Visa källa för Frändefolkskrigen

{{Slagfakta
|         namn = Frändefolkskrigen
|         bild = [[Fil:FinnVlntrsTllnnDc1918.jpg|300px]]
|     bildtext = Finska frivilliga anländer till Tallinn 1918.
|     konflikt = [[Ryska inbördeskriget]]
|        datum = 1918–1922
|        plats = [[Ryska Imperiet]]
|       utfall = 
|     resultat = [[Tsarryssland|Rysk]] seger i stort, [[Estland]] får självständighet.
|   casusbelli = 
|  territorier = 
|   stridande1 = {{flaggbild|Finland}} [[Finland|Finska frivilliga]] <br> {{flaggland|Estland}} <br> [[Fil:Flag of Karel.svg|23px]] [[Östkarelen]] <br> [[Fil:Ingrian people.svg|23px]] [[Nordingermanland]]
|   stridande2 = {{flaggland|Ryska SFSR|1918|size=23px}} <br> {{flaggbild|Storbritannien}} [[Murmanlegionen]]
| befälhavare1 = {{flaggbild|Finland}} [[Martin Wetzer]] <br> {{flaggbild|Finland}} [[Kurt Martti Wallenius]] <br> {{flaggbild|Finland}} [[Toivo Kuisma]] <br> {{flaggbild|Finland}} [[Gunnar von Hertzen]] <br> {{flaggbild|Estland}} [[Hans Kalm]] <br> [[Fil:Flag of Karel.svg|23px]] [[Ukki Väinämöinen]] <br> [[Fil:Flag of Karel.svg|23px]] [[Jalmari Takkinen]] <br> [[Fil:Ingrian people.svg|23px]] [[Yrjö Elfvengren]]
| befälhavare2 = {{flaggland|Ryska SFSR|1918|size=23px}} [[Lev Trotskij]] <br> [[Fil:Red_flag.svg|23px]] [[Oskari Tokoi]]
|      styrka1 = ca 10 000
|      styrka2 = ca 15 000
|   förluster1 = ca 600
|   förluster2 = ca 200
|      kampanj = 
|        noter = 
}}
'''Frändefolkskrigen''' (finska: ''heimosodat'') var en serie konflikter mellan [[1918]] och [[1922]] som involverade det nyligen självständiga [[Finland]] och de närliggande regioner där [[Östersjöfinska språk]] talades.<ref>{{UVF|Fraendefolkskrigen Frändefolkskrigen}}</ref> Konflikterna utspelade sig ofta i Ryssland eller i områden som gränsar till Ryssland. Omkring 10 000 [[Finland|finska]] frivilliga deltog i aktioner vars mål var att stöda eller ta kontrollen över områden befolkade av till finnarna besläktade folk, så kallande frändefolk. Aktionerna syftade till att antingen ta kontrollen över dessa områden eller att hjälpa dem att uppnå självständighet. Många av de som deltog inspirerades av idén om [[Storfinland]]. Vissa konflikter bestod av expeditioner från Finland eller lokala uppror där de frivilliga ville hjälpa frändefolken i deras kamp för självständighet eller annektera områdena till Finland.

==Bakgrund==
Fenomenet har starka kopplingar till [[nationalism]] och [[irredentism]] då Finland nyligen uppnått självständighet och delar av befolkningen kände en skyldighet att hjälpa andra finska folk att uppnå samma sak. Den [[Fennomani|fennomanska]] rörelsen hade i årtionden verkat för [[förfinskning]] av landet och dess institutioner. Efter att [[Finska inbördeskriget]] ytterligare stärkt nationalistiska känslor tog de sig bland annat detta uttryck.

==Estland==
Efter [[Finska inbördeskriget]]s slut i maj 1918 uppstod gränskonflikter med Ryssland. Redan i slutet av april hade det finska jägarregementet nr 5 hamnat i strid med ryska trupper kring befästningen i [[Ino (fästning)|Ino]]. Under [[Estniska frihetskriget]] (1918–1920) deltog finska frivilliga på den estniska sidan. Vid [[Fredsfördraget i Dorpat (Estland-Ryssland)]] erkände Ryssland Republiken Estlands självständighet.

==Karelen och Ingermanland==
Efter [[Vienaexpeditionen]] (1918) och [[Aunus-expeditionen]] (1919) [[Annektering|annekterades]] [[Repola]] och [[Porajärvi]] av Finland. Finland stödde även [[Finskingermanländare|finskingermanländarna]]s revolt (1918–1920) och [[Petsamo-expeditionen|Petsamo-expeditioner]] genomfördes både 1918 och 1920.

==Freden i Dorpat 1920==
Förhandlingar om [[vapenstillestånd]] hölls i april 1920 vid [[Systerbäck]], men förhandlingarna bröt samman efter två veckor eftersom man inte kunde mötas i sina ståndpunkter. Finland ville ha ett demilitariserat område vid gränsen som skulle täcka [[Vita Karelen]]s och [[Olonets-Karelen|Aunus]] norra delar, den del av [[Ingermanland]] som fanns norr om floden [[Neva]]. Rådsrepubliken Ryssland ville igen att man skulle utgå från den gränsdragning som gällde [[1914]], inte medräknat [[Repola]] och [[Porajärvi]], som skulle avtalas separat.

I juni 1920 inleddes fredsförhandlingar i [[Tartu|Dorpat]] (idag ''Tartu''). Den finska regeringen framförde sin önskan att [[Petsamo (område)|Petsamo]] och [[Kolahalvön]] skulle föras till Finland, samt att gränsen till rådsrepubliken skulle dras längs linjen [[Ladoga]]–[[Svir]]–[[Onega]]–[[Vita havet]]. Ryssarna höll fast på sina krav om 1914 års gränser. Efter ryska bakslag i Polen mjuknade de ryska ståndpunkterna och man närmade sig en kompromiss. Vapenstillestånd slöts mellan Finland och Ryska rådsrepubliken den 13 augusti. [[Fredsfördraget i Dorpat]] slöts slutligen den 14 oktober 1920. Rådsrepubliken Ryssland erkände det autonoma Storfurstendömet Finlands gränser från år 1812 och överlät [[Petsamo (område)|Petsamo]] till Finland. Finland lovade att ge tillbaka [[Repola]] och [[Porajärvi]]. Finland gick även med på att lägga ner fästningen vid [[Ino (fästning)|Ino]]. Trots att freden i Dorpat blev relativt fördelaktig för Finlands del ansåg delar av högern, speciellt det [[Akademiska Karelen-Sällskapet]] som grundats 1922, att det var en "skamfred", eftersom inget [[Storfinland]] bildats.

==Östkarelen==
Striderna fortsatte dock i Karelen den Karelska expeditionen (1921–1922) och ''Metsäsissit'' stred på den östra sidan av gränsen i vad som kom att kallas [[Kriget i Östkarelen]] (1921–1922).

==Se även==
*[[Finska inbördeskriget]]
*[[Krigsdöda i Finland 1914–1922]]

==Källor==
<references/>

[[Kategori:Finländska krig]]
[[Kategori:Finlands politiska historia]]
[[Kategori:Ryska revolutionen]]
[[Kategori:Nationalism i Finland]]