Göran Inger

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Göran Inger, född den 27 november 1917, död 10 oktober 2006 i Uppsala, var en svensk rättshistoriker, teolog och präst.

Prästsonen Inger, inskriven i Uppsala som student av Södermanlands-Nerikes nation, studerade först humanistiska ämnen, blev fil. kand. 1941 med tre betyg i grekiska, övergick till teologistudier med teol. kand. 1945 och prästvigdes för att sedan 1945—1951 tjänstgöra som präst i Svenska kyrkan. Han forskade i teologi och blev 1961 teol. dr samt docent i praktisk teologi med kyrkorätt.

Efter fortsatta studier blev han fil.mag. och skrev sedan in sig vid juridiska fakulteten i Uppsala där han 1970 blev jur.kand. Samma år utnämndes Inger till professor i rättshistoria vid Lund, där han snart promoverades juris hedersdoktor. År 1976 flyttade han tillbaka till Uppsala där han utnämnts till professor i rättshistoria med rättssociologi. Han blev emeritus 1983. Inger installerades 1972 som hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Läroboken "Svensk rättshistoria" utkom mellan 1980 och 1997 i fyra upplagor och kom till vid användning vid den juridiska grundutbildningen på flera orter. Inger utgav verket "Sveriges kyrkohistoria" i fyra band och publicerade vidare bl.a. en monografi kring institutet insättande på bekännelse.

Källor[redigera | redigera wikitext]