Föräldraalienation

Från Wikipedia
Föräldraalienation
Klassifikation och externa resurser

Föräldraalienation (parental alienation, PA) innebär att ett barn, ofta i samband med konflikt mellan föräldrarna/vårdnadshavarna, tar avstånd från eller helt avvisar den ena av dem, som det tidigare har haft en fungerande relation till, utan att det finns några faktiska grunder för avvisandet, som beror på den andra förälderns (alienatorns) påverkan på barnet.[1]

Föräldraalienation (där det saknas faktiska grunder för ett avvisande) och berättigade avståndstaganden (där sådana, faktiska grunder finns) är olika saker. Professionella, inom t ex socialtjänst, barnpsykiatri och rättsväsende, måste ha kunskap om och redskap för att kunna identifiera och särskilja föräldraalienation och berättigade avståndstaganden, om drabbade barn och familjer ska kunna få hjälp.[2]

Föräldraalienation är ett sammansatt socialt fenomen med vittgående effekter på familjens hälsa, barns biosociala utveckling och föräldrars livskvalitet som studeras tvärvetenskapligt ur flera ämnesperspektiv, inom rättspsykiatri, neuropsykiatri, psykologi, juridik, sociologi och med relevans för socialpolitik.[3] Begreppet föräldraalienation är alltid könsneutralt, men det används ibland med olika innebörd som sociologiskt, rättsligt eller medicinskt begrepp.

Kunskapsläget[redigera | redigera wikitext]

Det finns kunskap om föräldraalienation, både forskning och välunderbyggd klinisk erfarenhet.[4] Det finns en universitetsbaserad databas med över tusen poster, som innehåller både kvalitativ och kvantitativ forskning.[5] Det finns systematiska översikter som fastslår kunskap.[6]

Föräldraalienation är psykisk barnmisshandel, där alienerade barn löper risker på både kort och lång sikt.[7]

Beskrivningar av det som i dag kallas föräldraalienation återfinns i den psykologiska och/eller psykiatriska litteraturen från och med 1940-talet. Andra namn på det som i dag oftast och av flest kallas för föräldraalienation är till exempel Parental Alienation Disorder, PAD, och Parental Alienation Syndrome, PAS.[8] De olika begreppen används idag parallellt även om de flesta professionella förefaller förespråka begreppet föräldraalienation.[9]

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Föräldraalienation har varit och är delvis fortfarande ett kontroversiellt begrepp. Synen på vad som är omtvistat skiljer sig åt mellan den professionella och den ickeprofessionella arenan. Meningsskiljaktigheterna bland de professionella har bland annat rört hur alienation ska definieras och om det är/bör vara ett medicinskt syndrom (PAS) eller inte (PA). Idag råder dock en stark önskan om samsyn.[10][11]

Debatten på lekmannaarenan utgår från frågan om könsroller och uppvisar starkt polariserade förhållningssätt.[12][13]

Fenomenet har kommit att inta en viktig punkt i krav som framställts av organisationer för mäns och pappors rättigheter. I gengäld har feministiska företrädare kritiserat förekomsten av föräldralienation i form av det tidigare använda begreppet Parentalt alienationssyndrom.[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se t ex Baker, Amy J. L. och Fine, Paul R., Surviving Parental Alienation: A Journey of Hope and Healing, Rowman & Littlefield Publishers, Lanham MD 2014, s. 5 samt Baker, Amy J. L. och Sauber, S. Richard (red.), Working with Alienated Children and Families: A Clinical Guidebook, Routledge, New York NY 2013, s. wii och 1 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. xii samt Lorandos, Demosthenes, Bernet, William och Sauber, S. Richard (red.), Parental Alienation: The Handbook for Mental Health and Legal Professionals, Charles C Thomas, Springfield IL 2013, s. 5.
  2. ^ Se tex Baker, Amy J. L. och Sauber, S. Richard (red.), Working with Alienated Children and Families: A Clinical Guidebook, Routledge, New York NY 2013, s. 2 och 8-46 samt Bernet, W., Gregory, N., Reay, K.M., och Rohner, R.P, ”An Objective Measure of Splitting in Parental Alienation: The Parental Acceptance-Rejection Questionnare”, Journal of Forensic Sciences, August 2017, s. 1-8 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 30-38 samt Woodall, Karen och Woodall, Nick, Understanding Parental Alienation: Learning to Cope, Helping to Heal, Charles C Thomas, Springfield IL 2017, s. 27-30.
  3. ^ Robert Christopher Barden (2002) Building Multi-Disciplinary Legal-Scientific Teams in PAS and Child Custody Cases, i: The Parental Alienation Syndrome (PAS) - An Interdisciplinary Challenge for Professionals Involved in Divorce, International Conference, Frankfurt (Main), 18.-19. October 2002, sidorna 373-381.
  4. ^ Se t ex Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. xiii-xiv samt 266-268 samt Harman, Jennifer Jill och Biringen, Zeynep, Parents Acting Badly: How Institutions and Societies Promote the Alienation of Children from Their Loving Families, The Colorado Parental Alienation Project, LLC, Fort Collins CO, 2016, s. 26-43.
  5. ^ Parental Alienation Database vid Vanderbilt University Medical Center: mc.vanderbilt.edu/pasg/.
  6. ^ Se t.ex. Kate Templer, Mandy Matthewson, Janet Haines och Georgina Cox´ ”Recommendations for best practice in response to parental alienation: findings from a systematic review” i Journal of Family Therapy, 2017, 39:1, s. 103–122 eller Alberto Siracusano, Ylenia Barone, Giulia Lisi och Cinzia Niolus ”Parental alienation syndrome or alienating parental relational behaviour disorder: A critical overview” i Journal of Psychopathology, 2015, 21, s. 231–238.
  7. ^ Se t ex von Boch-Galhau, Wilfrid, Parental Alienation and Parental Alienation Syndrome/Disorder: A serious form of psychological child abuse – with case examples – , översättning Guy Knight-Jones, Verlag für Wissenschaft und Bildung, Berlin 2013, s. 27 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 75, 99-100 och 252 samt Gottlieb, Linda J., The Parental Alienation Syndrome: A Family Therapy and Colloborative Systems Approach to Amelioration, Charles C Thomas, Springfield IL 2012, s. ix samt Warshak, Richard A., Divorce Poison: How to Protect Your Family from Bad-mouthing and Brainwashing, Harper Collins Publishers, New York NY 2010, s. 8 samt Woodall, Karen och Woodall, Nick, Understanding Parental Alienation: Learning to Cope, Helping to Heal, Charles C Thomas, Springfield IL 2017, s. 7-8, 35 och 41.
  8. ^ Se t ex Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 13-14 och 45 samt Lorandos, Demosthenes, Bernet, William och Sauber, S. Richard (red.), Parental Alienation: The Handbook for Mental Health and Legal Professionals, Charles C Thomas, Springfield IL 2013, s. 5-9 och 294.
  9. ^ Se t ex Bernet, W., Gregory, N., Reay, K.M., och Rohner, R.P, ”An Objective Measure of Splitting in Parental Alienation: The Parental Acceptance-Rejection Questionnare”, Journal of Forensic Sciences, August 2017, s. 1-8 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 41-50.
  10. ^ Se t ex Baker, Amy J. L. och Fine, Paul R., Surviving Parental Alienation: A Journey of Hope and Healing, Rowman & Littlefield Publishers, Lanham MD 2014, s. 5-6 samt Baker, Amy J. L. och Sauber, S. Richard (red.), Working with Alienated Children and Families: A Clinical Guidebook, Routledge, New York NY 2013, s. 1 samt Bernet William (red.), Parental alienation DSM-5, and ICD-11, Charles C Thomas, Springfield IL 2010 samt Bernet, W., Gregory, N., Reay, K.M., och Rohner, R.P, ”An Objective Measure of Splitting in Parental Alienation: The Parental Acceptance-Rejection Questionnare”, Journal of Forensic Sciences, August 2017, s. 1-8 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 41-50 samt Lorandos, Demosthenes, Bernet, William och Sauber, S. Richard (red.), Parental Alienation: The Handbook for Mental Health and Legal Professionals, Charles C Thomas, Springfield IL 2013, s. 26 och 291-292.
  11. ^ Huffington Post 21 september 2012: Parental Alienation Not A Mental Disorder, American Psychiatric Association Says, läst 17 juni 2014
  12. ^ Se t ex Baker, Amy J. L. och Fine, Paul R., Surviving Parental Alienation: A Journey of Hope and Healing, Rowman & Littlefield Publishers, Lanham MD 2014, s. 5-6 samt Fidler, Barbara Jo, Bala, Nicholas och Saini, Michael A., Children Who Resist Postseparation Parental Contact: A Differential Approach for Legal and mental Health Professionals, Oxford University Press, New York NY 2013, s. 2-4 och 41-49 samt Gottlieb, Linda J., The Parental Alienation Syndrome: A Family Therapy and Colloborative Systems Approach to Amelioration, Charles C Thomas, Springfield IL 2012, s. x samt Lorandos, Demosthenes, Bernet, William och Sauber, S. Richard (red.), Parental Alienation: The Handbook for Mental Health and Legal Professionals, Charles C Thomas, Springfield IL 2013, s. 26 samt Warshak, Richard A., Divorce Poison: How to Protect Your Family from Bad-mouthing and Brainwashing, Harper Collins Publishers, New York NY 2010, s. 231.
  13. ^ [a b] SvD Brännpunkt 10 november 2012:Barnets bästa har blivit det motsatta, läst 17 juni 2014

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Föräldraalienation&oldid=54068856”