlmarks, s. 134
  78. ^ Lagerqvist (1976), s. 256; Lagerqvist & Åberg, s. 39; Larsson (1994), s. 166-167; Ohlmarks, s. 136
  79. ^ Lagerqvist (1976), s. 267; Lagerqvist & Åberg, s. 39-40; Larsson (1994), s. 167-169; Ohlmarks, s. 138
  80. ^ Lagerqvist (1976), s. 271; Lagerqvist & Åberg, s. 40-41; Larsson (1994), s. 180-181; Ohlmarks, s. 140
  81. ^ Lagerqvist (1976), s. 277; Lagerqvist & Åberg, s. 41-42; Larsson (1994), s. 169; Ohlmarks, s. 142
  82. ^ Lagerqvist (1976), s. 282; Lagerqvist & Åberg, s. 42-43; Larsson (1994), s. 181; Ohlmarks, s. 144
  83. ^ Lagerqvist (1976), s. 295; Lagerqvist & Åberg, s. 43; Ohlmarks, s. 146
  84. ^ Lagerqvist (1976), s. 361; Lagerqvist & Åberg, s. 43-44; Ohlmarks, s. 148
  85. ^ Lagerqvist (1976), s. 365; Lagerqvist & Åberg, s. 44-45; Ohlmarks, s. 150
  86. ^ Odelberg, Maj (1995): Styrbjörn Starke ur Vikingatidens ABC (”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120306132844/http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=11116. Läst 9 februari 2012. ), utgiven av Statens historiska museum
  87. ^ Harrison, Dick, "Knut den store", Populär Historia nr. 12/2008, s. 33.
  88. ^ Lagerqvist (1996), s. 45
  89. ^ Harrison (2002), s. 157
  90. ^ Authén Blom et al. (1987)
  91. ^ Kumlien, Kjell (1975-1977). ”Kristian I”. Band 21. Riksarkivet. sid. 562. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11767. Läst 16 februari 2021. 
  92. ^ Lagerqvist et al. (1996), s. 5
  93. ^ Lagerqvist et al. (1996), s. 6
  94. ^ Larsson, Lars-Olof (2002), s. 156-157
  95. ^ Gustafsson (1976); Östergren (2005)
  96. ^ Grauers, Sven (1973-1975). ”Karl Fredrik”. Band 20. Riksarkivet. sid. 714. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id. Läst 16 februari 2021. 
  97. ^ (på engelska) Burke's Royal Families of the World. Vol. 1, Europe & Latin America. London. 1977. Libris 158647. ISBN 0-85011-023-8 , s. 511.
  98. ^ Hedvig Elisabet Charlotta & af Klercker, Cecilia (1942), s. 391

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Lars M. & Amurén, Lena, Sveriges historia i årtal, Historiska media, Lund 2003. ISBN 91-89442-71-7
  • Authén Blom, Grethe; Etting, Vivian; Linton, Michael & Åberg, Alf, Kung Olofs minne, Christer Bökwall, Falsterbo 1987. Libris 694017.
  • Carlsson, Sten & Rosén, Jerker, Den svenska historien 3 – Kyrka och riddarliv. Karl Knutsson och Sturetiden, Bonnier Lexikon AB, Stockholm 1992. ISBN 91-632-0005-8
  • Dahl, Per (red.), Svensk militärhistorisk atlas, Hjalmarson & Högberg, Lund 2000. ISBN 9189080-49-1
  • Gustafsson, Lars, Sigismund: ur en polsk barockfurstes minnen, Norstedt, Stockholm 1976. ISBN 91-1-761062-1
  • Harrison, Dick, Jarlens sekel – en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront förlag, Stockholm 2002:a. ISBN 91-7324-898-3
  • Harrison, Dick, Karl Knutsson – en biografi, Historiska Media, Lund 2002:b. ISBN 91-89442-58-X
  • Harrison, Dick, Sveriges historia: 600–1350, Norstedts, Stockholm 2009. ISBN 978-91-1-302377-9
  • Hedvig Elisabet Charlotta & af Klercker, Cecilia, Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 9, 1812-1817, Norstedt, Stockholm 1942. Libris 8207717
  • Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, Albert Bonniers förlag AB, Stockholm 1976. ISBN 91-0-041538-3
  • Lagerqvist, Lars O., Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts förlag, Stockholm 1996 (2:a upplagan). ISBN 91-1-963882-5
  • Lagerqvist, Lars O.; Åberg, Nils & Andersson, Kenneth, Svenska kungliga valspråk, Vincent Förlag, Stockholm 1996. ISBN 91-87064-13-8
  • Lagerqvist, Lars O. & Åberg, Nils, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent bokförlag, Boda kyrkby 2004 (5:e rev. upplagan). ISBN 91-87064-43-X
  • Larsson, Lars-Olof, Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?, Prisma, Stockholm 2002. ISBN 91-518-3904-0
  • Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2003 (2:a upplagan). ISBN 91-518-4217-3
  • Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma, Stockholm 1994 (2:a upplagan). ISBN 91-518-2647-X
  • Liljegren, Bengt, Regenter i Sverige, Historiska Media, Lund 2004. ISBN 91-85057-34-7
  • Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, AWE/GEBERS / Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1979 (2:a upplagan). ISBN 91-20-04203-5
  • Petersson, Erik, Den skoningslöse – en biografi över Karl IX, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2008. ISBN 978-91-27-02687-2
  • Sundberg, Ulf, Svenska freder och stillestånd 1249-1814, Arete – Hjalmar & Jörgen Bokförlag HB, Hargshamn 1997 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-01-7
  • Sundberg, Ulf, Medeltidens svenska krig, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm 1999 (1:a upplagan). ISBN 91-89080-26-2
  • Östergren, Stefan, Sigismund: en biografi över den svensk-polske monarken, Fredestad, Ängelholm 2005. ISBN 91-86428-24-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_Sveriges_regenter&oldid=49863944"