Gaston d'Audiffret-Pasquier

Från Wikipedia
Gaston d'Audiffret-Pasquier
FöddEdme Armand Gaston d'Audiffret
21 oktober 1823[1][2][3]
Paris gamla andra arrondissement[4], Frankrike
Död4 juni 1905[1][5][3] (81 år)
Paris
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidCollège Stanislas de Paris
SysselsättningPolitiker[6]
Befattning
Ornes chefsjurist (1861–1871)
Livstidssenator i franska senaten (1873–1905)
Nationalförsamlingens talman (1875–1876)
Franska senatens talman (1876–1879)
Stol nummer 16 i Franska akademien (1878–1905)
MakaJenny Fontenilliat
BarnDenys d'Audiffret-Pasquier (f. 1856)
FöräldrarFlorimond Louis, Comte d'Audiffret[7]
Gabrielle Zoë Pasquier[7]
SläktingarÉtienne-Denis Pasquier
Auguste Casimir-Périer
Utmärkelser
Prix Montyon (1939)
Redigera Wikidata

Gaston d'Audiffret-Pasquier, född 21 oktober 1823, död 4 juni 1905, var en fransk hertig och politiker.

d'Audiffret-Pasquier blev 1871 medlem av nationalförsamlingen och ordförande i den undersökningskommission, som skulle undersöka korruptionen under kejsardömet och orsakerna till den olyckliga utgången av kriget 1870. Som motståndare till bonapartisterna och anhängare av huset Orléans försökte han förgäves närma de båda grenarna av huset Bourbon. Efter de monarkiska planernas misslyckande arbetade han för en konservativ republik. Han blev 1875 president i nationalförsamlingen, 1876 den nya senatens förste president och gjorde sig under tredje republiken känd som en av den franska högerns främste och mest besinningsfulla ledare. Han efterträdde 1878 Félix Dupanloup som ledamot av Franska akademien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] läs online, www.senat.fr .[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Gaston Audiffret-Pasquier, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] GeneaStar, Gaston D'audiffret-Pasquier.[källa från Wikidata]
  4. ^ archives de Paris, s. 24, läs online, läst: 16 januari 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Edme, Armand, Gaston D'Audiffret-Pasquier, 252, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ senat.fr, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]