Tyska förbundet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tyska förbundet
Tyska: Deutscher Bund

Flag of the Habsburg Monarchy.svg
Flag of the Kingdom of Prussia (1803-1892).svg
18151866
Flagga Vapen
Förbundets gränser 1820 i rött. De två största staterna Preussen och Österrike är markerade i blått respektive gult. Som synes ingick inte hela Preussen och Österrike i förbundet, eftersom förbundets gränser närmast följde de gränser som hade gällt för Tysk-romerska riket.
Förbundets gränser 1820 i rött. De två största staterna Preussen och Österrike är markerade i blått respektive gult. Som synes ingick inte hela Preussen och Österrike i förbundet, eftersom förbundets gränser närmast följde de gränser som hade gällt för Tysk-romerska riket.
Huvudstad Frankfurt am Main
Språk Tyska
Religion Kristendom
Statsskick Konfederation
Bildades 8 juni 1815
 – bildades genom Wienkongressen
 – bildades ur Rhenförbundet
Upphörde 23 augusti 1866
 – upphörde genom Tyska enhetskriget
 – uppgick i Nordtyska förbundet
Areal 631 103 km² (1866)
Folkmängd 46 miljoner (1866)
Tysklands historia
Tysklands statsvapen
Denna artikel är en del av en serie
Tidslinje
Germanien
Folkvandringstiden
Austrasien (511–719)
Gamla Sachsen (?–785)
Frankerriket (719–843)
Östfrankiska riket (843–962)
Tysk-romerska riket (962–1806)
Preussen (1701–1918)
Rhenförbundet (1806–1813)
Tyska förbundet (1815–1866)
Nordtyska förbundet (1866–1871)
Kejsardömet (1871–1918)
Novemberrevolutionen (1918–1919)
Weimarrepubliken (1919–1933)
Nazityskland (1933–1945)
Ockupationen (1945–1949)
Västtyskland-Östtyskland (1949–1990)
Tysklands återförening (1989–1990)
Efter återföreningen (från 1990)

Tyskland-portalen
Tyska förbundets flottas flagga (Reichsflotte), 1848–1852.

Tyska förbundet (tyska: Deutscher Bund), var ett statsförbund av 41 självständiga tyska stater, bland dem Kungariket Preussen och Kejsardömet Österrike.[1] Det upprättades år 1815 av Wienkongressen, som en ersättning för det 1806 upplösta Tysk-romerska riket.

Tyska förbundet hade, till skillnad från Tysk-romerska riket, inget gemensamt statsöverhuvud eller regering; det enda statsövergripande organet var förbundsförsamlingen (Bundesversammlung), som sammanträdde i Frankfurt am Main men inte hade någon reell makt.[2]

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Återgången till auktoritära furstars styre skapade grogrund för missnöje och opposition. Även den snabbt ökande fattigdomen i befolkningen, i samband med den pågående industriella revolutionen och dess nya ekonomiska ordning, bidrog till ökade konflikter.[2] Oppositionen bemöttes av reaktionära regimer med repression. Efter mordet på författaren August von Kotzebue, utfört av en liberal student, samlades förbundets stater i augusti 1819 till överläggningar i Karlsbad. Detta ledde till Karlsbadbesluten som bekräftades av förbundsförsamlingen 20 september 1819, vilket medförde sträng censur och övervakning av studenternas politiska åsikter.

Oppositionen fortsatte dock att växa under denna tid som kommit att kallas för Vormärz, vilket står för "före mars[revolutionen]".

Marsrevolutionen (Märzrevolution) bröt ut i mars 1848. Den kan ses som en del av 1848 års revolutioner och uppror som blossade upp i flera länder. Ideologiskt var den tyska revolutionen splittrad, men störst betydelse fick kraven på liberalare författning och, särskilt utmärkande för den tyska revolutionen, en nationalistisk strävan efter en samlad tysk stat.[2] Runt om i de tyska staterna tillsattes nu liberala så kallade marsregeringar, Märzregierungen.[1] Den 18 maj 1848 sammanträdde för första gången Frankfurtparlamentet, det första fritt valda tyska parlamentet, med representanter från alla tyska stater.[3] Lokalen för detta var Paulskirche i Frankfurt am Main. Revolutionen slogs slutligen ned i juli 1849, av framförallt preussisk och österrikisk militär.

Tyska förbundet kom vidare att präglas av Preussens och Österrikes rivalitet, och förbundet upplöstes 1866 sedan Preussen besegrat Österrike i krig. Det ersattes av det av Preussen ledda Nordtyska förbundet.

Medlemsstater[redigera | redigera wikitext]

Kejsardömen[redigera | redigera wikitext]

Kungariken[redigera | redigera wikitext]

Kurfurstendömen[redigera | redigera wikitext]

Storhertigdömen[redigera | redigera wikitext]

Hertigdömen[redigera | redigera wikitext]

Furstendömen[redigera | redigera wikitext]

Lantgreveskap[redigera | redigera wikitext]

Fria städer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Reulecke, Jürgen (2006). ”Vom Wiener Kongreß bis zum Beginn des Ersten Weltkriegs (1814-1914)”. i Ulf Dirlmeier et al. Kleine deutsche Geschichte. Reclam. ISBN 978-3-15-017054-0 
  2. ^ [a b c] Scriba, Arnulf (15 september 2014). ”Vormärz und Revolution 1815–1849” (på tyska). Lebendiges Museum Online. Deutsches Historisches Museum. Arkiverad från originalet den 27 september 2015. https://web.archive.org/web/20150927200118/https://www.dhm.de/lemo/kapitel/vormaerz-und-revolution. Läst 17 maj 2017. 
  3. ^ Scriba, Arnulf (15 september 2014). ”Die Revolution von 1848/49” (på tyska). Lebendiges Museum Online. Deutsches Historisches Museum. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20160819171028/https://www.dhm.de/lemo/kapitel/vormaerz-und-revolution/revolution-1848.html. Läst 15 maj 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]