Fisktrappa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fisktrappa i Uppsala, Sverige

Fisktrappor är anläggningar som möjliggör för fisk att ta sig förbi naturliga eller upprättade vandringshinder. Exempel på hinder är vattenfall, bäverdammar eller uppdämningar vid vattenkraftverk.

Samlingsnamnet vandringsfisk beskriver det flertal fiskarter som företar tydlig årstidsbunden fiskvandring. Lax, öring och asp är exempel på fiskar som växer till sig i havet och sedan vandrar upp längs vattendrag för att leka.[1] Omvänt mönster kan ses hos ålen, vars yngel följer golfströmmen till svenska kusten, letar sig upp i älvar och sjöar för växa till sig och därefter återvända till havs för sin lek.[2] Gemensamt för vandringsfiskar är att fri passage mellan älvar, sjöar och hav är av stor vikt och att olämpligt upprättade vandringshinder kan utplåna hela populationer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fisktrappa i Profil

En version av den första fisktrappan presenterades år 1837 av Richard McFarlan från Kanada, som han också patenterade. I ritningarna fanns en fiskväg som skulle hjälpa fiskarna att gå runt en damm vid ett vattendrivande sågverk. Mellan år 1852 och 1854 byggdes Ballisodare Fish Pass i Irland i syfte att dra lax i ur en flod där fiskeförbud gällde. Den första riktiga laxtrappan byggdes år 1880 på Rhode Island i USA men avlägsnades 1924 när dammen som var gjord av trä ersattes av en cementdamm.[3]

Olika varianter[redigera | redigera wikitext]

Pool- och Dammtrappa i Bonneville, USA

Pool och Damm[redigera | redigera wikitext]

Denna typ av fisktrappa är en av de äldsta. Fisktrappan är designad så att fiskarna kan vila i dammar mellan varje steg samtidigt som ett överfallsvärn förser ett flöde med vatten ner från poolen.[4]

Fiskhiss[redigera | redigera wikitext]

En fiskhiss transporterar fiskar från en lägre vattennivå till en högre vattennivå, oftast vid en damm, med hjälp av en hiss. Fiskarna simmar in i hissen vid den lägre vattennivån och släpps sedan ut på andra sidan dammen. Fördelen med detta är att även mindre fiskar som inte orkar simma i en del andra fisktrappor kommer upp till högre vattenområden. Denna teknik används oftast på högre dammar då en annan typ av fisktrappa ofta skulle kräva en mycket lång konstruktion.[5]

Sifon[redigera | redigera wikitext]

Denna typ av fisktrappa använder sig av en vakuumpump för att skapa en pumpeffekt i ett rör där fisken kan simma upp. I röret finns en vattennivå, det vill säga en luftbubbla för att kunna kontrollera flödet.[6]

Stenramp[redigera | redigera wikitext]

En stenramp är en kanal där större stenar är utplacerade för att sakta ner vattenflödet så att fisken kan simma motströms. Denna typ imiterar naturliga vattendrag och skapar naturliga dammar där fisken kan vila. Eftersom dessa kanaler blir mycket långa passar de bäst för mindre dammar där fallhöjden är låg.[7]

Spaltfisktrappa

Spaltränna[redigera | redigera wikitext]

En spaltränna är en version av fisktrappa som är anpassad för att både fiskarter som simmar nära ytan och arter som simmar på djupare nivåer ska kunna komma till andra vattennivåer. Med spalterna har fiskarterna möjlighet att hoppa mellan vattennivåerna alternativ att simma med hög hastighet genom det brusande vattnet.

Nackdelarna med denna typ av fisktrappa är att den kräver mycket vatten för att gå att använda.[4]

Andra Åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Programmet ’Krafttag Ål’ var ett samarbete som påbörjades år 2011, mellan en grupp vattenkraftföretag och Havs- och vattenmyndigheten, med syfte att samarbeta kring insatser för ålens bevarande. Utöver att bygga vandringsvägar övervägdes och jämfördes två andra alternativ.[8]

  • Minskad drift under perioder när det är vanligt att ål vandrar. Ål triggas att börja vandra vid vissa temperaturförhållanden och gärna nattetid. Denna åtgärd ökar ålens överlevnadschanser men sker på bekostnad av kraftverkens drifttid.
  • Fångst av färdigvuxen ål och transport nedströms förbi kraftverk, samt utsättning av ålyngel i svenska vatten. En kostnadseffektiv åtgärd som går snabbt att inleda men som medför en risk att påverka ålens vandringsförmåga. Ål som inte själv vandrat upp längs vattendrag har uppvisat problem med att hitta ut ur sjöar.[8]

Lax-kanonen, ”salmon cannon”, är ett nyare koncept från företaget Whooshh Innovations. Fisken luras av ett litet konstgjort vattenfall till mynningen av en mjuk tub där en tryckskillnad framför och bakom fisken får den att accelerera och färdas genom en slang tills den passerar och skjuts ut ovanför vandringshindret. Idén hade sitt ursprung som ett sätt att transportera frukt.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vandringsfisk NE”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vandringsfisk. Läst 8 november 2016. 
  2. ^ ”Naturskyddsföreningen Ål”. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/sa-vill-vi-radda-den-akut-hotade-alen. Läst 10 november 2016. 
  3. ^ Theriault, Mario (2001). Great Maritme Inventions 1833–1950 
  4. ^ [a b] ”Fish ladders - Onefish engineering”. http://www.onefishengineering.com/passage-types/upstream-passage. Läst 26 oktober 2016. 
  5. ^ ”Fish Elevator”. http://academics.smcvt.edu/winooskimills/thewinooskiriver/fishladder.html. Läst 7 november 2016. 
  6. ^ ”Siphon fish ladder”. http://fishflowinnovations.nl/en/our-innovations. Läst 7 november 2016. 
  7. ^ Gary A. Throncraft; John H. Harris (1996). Assessment of rock-ramp fishways. http://ewater.org.au/archive/crcfe/freshwater/publications.nsf/f8748e6acfab1b7fca256f1e001536e1/fb8da0316fb3bc78ca256f0f00401f89/$FILE/rock-ramp%20fishways.pdf. 
  8. ^ [a b] ”Rapport - Krafttag ål”. http://www.elforsk.se/Programomraden/Vattenkraft/Rapporter/?rid=2015_103_. Läst 13 november 2016. 
  9. ^ ”Whooshh Innovations FAQ”. http://www.whooshh.com/faqs4.html. Läst 13 november 2016. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Länsstyrelsen i Västra Götaland : Utredning av fiskvägars funktion