Grätzelsolcell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Grätzelsolceller är en variant av solcell, skapad av Michael Grätzel som drar nytta av färgämnen och nanopartiklar av titandioxid som fotoaktivt substrat. Principen för Grätzelcellen bygger på fotoelektrisk effekt.

Uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Grätzelcellen har plastfolie eller glas med ledande skikt på vardera sidorna av solcellen[1]. På glaset har ett lager av halvledaren TiO2 strukits på. När det har torkat infärgas det vilket leder till att det bildas ett monolager av färgämnesmolekyler på halvledarens yta[2]. Två skikt sätts sedan ihop. Ett infärgat och ett som inte är det. Sikten sätts ihop med de ledande sidorna vända mot varandra. Då skikten sitter ihop tillsätts elektrolyt mellan dem.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Grätzelcellen genererar energin genom elektron-förflyttning mellan den fotoaktiva negativa sidan bestående av infärgad TiO2anoden – och den positiva motelektroden av plastfolie eller glas.[3] Då solljus träffar den infärgade sidan avger den negativt laddade elektroner som via TiO2 tar sig över till den andra elektroden via en yttre ledare (och eventuell last). Det uppstår då ett tomrum på den infärgade sidan som fylls med elektroner från joner i elektrolyten. Jonerna blir oxiderade av färgämnet. När tomrummen har blivit fyllda kan elektronförflyttningen upprepas. Grätzelcellen bygger på att denna process repeteras tills elektrolyten inte längre avger joner.[4]

För- och nackdelar[redigera | redigera wikitext]

Grätzelsolcellen är kostnadseffektiv jämfört med den vanliga solcellen.[5]Grätzelcellens enkla konstruktion med endast tre komponenter gör att den är lätt att tillverka. Då grätzelcellens verkningsgrad är lägre än andra solcellers tar den igen det genom sin enkla konstruktion.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gyllhamn, Boris. ”Kostnadseffektiv Grätzelsolcell förbereds för industriell produktion”. Energimyndigheten. http://www.energimyndigheten.se/Press/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden-2012/Kostnadseffektiv-Gratzelsolcell-forbereds-for-industriell-produktion/. Läst 21 januari 2015. 
  2. ^ ”Mars: Michael Grätzel – Förnyare av förnybar energiproduktion”. https://www.kth.se/che/archive/arkiv/kemmar-1.82389. Läst 21 januari 2015. 
  3. ^ Kloo, Lars (11 januari 2013). ”Michael Grätzel – Förnyare av förnybar energiproduktion”. KTH.se. https://www.kth.se/che/archive/arkiv/kemmar-1.82389. 
  4. ^ ”Billig solcell klar för massproduktion”. Miki Agerberg. http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article231692.ece. Läst 27 januari 2015. 
  5. ^ ”Kostnadseffektiv Grätzelsolcell förbereds för industriell produktion”. Borisgyllhamn. http://www.energimyndigheten.se/Press/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden-2012/Kostnadseffektiv-Gratzelsolcell-forbereds-for-industriell-produktion/. Läst 27 januari 2015.