Fredrik Frans II av Mecklenburg-Schwerin
- För fartyget, se Friedrich Franz II (fartyg)
Fredrik Frans II av Mecklenburg-Schwerin | |
---|---|
Fredrik Frans II, storhertig av Mecklenburg-Schwerin | |
Regeringstid | 7 mars 1842 – 15 april 1883 |
Företrädare | Paul Fredrik av Mecklenburg-Schwerin |
Efterträdare | Fredrik Frans III av Mecklenburg-Schwerin |
Gemål | Augusta av Reuss-Köstritz Anna av Hessen-Darmstadt Marie av Schwarzburg-Rudolstadt |
Barn | Fredrik Frans III av Mecklenburg-Schwerin Paul Fredrik av Mecklenburg-Schwerin Marie av Mecklenburg-Schwerin Johan Albrekt av Mecklenburg-Schwerin Elisabet Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin Adolf Fredrik av Mecklenburg-Schwerin Henrik av Mecklenburg-Schwerin |
Ätt | Mecklenburgska ätten |
Far | Paul Fredrik av Mecklenburg-Schwerin |
Mor | Alexandrine av Preussen |
Född | 28 februari 1823 Ludwigslust, Storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin |
Religion | Lutherdom |
Död | 15 april 1883 (60 år) Schwerin, Storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin |
Fredrik Frans II (tyska: Friedrich Franz II.), född den 28 februari 1823 på slottet Ludwigslust, död den 15 april 1883 i Schwerin, var den 7 mars 1842 till den 15 april 1883 regerande storhertig av Mecklenburg-Schwerin.[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Fredrik Frans var äldste son till Paul Fredrik, storhertig av Mecklenburg-Schwerin och prinsessan Alexandrine av Preussen. Som 19-åring efterträdde han sin far som storhertig och företog under de närmast följande åren ett större antal utlandsresor, bland annat till Ryssland och Italien. Under marsrevolutionen i Tyskland 1848 intog storhertigen en kompromissökande hållning och lät 1849 införa en liberal författning, vilket förskaffade honom stor popularitet trots att författningen upphävdes av Tyska förbundet redan året därpå.
Vid dansk-tyska krigets utbrott erbjöds Fredrik Frans kommandot över en preussisk armékår, men avböjde av såväl politiska som personliga skäl. I fransk-tyska kriget 1870 deltog han däremot, först som kommenderande general över 6:e kavalleridivisionen och senare som kommendör över den 13:e armékåren. Han deltog som sådan bland annat under fälttåget i Loire. och besegrade den franska armén vid Beaune-la-Rolande. För sina insatser var han en av de totalt åtta personer som belönades med storkorset av Järnkorset.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Fredrik Frans var gift sammanlagt tre gånger. Han gifte sig första gången den 3 november 1849 på Ludwigslust med prinsessan Augusta av Reuss-Köstritz (1822–1862). Makarna fick följande barn:
- Fredrik Frans III (1851–1897).
- Paul Fredrik (1852–1923), förmyndarregent av Mecklenburg-Schwerin 1897–1900, gift med Marie zu Windisch-Graetz (1856–1929).
- Marie (1854–1920), gift med storfurst Vladimir Alexandrovitj av Ryssland.
- Nikolaus (1855–1856).
- Johan Albrekt (1857–1920), kejserlig regent av hertigdömet Braunschweig, gift med 1) Elisabeth av Sachsen-Weimar (1854–1908), 2) Elisabeth zu Stolberg-Rosla (1885–1969).
- Alexander (född och död 1859).
Fredrik Frans gifte sig andra gången i Darmstadt den 4 juli 1864 med Anna av Hessen-Darmstadt (1843–1865), med vilken han fick en dotter:
- Anna (1865–1882).
Slutligen gifte sig Fredrik Frans med prinsessan Marie av Schwarzburg-Rudolstadt (1850–1922), och fick med henne följande barn:
- Elisabeth (1869–1955), gift med storhertig Fredrik August II av Oldenburg (1852–1931).
- Fredrik Vilhelm (1871–1897).
- Adolf Fredrik (1873–1969), guvernör av Togo och senare förste president för Tysklands olympiska kommitté; gift med 1) Viktoria av Reuss (1889–1918), 2) Elisabeth zu Stolberg-Rosla (1885–1969).
- Henrik (1876–1934), prinsgemål till drottning Wilhelmina av Nederländerna.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Friedrich Franz II. i Deutsche Biographie (tyska)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Fredrik Frans II av Mecklenburg-Schwerin.