Missväxt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Missväxt är när skörden slår fel och blir betydligt lägre än förväntat. I de gamla jordbrukssamhällena riskerade missväxt, åtminstone om den inträffade mer än ett år i rad, att leda till hungersnöd eller svält. Orsaker till missväxt kan vara ogynnsam årsmån, det vill säga olämpliga väderförhållanden under växtsäsong eller skörd. Även epidemier av växtsjukdomar eller växtparasiter, eller brist på arbetskraft orsakad av sjukdomar eller krig. Missväxt har ibland lett till emigration bland fattig landsbygdsbefolkning för att undvika svälten. Ett exempel är epidemin av potatispestIrland under 1840-talet, som ledde till den stora svälten på Irland och emigration till USA. Den stora emigrationen från Sverige under åren 1868-1870 och 1880-1894 och 1902-1903 var inte orsakad av missväxt.[1]

Konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Missväxt kan leda till a. lägre födelsetal b. minskat antal äktenskap c. högre dödstal. Exempel på detta i Sverige är:[2][3]

Period Konsekvenser
1761–1764 b, c
1780–1783 a,b,c
1798–1800 a,b,c
1867–1869 a,b

Svält i samband med missväxt är dock en historisk företeelse så länge världshandeln tillåts fungera.[källa behövs] T.ex. Sverige hade 2010 missväxt men växtavel och möjligheten till matimport gjorde att missväxten passerade obemärkt för gemene man.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Emigrationsutredningens betänkande
  2. ^ Emigrationsutredningens betänkande, tabell 3
  3. ^ Statistisk årsbok för Sverige
  4. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=3904419