Flödesdimensionering
Flödesdimensionering innebär att till exempel utskov, utlopp, öppna diken och stamledningar dimensioneras för att klara ett visst maxflöde utan att olägenheter uppstår. Detta maxflöde kallas för dimensionerande flöde, som ibland divideras med avrinningsområdets storlek och kallas då för dimensionerande flödestalet.
Det dimensionerande flödet har en viss statistisk återkomsttid och brukar namnges efter denna återkomsttid. Ett 50-årsflöde återkommer statistiskt sett en gång per 50 år, ett 100-årsflöde återkommer statistiskt sett en gång per 100 år och så vidare.
Vid all flödesdimensionering gäller det att kunna bedöma vilken återkomsttid som det dimensionerande flödet skall ha, det vill säga hur ofta man kan tåla att vattenanläggningens flödeskapacitet inte räcker till och vad det kan tänkas få för följdeffekter. Kostaden för till exempel en beräknad översvämning ungefär vart 10:e år får alltså vägas mot kostnaden för ett större utskov, som i gengäld bara beräknas resultera i en översvämning ungefär vart 100:e år.
Vid all flödesdimensionering är också viktigt att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och en eventuell förändrad markanvändning (till exempel mer hårdgjorda ytor), vilket avsevärt kan förändra maxflödena. Det är också viktigt att beakta effekterna av bristande underhåll på vattenanläggningen, till exempel hur mycket igenväxta diken kan höja vattennivåerna vid ett 100-årsflöde och vad detta kan tänkas få för samhällsekonomiska och företagsekonomiska konsekvenser.