Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Skellefteå
| Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Skellefteå | |
| Bildad | 1907 |
|---|---|
| Nedlagd | 1921 |
| Plats | Skellefteå |
Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Skellefteå, även kallad Skellefteåföreningen för kvinnans politiska rösträtt, var Skellefteås lokalförening inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), bildad 1907. Föreningen var verksam lokalt i Skellefteå och arbetade för införandet av kvinnors rösträtt i Sverige.[1]
Bland aktiviteterna fanns föredrag, samkväm, insamling av medel och förhandlingar om samarbete med andra organisationer.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Bildande[redigera | redigera wikitext]
Föreningen bildades i början av juli 1907 efter att Anna Lindhagen hållit ett föredrag i Skellefteå stad. Om detta rapporterade Skellefteå nya tidning.
Totalt skrev 34 personer in sig i föreningen vid bildandet. Till interrimsstyrelse valdes Anna Stensson (ordförande), Charlotta Sidén, Augusta Wikdahl, Nanna Lundell och Mimmi Ericsson.[2] Samma vecka som Lindhagen besökte Skellefteå stad besökte hon även den närliggande byn Ursviken där en separat förening bildades, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Urswiken.[2] Den var aktiv 1907 till 1910.[3]
Lindhagen skrev själv om hennes resa genom övre Norrland och de lokalföreningar som bildades i Skellefteå, Ursviken, Piteå och Luleå att:[4]
| "De som valdes i styrelserna, det var alla slag av kvinnor: folk- och småskollärarinnor, handelsidkerskor, hustrur till förvaltare och hustrur till småfolk, telegrafister, postfröknar etc." |
| – Anna Lindhagen |
Antalet medlemmar ökade och 1908 uppgick de till 53 stycken.[5] Detta kan jämföras med att Skellefteå stad då hade cirka 1 364 invånare.[6]
Skellefteå stadsbibliotek[redigera | redigera wikitext]
Under Anna Norings tid i föreningen organiserade hon kvinnorättsrörelsen från Skellefteå stadsbibliotek. Hon gav unga kvinnor som besökte biblioteket lämplig litteratur och övertalade dem att i hemlighet gå med i hennes kampanj för kvinnlig rösträtt. Skellefteå museum skriver att det tog sex år av "samhällsomstörtande underjordisk verksamhet, som samordnades från Skellefteå stadsbibliotek" innan det upptäcktes.[7]
Första kvinnan i stadsfullmäktige[redigera | redigera wikitext]
År 1911 blev Sidén, svärdotter till grundaren av Clemensnäs ångsåg Johan Teodor Bernadotte Sidén[8], den första kvinnan att väljas in i Skellefteå stadsfullmäktige.[9] Hon valdes in från föreningens egen lista. Sen 15 januari 1911 skrev Idun att:
| "Fru Charlotte Sidén, Skellefteå, är vald å kvinnornas egen lista. Hon startade 1866 en egen affär för modevaror och sybehör, som hon ännu innehar."
|
Föreningen ställde dock inte upp med någon egen kandidat i det påföljande valet som hölls den 14 december 1914. Detta eftersom valdeltagandet inte diskuterades i föreningen förrän vid dess årsmöte drygt två veckor före valet. Senfärdigheten i valdeltagandet kritiserades därefter i Norran.[10]
Nedläggning[redigera | redigera wikitext]
Föreningen nämns i den nationella landsföreningens årsberättelser fram till 1919.[3]
Ordförande[redigera | redigera wikitext]
- Anna Stensson, 1907–1911 (första gången)
- Anna Noring, 1911–1912
- Anna Stensson, 1912–1914 (andra gången)
- Nanna Lundell, 1914–1916
- Karin Ocklind, 1916–1917
- Hulda Lindberg, 1917–1921
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Hedvall, Barbro (2011). Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt. Stockholm: Bonnier fakta. Libris 12141988. ISBN 978-91-7424-119-8
- Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, 1908
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Stockholm, 1903–1921
- ^ [a b] Viklund, Stig-Henrik (1994). ”V AD F.K.P.R. BETYDDE” (PDF). Skelleftebygden. Föreningen för Skellefteforskning. sid. 103. http://ssfske.se/skelleftebygden/arkiv/1994_1.pdf. Läst 5 januari 2024.
- ^ [a b] ”Fördjupning”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/modernisering-1845-1920/rostratt/fordjupning-rostratt. Läst 5 januari 2024.
- ^ Nordenfors, Bo. ”Anna Lindhagens rösträttsresa i Övre Norrland 1907”. Västerbotten förr & nu. sid. 4. https://www.umea.se/download/18.4b6f3d6817eb327f26f241c/1644238762951/Anna%2520Lindhagens%2520r%25C3%25B6str%25C3%25A4ttsresa%2520i%2520%25C3%2596vre%2520Norrland%25201907.pdf. Läst 5 januari 2024. ”I Skellefteå. Ursviken, Piteå och Luleå var tiden mogen för rösträttsföreningar, vilka även bildades. ”Det är ju så klart att de skulle ha förening”, tyckte alla de livligare kvinnorna, och de trögare sågo så nöjda ut att det blev något av, fast de jämrat sig först och förklarat det omöjligt. De som valdes i styrelserna, det var alla slag av kvinnor: folk- och småskollärarinnor, handelsid- kerskor, hustrur till förvaltare och hustrur till småfolk, telegrafister, postfröknar etc. etc. I Ursviken fanns det ett par arbetarhustrur, som voro alldeles särskilt intresserade, och drevo fram saken där.”
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt. (1908), sid. 63.
- ^ ”OrtshistoriaSkellefteå / Befolkning” (på svenska). ortshistoria.se. http://ortshistoria.se/stad/skelleftea/befolkning#2. Läst 6 januari 2024.
- ^ ”Anna Noring”. Skellefteå museum. https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/show/8995. Läst 27 april 2023.
- ^ ”Skellefteås egen Bernadotte skapade Nordanå • Hade han något med kungasläkten att göra? • Svärdottern första kvinna i fullmäktige”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/skellefteas-egen-bernadotte-skapade-nordana-hade-han-nagot-med-kungaslakten-att-gora-svardottern-forsta-kvinna-i-fullmaktige-/r03g49pr. Läst 6 januari 2024.
- ^ ”Rösträtt”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/modernisering-1845-1920/rostratt. Läst 5 januari 2024.
- ^ ”Loppisfyndet bär på en otrolig hemlighet”. norran.se. https://norran.se/nyheter/livsstil-fritid/artikel/loppisfyndet-bar-pa-en-otrolig-hemlighet/j8805g1j. Läst 5 januari 2024. ”"Valet till stadsfullmäktige hölls i december 1910. Som kvinnogruppens enda invalda representant fick Charlotte 366 röster, vilket var minst antal röster av alla. Näst minst, 687 röster, fick telegrafassistent V Johansson. I Idun - Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet - stod följande att läsa söndagen den 15 januari 1911: "Fru Charlotte Sidén, Skellefteå, är vald å kvinnornas egen lista. Hon startade 1866 en egen affär för modevaror och sybehör, som hon ännu innehar." Den 14 december 1914 var det val igen, men denna gång ställde kvinnogruppen inte upp med någon egen kandidat. Drygt två veckor före valet hade FKPR sitt ordinarie årsmöte och det var först då medlemmarna diskuterade frågan om valdeltagande. En grov miss, tyckte Norran, som var ganska besk i sin kritik mot denna senfärdighet. Återigen satt det enbart män i stadsfullmäktige."”