Erik Asklund
| Erik Asklund | |
 Erik Asklund 1931 | |
| Född | Lars Erik Josef Larsson 20 juni 1908  Södermalm, Stockholm |
|---|---|
| Död | 6 november 1980 (72 år) Stockholm |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | svenska[1][2] |
| Verksam | 1928–1980 |
| Make/maka | Vera Järlund (g. 1932–1940, skilda) Lis Asklund (g. 1940–1980; skilda) |
Lars Erik Josef Asklund, ursprungligen Larsson, född 20 juni 1908 på Södermalm i Stockholm, död 6 november 1980 i Stockholm, var en svensk författare.
Biografi och författarskap
Asklund var son till sågverksarbetaren Lars Gustaf Larsson och Amanda Zander. Han har skildrat det tidiga 1900-talets Stockholm ur en arbetarförfattares perspektiv.
Erik Asklund växte upp på Södermalm i Stockholm tillsammans med sin ensamstående mor och tvillingbror under fattiga förhållanden. Moderns lågbetalda arbeten räckte inte alltid till hyran och ibland blev de vräkta från sina bostäder. De fann ett mer varaktigt hem på Långholmsgatan men fortsatte att leva under svåra förhållanden. Tvillingbrodern avled vid åtta års ålder till följd av undernäring. Erik Asklund började redan vid tio års ålder försörja sig och arbetade senare bland annat som cykelbud, kontorist och lagerarbetare innan han i 20-årsåldern började sälja artiklar och litterära texter till olika tidningar.
| ” | Jag blev författare på grund av arbetslöshet. Sommaren 1928 fick jag sparken från den firma, där jag arbetat som springpojke, lagerarbetare och kontorist i en person, därför att jag i Folkets Dagblad Politiken givit en intervju om mina levnadsförhållanden och bl.a. fällt yttrandet att jag som kontorist "miste mitt människovärde". Direktören tog illa upp och avskedade mig med orden att jag skulle söka mig en "människovärdigare" plats.[3] | „ |
Erik Asklund var barndomsvän med Josef Kjellgren som också blev författare. De hörde till olika pojkligor i det proletära Söder, men blev trots det goda vänner och hade till skillnad från sina övriga kamrater ett gemensamt läsintresse. I ett av grannhusen bodde den äldre författaren Rudolf Värnlund som blev något av en förebild och läromästare för de båda ynglingarna. Asklund och Kjellgren började själva skriva dikter och noveller som de sålde till tidningar och tidskrifter. Därigenom kom de i kontakt med andra unga arbetarförfattare som Artur Lundkvist, Värnlunds vän Eyvind Johnson och Gustav Sandgren.
1929 debuterade Asklund med den självbiografiska romanen Bara en början och medverkade samma år i Fem unga, en antologi med modernistisk poesi och prosa tillsammans med Kjellgren, Lundkvist, Sandgren och Harry Martinson. Asklund framstod under 1930-talet som en av de unga modernistiska och vitalisiska författarna. Han skrev om staden och livet i romaner som Ogifta, Kvinnan är stor och den brett anlagda Fanfar med fem trumpeter som handlar om några arbetslösa ungdomar som startar en jazzorkester. Han skrev även lyriska prosadikter i Frukt och var redaktör för antologin Modern lyrik.
Asklund lovordades som en stockholmsskildrare i August Strindbergs och Hjalmar Söderbergs anda när han efter hand övergick till ett mer konkret och självupplevt berättande i fint skildrade Stockholmsmiljöer. Till hans främsta verk hör de självbiografiska berättelserna om södergrabben Manne (Manne, Röd Skjorta, Mormon Boy, Yngling i spegel och Kvarteret Venus 1949-1957) samt trilogin Bröderna i Klara, Livsdyrkarna och Drakens gränd som skildrar det livaktiga litterära livet i Stockholm kring Klarabohemerna under 1930-talet. Han gav även ut flera böcker om Stockholm utan litterär fiktion, bland andra Stad i Norden, Ensamma lyktor och Se min stad.
Erik Asklund var 1932–1940 gift med Vera Järlund (1905–1993) och 1940–1980 med Lis Asklund. De blev lagligt skilda samma år som han avled. Han hade två barn med andra hustrun: Malin (född 1946) och Jonas (född 1951).[4]
Bibliografi
- 1929 – Bara en början
- 1929 – Fem unga, antologi
- 1931 – Ogifta
- 1931 – Modern lyrik, antologi
- 1931 – Kvinnan är stor
- 1932 – Frukt
- 1933 – Lilla land
- 1934 – Fanfar med fem trumpeter
- 1937 – Svensk idyll
- 1937 – Modisterna
- 1938 – Den vita ön
- 1938 – Solo i kör
- 1941 – Ynglingaresan
- 1941 – Stad i Norden
- 1941 – Silverligan
- 1942 – Torkel Oxdrivare
- 1943 – Fattigkrans
- 1945 – Avsikter, antologi
- 1946 – Stockholm – sommarstaden
- 1947 – Människor under jorden
- 1947 – Ensamma lyktor
- 1949 – Manne
- 1949 – Stockholm bakom fasaden
- 1950 – Skeppsholmen
- 1951 – Röd skjorta
- 1951 – Mormon Boy
- 1953 – Se min stad
- 1955 – Yngling i spegel
- 1956 – Söder om Trosa
- 1957 – Kvarteret Venus
- 1958 – Gäst i naturen
- 1958 – Prosadikter
- 1958 – Brokigt sällskap
- 1959 – Boken om Manne
- 1962 – Stadens sånger, antologi
- 1962 – Bröderna i Klara
- 1963 – Livsdyrkarna
- 1964 – Under Stockholms broar
- 1965 – Drakens gränd
- 1965 – Staden mellan broarna
- 1968 – En kille från Hornstull
- 1981 – Stockholm och skärgården
Filmmanus
- 1931 – Gamla stan, även regi och medverkan
- 1939 – Åh, en så'n grabb
- 1939 – Adolf i eld och lågor
- 1941 – Söderpojkar (filmatisering av Fanfar med fem trumpeter, 1934)
Priser och utmärkelser
- 1950 – Boklotteriets stipendiat
- 1951 – Tidningen Vi:s litteraturpris
- 1954 – Boklotteriets stipendiat
- 1958 – Boklotteriets stipendiat
- 1969 – Litteraturfrämjandets stipendiat
Källor
- En kille från Hornstull - Ur Sankt Eriks årsbok 1987
- Svenskt litteraturlexikon, 1970
Referenser
- ^ Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, läs online, läst: 2 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Ur förordet till utgåvan av Ogifta, Folket i Bilds förlag 1947
- ^ ASKLUND, L ERIK J, författare, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 69.