Eva Stenman Rotstein
Eva Stenman Rotstein, född 15 december 1942, är en svensk skådespelare, producent och regissör inom radioteater.
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Stenman Rotstein var verksam som skådespelare på bland annat Göteborgs stadsteater under 1970-talet. Hon var verksam som regissör på Sveriges Radios ungdomsteater i P3 på 1990-talet och sedan inom barnteater och radioteatern. Hon var konstnärlig ledare för Sveriges Radios lovteater under 1990- och 2000-talet.
Hon regisserade dramaserien "Tack och adjö"[1] i Sveriges Radio P3. En drift med agentgenren där Philip Zandén är agenten som inte riktigt håller måttet. "Tack och adjö" var en föregångare inom radiodramaturgi och används i undervisningen på Dramatiska Institutet.
Stenman Rotstein var en pionjär inom radioteater för unga i public service. Hon belönades med en Prix Europa-utmärkelse inom radiodrama i Berlin 1998 för regi av "Känguruflickan".[2] Hon tilldelades första pris i litterära klassen vid den nordisk barnradiotävlingen Prix Nordica 2006 för regi och bearbetning av "Burkpojken", med motiveringen "För att ha skapat ett magiskt universum för barn i yppersta tekniska kvalitet"[3], och hon vann även Prix Ex Aequos regipris 2007 för regi av "Burkpojken".[4]
Verk i urval[redigera | redigera wikitext]
Som regissör på Sveriges Radio[redigera | redigera wikitext]
- Och han den siste somnade, 1984
- Gravplundrarna, 1993
- Förlåtelsens vind, 1996
- En vän i nöden, 1996
- Väntan, 1997
- Dickie Harding, 1999
- Häxorna, 2001 skriven av Roald Dahl [5]
- Hungerbarnet, 2001
- Burkpojken, 2005
- Tintin, 2007
- Snövit, 2007
- Den röda mössan, 2010 [6]
Som producent[redigera | redigera wikitext]
- De sväljande männen, 1997
- När orkanen kom, 1997
- Hemliga möten, 1997
- Charlotte Löwensköld och Anna Svärd, 1998
- Spion mot sin vilja, 1998
- Vittnet, 1998
- Snödrottningen, 1998
- God natt mister Tom, 1999
Som dramaturg[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Björnulfson, Jenny (30 maj 2007). ”Tintin blir radioteater”. gp.se. http://www.gp.se/1.1151079. Läst 11 december 2019.
- NRK (14 september 2006). ”NRK med Nordens beste barneprogram” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/arkiv/artikkel/nrk-med-nordens-beste-barneprogram-1.1627497. Läst 11 december 2019.
- ”Lovteatern gör Tintin”. DN.SE. 6 augusti 2007. https://www.dn.se/kultur-noje/lovteatern-gor-tintin/. Läst 11 december 2019.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Tack och adjö SR, P1 2000-05-21 14.03-14.35 | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/001865212. Läst 11 december 2019.
- ^ Crook, Tim (2002-01-04) (på engelska). Radio Drama. Routledge. ISBN 978-1-134-60693-1. https://books.google.se/books?id=VwyEAgAAQBAJ&pg=PR8&lpg=PR8&dq=eva+stenman+rotstein&source=bl&ots=R-fMBbMKd-&sig=ACfU3U2J_wuGumdNbiVkeAC3Z8qytjgdbg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwigsdHVsq7mAhVtwqYKHS0SC8A4ChDoATAPegQIChAB#v=onepage&q=eva%20stenman%20rotstein&f=false. Läst 11 december 2019
- ^ ”Svenska barnprogram storvinnare vid Nordisk Barnradiotävling”. Mynewsdesk. Arkiverad från originalet den 11 december 2019. https://web.archive.org/web/20191211210811/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/svenska-barnprogram-storvinnare-vid-nordisk-barnradiotaevling-70329. Läst 11 december 2019.
- ^ ”PEA 2018 | RTVS” (på engelska). PRIX EX AEQUO | 2018. http://pea.rtvs.sk/en/winners. Läst 11 december 2019.
- ^ ”Om Häxorna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3171&artikel=6160947. Läst 11 december 2019.
- ^ ”Den röda mössan”. Sveriges Radio. 14 november 2010. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3171&artikel=4999267. Läst 11 december 2019.
- ^ Lewis, Carroll (2012-01-01). Alice i Underlandet. ISBN 978-91-87123-10-8. https://bibliotek.vanersborg.se/work/alice-i-underlandet?id=9e515640-dcdc-3833-b6b2-30e86ae5c345&catalogId=793e922b-489c-4adc-8b08-e9b8920ce6d4&workId=6044c83e-b8b4-411e-b8eb-a7df00e0cf41. Läst 11 december 2019[död länk]
- ^ Ture Sventon i Stockholm. https://biblioteket.stockholm.se/titel/387039. Läst 11 december 2019