Visa källa för Gallien

{{Frankrikes historia}}
[[Fil:Map Gallia Tribes Towns.png|miniatyr|280px|Karta över Gallien vid [[Julius Caesar]]s tid.]]
{{fler källor|datum=2023-04}}
'''Gallien''' ({{lang-la|Gallia}}) var en [[region]] i [[Västeuropa]] som motsvarar dagens [[Frankrike]], [[Belgien]], västra [[Schweiz]] samt de delar av [[Tyskland]] och [[Nederländerna]] som ligger väster om floden [[Rhen]]. Området erövrades av [[romerska riket]] under första århundradet före Kristi födelse.

Termen ''Galli'' användes tidigast av [[Cato den äldre]] omkring [[168 f.Kr.]] för att beteckna det område som [[kelter]] intagit på [[Poslätten]] (''[[Gallia Cisalpina]]'') och först i och med den [[Romerska riket|romerska]] erövringen av södra Frankrike omkring [[100 f.Kr.]] framträder en tydligare bild av de keltiska folkgrupper, i första hand [[Galler (kelter)|galler]], som vid sidan av mindre [[Baskien|baskiska]] och [[Ligurien|liguriska]] enklaver levde på det område som utgör dagens Frankrike.

Vid tiden för den romerska erövringen hade galler dock redan etablerat sig över hela [[Europa]] och de [[keltiska]] språken hade delat upp sig i två [[språk]]grupper. Förutom gallerna i nuvarande Frankrike hade galler bosatt sig på [[Poslätten]] i norra [[Italien]] som senare blev de romerska provinserna [[Gallia Cisalpina]] och [[Venetia et Histria]]. Andra galler hade korsat [[Pyrenéerna]] för att på [[Iberiska halvön]] etablera sig som [[keltiberer]] på ett område som senare blev provinsen [[Hispania Tarraconensis]].

I vår tid används orden Gallien och gallisk ibland som poetiska omskrivningar för Frankrike och fransk/franskspråkig.

==Det keltiska Gallien==
{{Fördjupning|Kelter}}

Ledda av [[Brennus (390 f.Kr.)|Brennus]] erövrade galler [[Romerska republiken]] omkring [[390 f.Kr.]] och förstörde då större delen av staden [[Rom]]. När romarna betalade skadestånd till gallerna klagade de över att gallerna använde falska vikter och då kastade Brennus sitt [[svärd]] i vågskålen och yttrade de berömda orden Vae Victis (Ve de besegrade).

[[Thrakien]] i norra [[Grekland]] invaderades av östgaller [[281 f.Kr.]] En stor armé ledd av en annan [[Brennus (281 f.Kr.)|Brennus]] hindrades i sista ögonblicket från att förstöra [[Apollon]]templet i [[Delfi]] av [[järtecken]] i form av [[åska]] och [[Blixt (åska)|blixt]]ar. Samtidigt korsade omkring 10 000 keltiska krigare med kvinnor, barn och slavar Thrakien. Tre keltiska stammar korsade [[Bosporen]] inbjudna av [[Nikomedes I]] av [[Bithynien]] som behövde understöd i sin maktkamp mot sin bror. De bosatte sig senare i östra [[Galatien]] och [[Frygien]] i [[Mindre Asien]], ett område som därefter kallades Galatien.

Gallien hade då sedan hundratals år haft kontakt med [[Romerska riket]] och [[Medelhavet]] genom den grekiska [[koloni]]n [[Massilia]] (nuvarande [[Marseille]]), där de bedrev handel med grekiska köpmän, och övertog viss [[kultur]]. Med andra ord hade de [[mynthus]] och ett rättssystem som stod över blodshämnden, reglerat av [[druid]]er, vilka stod för juridiska spörsmål och utbildning, samt [[Kult (religion)|kult]].

==Det romerska Gallien==
{{Fördjupning|Romerska riket}}

De första romerska soldaterna i Gallien var [[legosoldat]]er som försvarade galliska samhällen mot det ännu grekiska Massilia ca [[153 f.Kr.]] och detta dubbla förhållande mellan Rom och Gallien skulle bli ett stående inslag under de kommande seklerna.

===Julius Caesar===
{{Fördjupning|Galliska kriget}}

Några decennier senare hade [[germanska stammar]] börjat bli ett allvarligt problem både för romarna och kelterna. Generalen [[Marius]] eliminerade germanerna i [[Podalen]] i början av det första århundradet. [[59 f.Kr.]] anlände [[Julius Caesar]] till Gallien för att medla mellan gallerna och germanerna men utnyttjade snart sin roll till att utvidga Roms gränser och hans våldsamma framfart ledde [[52 f.Kr.]] till ett folkligt uppror lett av hövdingen [[Vercingetorix]] som snabbt slogs ned.

De delar av Gallien som Rom inte tidigare kontrollerade, ''Gallia Comata'' ("Det långhåriga Gallien"), erövrades av [[Julius Caesar]] i [[galliska kriget]] omkring [[58 f.Kr.|58]]-[[51 f.Kr.]], ett krig han beskrivit i ''[[De Bello Gallico]]'' och som kostade en miljon galler livet och [[Slaveri|förslavade]] lika många. Detta innebar början på en 500-årig romersk närvaro i Gallien.

===Gallo-romersk kultur===
{{Fördjupning|Gallo-romersk kultur}}

[[Romanisering (assimilering)|Romanisering]]en av Gallien gick därefter snabbt trots nya uppror 21 och 69-70 e. Kr.<ref name="NE">''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000 (uppslagsord Frankrike, avsnitt historia)</ref> och gallerna tog snart till sig den nya tekniken, administrationen och kulturen. Rollen som romersk provins innebar för många fred, ökad handel och bättre utkomst. Nya städer som [[Narbonne]], [[Lyon]], [[Paris]], [[Trier]], [[Toulouse]] och [[Bordeaux]] grundlades och [[latin]] kom att allt mer ersätta [[keltiska]]n. Den [[vulgärlatin]] som talades av soldater och slavar blev grunden till dagens [[franska]] och vid de utbildningscentra som växte fram i [[Reims]], [[Toulouse]], [[Autun]] och [[Bourdeaux]] verkade lärda som [[Eumenius]] och [[Decimus Magnus Ausonius|Ausonius]].

Redan före 100 e. Kr. gjorde Galliska stormän karriär i Rom och [[Antonius Pius]], som var romersk kejsare 138-161 hade galliska anor. Latinet fick allmän utbredning inom armen och i städerna, men på landsbygden kom galliskan att leva kvar ännu på 300-talet e. Kr.<ref name="NE" />

Ur tidigare stamområden bildade romarna ''civitates'', och snart blommade Gallien, och gav [[Rom]] mer skatt än den [[Egypten|egyptiska]] provinsen ''Aegyptus'', Romarrikets "kornbod". År [[200 f.Kr.]] skall folkmängden i Gallien ha uppgått till 15-20 miljoner invånare; vid tiden för [[Julius Caesar]]s erövring hade den decimerats av [[epidemi]]er.

Förutom spannmålsproduktionen blev Gallien en viktig producent av glas, [[terra sigilata]]keramik och bronsvaror.<ref name="NE" />
Omkring [[120]] e.Kr. var Gallien uppdelat i flera romerska provinser: 
{|
! Romersk provins || Ungefär motsvarande dagens 
|-
| ''[[Gallia Narbonensis]]'' || södra Frankrike
|-
| ''[[Gallia Aquitania]]'' || sydvästra Frankrike
|-
| ''[[Gallia Lugdunensis]]'' || mellersta Frankrike
|-
| ''[[Gallia Belgica]]'' || [[Belgien]] och norra Frankrike
|-
| ''[[Gallia Alpes Penninae]]'' || Västra [[Schweiz]]
|-
| ''[[Gallia Alpes Cottiae]]'' || Alperna mellan Frankrike och [[Italien]]
|-
| ''[[Gallia Alpes Maritimae]]'' || [[Provence]]
|}
Dessutom kallade romarna de galliska områdena på den italienska halvön ''Gallia Cisalpina'' "Gallien hitom Alperna" och Gallien öster om Alperna ''Gallia Transalpina'', "Gallien bortom Alperna". Galliens huvudstad var [[Lugdunum]] (dagens [[Lyon]]).

Under 200-talet drabbades Gallien av krigen mot germanerna och [[bagauderna]]s bondeuppror, många städer krympte och gårdar ödelades.<ref name="NE" />

==Det germanska Gallien==
Trycket från de [[germaner|germanska]] stammarna hade gradvis stigit med början under [[200-talet]] och den [[31 december]] [[406]] korsade [[vandaler]], [[alaner]] och [[sveber]] [[Rhen]] och påbörjade invasionen av Gallien.

Gallien hade snart delats upp mellan olika germanska folk: [[visigoter]] i [[Akvitanien]]; [[burgunder]] längs med [[Rhône]] och [[Saône]]; [[alemanner]] i [[Alsace]] och; [[franker]] väster om [[Rhen]]. Det som återstod av det romerska inflytandet vid den tiden var [[kristendom]]en, det alltmer vulgäriserade latinet och ett nätverk av städer och vägar.

Under [[400-talet]] började det romerska riket att falla samman på grund av inre konflikter mellan de styrande kejsarna och generalerna och på grund av den invasion av plundrande [[germaner]], [[goter]] och [[hunner]] som välde fram över Europa. Den romerska kontrollen över Gallien tog definitivt slut då [[franker]]na under [[Klodvig I]] besegrade guvernören [[Syagrius]] år [[486]].

: ''För [[Frankrike]]s fortsatta historia se: [[Franker]]''

== Det keltiska Frankrike i moderna orter ==
Genom sina ortnamn är Frankrike till stor del keltiskt. Området mellan [[Loire]] och [[Garonne]] och mellan Loire och [[Rhen]] behärskades fullständigt av gallerna. Flera galliska folknamn har bevarats genom ortnamnen. I antikens ''Belgium'', som fick sitt namn av [[belgier]]na (''belgae''), fanns [[Remer (kelter)|remer]]na (''remi''), vars namn har bevarats i staden [[Reims]], väster om remerna fanns [[svessioner]]na (''suessiones''), vars namn bevarats i staden [[Soissons]], väster om svessionerna fanns [[Bellovaci|bellovakerna]] (''bellovaci''), vars namn bevarats i staden [[Beauvais]]; [[atrebater]]nas (''atrebates'') namn har överförts till staden [[Arras]] och landskapet [[Artois]], [[ambiani|ambianernas]] (''ambiani'') till staden [[Amiens]], [[veliocasses|veliokassernas]] (''veliocasses'') till staden [[Vexin]] och [[viromandui|viromandernas]] (''viromandui'') till [[Vermand]] och landskapet [[Vermandois]]. Amiens, Soissons och Beauvais ligger samtliga i landskapet [[Picardie]].

I [[Normandie]] och [[Bretagne]] ligger städerna [[Lisieux]] och [[Rennes]], som bevarar minnet at [[lexovii|lexovierna]] (''lexovii'') och [[redones|redonerna]] (''redones''). I Lorraine återfinns staden [[Metz]], som fått sitt namn av [[mediomatrici|mediomatrikerna]] (''mediomatrici'').
[[Fil:Gaul, 1st century BC.gif|miniatyr|244px|vänster|Karta som visar keltiska stammars positioner i Gallien under första århundradet f.Kr.]]

I [[Bourgogne]] finns städerna [[Sens]], [[Langres]] och [[Ambrieu]] (norr om [[Lyon]]). I dessa ortnamn går [[senoner]]nas (''senones''), [[lingoner]]nas (''lingones'') och [[ambarri|ambarrernas]] (''ambarri'') [[atnonym]] igen. Den franska huvudstaden [[Paris]] har fått sitt namn av [[parisierna]] (''Parisii''). [[carnutes|Karnuternas]] (carnutes) land ansågs beläget centralt i Gallien och därför samlades [[druid]]erna där årligen. Deras namn finns bevarat i staden [[Chartres]].

I Loiredalen återfinns städerna [[Nantes]] (Portus Namnetum), [[Angers]] och [[Tours]], vars namn härstammar från [[namnater]]na (''namnates''), anderna (''andes'', eller ''andecavi'') och turonerna (''turoni''). Turonerna lämnade även sitt namn åt landskapet [[Touraine]].

Ett betydelsefullt folk i Gallien var [[bituriges|biturigerna]] (''bituriges''), och deras namn återfinns i staden [[Bourges]] och landskapet [[Berry]]. [[pictones|Piktonernas]] (''pictones'') och [[santoner]]nas (''santoni'') namn, som levde mellan Loire och Garonne, lever vidare i staden [[Poitiers]] (Pictavis) och landskapet [[Poitou]] och staden [[Saintes]] och landskapet [[Saintonge]]. Nära Saintes ligger staden [[Cognac, Charente|Cognac]]; ändelsen -''ac'' är en stark indikation på keltiskt ursprung. [[Lemoviker]]na (''lemovices'') längre österut, bevarade sitt namn i landskapet [[Limousin]] och staden [[Limoges]]. [[Arverner]]nas (''arverni'') namn finns bevarat i landskapet [[Auvergne]] på det glest befolkade [[Massif Central]]. Där finns också staden [[Cahors]] och landskapet [[Quercy]], som bär vidare på [[karduker]]nas (''cardurci'') namn. Även [[gabali|gabalerna]] (''gabali'') bor i närheten, och deras namn återfinns i landskapet [[Gévaudean]] och byn [[Javols]].

Söder om ovan redovisade keltiska stammar vidtar en av romarnas äldsta provinser, det leende [[Gallia Narbonensis]]. Här fanns [[allobroger]]na (''allobroges''), det nordligaste folket i provinsen, som bland annat gjort uppror mot Rom under Caesars galliska fälttåg. I provinsen fanns förutom grekiska kolonister, [[ligurer]] och så kallad ''celtoliguri'' även andra keltiska stammar, såsom exempelvis [[caleti|kaleter]] (''caleti''), [[tolosater]] (''tolosates'') och [[Rusiner|rutener]] (''ruteni''), vilka lämnade sina namn på städerna [[Caux]], [[Toulouse]] och [[Rouergue]].

==Se även==
* [[Gallerkrigen]]
* [[Frankrikes historia]]
* [[Asterix]]

== Referenser ==
<references/>

{{Auktoritetsdata}}
[[Kategori:Gallien| ]]