Erik Grotenfelt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erik Grotenfelt
Erik Grotenfelt.jpg
FöddErik Herman Voldemar Grotenfelt
24 juli 1891
Viborgs landskommun
Död3 april 1919 (27 år)
Helsingfors
YrkeFörfattare, publicist
NationalitetFinland Finländsk
SpråkSvenska
Verksam19141919
Litterära rörelserDagdrivarna
Framstående verkBengt Walters lycka
Det nya fosterlandet
Make/makaSiri Studd
BarnMärta Grotenfelt

Erik Herman Voldemar Grotenfelt, född 24 juli 1891 i Viborgs landskommun, död 3 april 1919 i Helsingfors[1], var en finländsk författare. Han var son till Julius Grotenfelt.

Grotenfelt utgav två diktsamlingar (1914-15) samt romanerna Bengt Walters lycka (1916) och Det nya fosterlandet (1917). Med hela styrkan i sitt intensiva temperament kastade sig Grotenfelt in i självständighetskampen i Finland, för vilken han litterärt verkade genom krigsöversikter och politiska artiklar, i urval utgivna under titeln En pennas strid (1919). Han fungerade som domare för den vita fältdomstolen i Västankvarn, där inemot 70 anklagade rödgardister avrättades. Vissa av dessa arkebuseringar verkställde Grotenfelt själv. Han begick självmord den tredje april 1919.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Grotenfelt. Adelsvapen. Läst 14 april 2017.