Frederick Winslow Taylor

Från Wikipedia
Version från den 6 november 2014 kl. 11.12 av Bulver (Diskussion | Bidrag) (+Vidare läsning +Bibliografi)
Uppslagsordet ”Taylor” leder hit. För andra betydelser, se Taylor (olika betydelser).
Frederick Winslow Taylor

Frederick Winslow Taylor, född 20 mars 1856, död 21 mars 1915, var en amerikansk ingenjör, mannen bakom den så kallade taylorismen som uppkom i början på 1900-talet.

Taylorism eller vetenskaplig arbetsdelning (Scientific Management) innebär enkelt beskrivet att industriproduktionen skall vara präglad av vetenskapligt utformade metoder och att allt tankearbete skall flyttas från verkstadsgolvet ut till olika planeringsavdelningar. Den bästa ledningen är den som är baserad på riktig vetenskap, i annat fall kan det råda ineffektivitet, vilket i sin tur leder till stora ekonomiska förluster. Huvudavsikten med en ledning inom företaget är att säkra maximalt välstånd för både arbetsgivaren och för varje anställd. Löpande bandet inom industrin är starkt påverkad av denna tankeskola.

Taylor argumenterar starkt emot den ledningsform som innebär att arbetarna själva bär det största ansvaret för planeringen av produktionen, och menar att den som utför det fysiska arbetet inte själv har tillräcklig överblick över processen för att kunna se möjligheterna till förbättringar i den. Genom en ledning med god kunskap om det arbete som utförs, samt vetenskaplig kunskap om hur arbetet utförs på bästa sätt, kan ledningen stå för lösningen på alla produktionsproblem i stället för att arbetarna gör det. Taylor menade att ledningen dock behövde observatörer ute i produktionen, som genom systematiska iakttagelser kan kartlägga arbetsmomenten samt ge arbetarna instruktioner om hur momenten kan utföras bättre. I och med detta uppstod en ny personalgrupp inom industrin.

Kritik mot denna teori i praktisk tillämpning. Sönderstyckade arbetsuppgifter, den hårda styrningen och den ofta uppdrivna produktionstakten gör att dessa faktorer kan orsaka skadlig stress, psykisk påfrestning, främlingskap, vantrivsel, bristande kunskap om helheten samt otillräcklig känsla och otillräckligt ansvar för produktivitet och kvalitet. Källa: Fek 100

Bibliografi över svenska utgåvor

Vidare läsning

  • Björkman, Torsten (2002). ”Den långlivade taylorismen”. Utbildning, kompetens och arbete / (2002): sid. 303-334.  Libris 9019518
  • Larsson, Lars-Evert (1996). Taylor i Västerås? : en jämförande studie mellan ASEA på 60-talet och ABB på 90-talet. Göteborg: Univ. Libris 2132033 
  • Theliander, Jan (1999). Att studera arbetets förändring under kapitalismen : Ure och Taylor i pedagogiskt perspektiv. Göteborg studies in educational sciences, 0436-1121 ; 132. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Libris 7637354. ISBN 91-7346-347-7 
  • Westerlind, Sven (1983). Frederick W. Taylor och scientific management : en vetenskapsteoretisk studie. Rapport / Institutionen för vetenskapsteori, Göteborgs universitet, 0348-5560 ; 137. Göteborg: Inst. för vetenskapsteori, Univ. Libris 7625913. ISBN 91-7222-624-2 

Externa länkar