Gångdagar

Gångdagar är - efter Ohlmarks beskrivning - "en medeltida beteckning för bönsöndagen med efterföljande måndag och tisdag, då under äldre katolsk tid processioner gick ut på åkrarna för att medelst klockringning och böner avvärja missväxt och landsplågor. Då ett svart kors bars i processionens spets kallades gångdagarna också 'svarta korsets tre dagar'." I Sverige avskaffades gångdagarna år 1772.

Gångdagar, som även kallas rogationsdagar, har varit en slags förberedelsetid med fastekaraktär. Om gudstjänst firas gäller liturgisk färg lila (enligt nordiska traditionen blått). Böneämne under dessa dagar är särskilt för årets skörd.

Källor

• Åke Ohlmarks, Fornnordiskt lexikon (Tiden, 1995).