Grangärde församling
| Grangärde församling Före detta församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Ludvika kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Västerås stift |
| Bildad | |
| Avskild från | Grangärde socken (1863) |
| Utbrutet | Ludvika församling (1652) Grängesbergs församling (1904) |
| Upphörd | 31 december 2009 |
| Uppgått i | Gränge-Säfsnäs församling |
| Upphov till | Grangärde distrikt |
| Karta | |
 i Dalarnas län.  Grangärde församlings läge i Dalarnas län. | |
| Koordinat | 60°15′42″N 14°58′52″Ö / 60.261666666667°N 14.981111111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 201702 (–) 208503 (–) |
| Kyrkoarkiv | SE/ULA/12220 |
| Redigera Wikidata | |
Grangärde församling var en församling i Västerås stift och i Ludvika kommun i Dalarnas län. Församlingen uppgick 2010 i Gränge-Säfsnäs församling.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Församlingen bildades på 1300-talet under namnet Gränge församling. 1652 utbröts Ludvika församling. 1892 bildades inom församlingen Grängesberg-Hörkens kapellag. 29 juli 1904 utbröts Grängesbergs församling.
Församlingen utgjorde till 1652 ett eget pastorat för att därefter till 1 maj 1863 vara moderförsamling i ett pastorat med Ludvika församling. Från 1 maj 1863 till 1904 utgjorde församlingen ett eget pastorat. Från 1904 till 1975 var församlingen moderförsamling i pastoratet Grangärde och Grängesberg som från 1975 även omfattade Säfsnäs församling.[2] Församlingen uppgick 2010 i Gränge-Säfsnäs församling.[3]
Kyrkoherdar
[redigera | redigera wikitext]| Ämbetstid[4] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1536 | Laurentius | ||
| 1547 | Andreas | ||
| Nicolaus Angermannus | |||
| 1581–1621 | Petrus Andreæ | ||
| 1621–1622 | Johannes Matthiæ | –1622 | |
| 1622–1629 | Olaus Stephani Medelpadus | –1629 | |
| 1630–1648 | Petrus Erici Folkernius | –1648 | |
| 1648–1664 | Johannes Olai Folkernius | 1597–1664 | |
| 1665–1695 | Georgius A. Tillæus | 1614–1695 | |
| 1695–1713 | Laurentius Andreæ Fahlander | 1653–1713 | |
| 1715–1716 | Georg Gezelius | ||
| 1716–1746 | Johan Fahlander | 1685–1746 | |
| 1755–1763 | Henric Lindbohm | 1699–1763 | |
| 1765–1781 | Jacob Boethius | 1716–1781 | |
| 1783– | Simon Nibelius | Senare kyrkoherde i Stora Skedvi församling | |
| 1804–1820 | Daniel Godenius | 1752–1820 | |
| 1821–1822 | Samuel Henric Sjöberg | 1779–1822 | |
| 1824– | Olof Rosenius | Senare kyrkoherde i Gagnefs församling. | |
| 1836– | Carl Johan Söderström | 1787– | Kontraktsprost. |
Komministrar
[redigera | redigera wikitext]| Ämbetstid[4] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1590 | Ericus | ||
| 1608–1621 | Johannes Matthiæ | –1622 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
| 1623– | Stephanus Olai | Senare komminister i Lindesbergs församling. | |
| 1642–1665 | Georgius Andreæ Tillæus | 1614–1695 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
| 1665–1675 | Claudius Israelis Nassenius | –1689 | |
| 1675 | Ericus Johannis Alenius | 1646–1675 | |
| 1675– | Johannes Widichini Schult | Senare kyrkoherde i Himmeta församling | |
| 1684–1695 | Laurentius Andreæ Fahlander | 1653–1713 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
| 1695–1737 | Petrus Matthiæ Westenius | 1660–1737 | |
| 1738–1742 | Christiern Dicander | 1709–1742 | |
| 1743– | Jonas Leverin | Senare kyrkoherde i Tillberga församling. | |
| 1761–1764 | Johan Schulterus | 1712–1764 | |
| 1766–1798 | Daniel Arhusiander | 1711–1798 | |
| 1800–1816 | Pehr Toltonius | 1750–1816 | |
| 1819– | Johan Berglind | 1775– |
Organister
[redigera | redigera wikitext]| Verksam | Namn | Levnadstid |
|---|---|---|
| 1955–1964 | Nils Torolf Mohlin | 1908–[5] |
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Grangärde församling 1900–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1900 | 7 116 | |||
| 1910 | 6 743 | |||
| 1920 | 6 852 | |||
| 1930 | 5 984 | |||
| 1940 | 5 576 | |||
| 1950 | 5 340 | |||
| 1960 | 4 973 | |||
| 1970 | 4 014 | |||
| 1980 | 4 350 | |||
| 1990 | 4 226 | |||
| Anm: Källor: Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Kyrkobyggnader
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/208503000, läst: 11 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ [a b] Muncktell, Johan Fredric; Westin Jacob (1844). Westerås stifts herdaminne D. 2. Upsala: Wahlström & Låstbom. Libris 1800286
- ^ Norrbärke kontrakt i Sveriges statskalender 1964
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||