Grazer Schloßberg
Slottsberget i Graz (Österrike) ligger mitt i stadens centrum. Berget reser sig ca 120 m över staden. Förutom urtornet som är stadens symbol finns det på slottsberget även klocktornet, kasematter, en 98m djup brunn och en rad av mindre konstobjekt.
Besökare kan ta den lindrivna slottsbergbanan eller hissen i berget. Även många stigar och vägar leder upp på berget.
På medeltiden var slottsberget en kal klippa. På berget byggdes en fästning som flera gånger byggdes om och till. Fästningen som räknades till de starkaste i landet kunde aldrig intas av fientliga trupper. Det sista försöket gjorde napoleonska trupper 1809. Men Österrike förlorade kriget och i freden i Schönbrunn bestämdes det att fästningen skulle rivas – bara de två tornen, klocktornet och urtornet, bevarades eftersom Grazborna köpte dem fri. Omkring trettio år efter rivningen började friherre von Welden med att omgestalta det kala fästningsberget till en parkanläggning med talrika promenadstigar och sydländska växter. I de efterlämnade källarvalven efter huvudbyggnaden byggdes senare en friluftsscen.
Under andra världskriget skapades ett omfångsrikt system av gångar i bergets inre. Det omfattade 6,3 km med en bruksyta på mer än 12 000 m². Gångsystemet som kunde nås via 20 ingångar användes som kommandocentral och luftskyddsbunker för uppemot 40 000 personer. Gångarna är delvis öppna även idag. De nyttjas för
- en gångväg tvärs genom berget från Schloßbergsplatsen till Karmeliterplatsen
- en hiss i bergets inre som går upp till urtornet
- ”Dom i berget”, en sal för olika evenemang
- en sago-grottbana
Ytterligare delar av gångsystemet används ibland för utställningar
Slottsberget ingår i gamla staden som togs upp i Unescos världsarvlista 1999.
Wikimedia Commons har media som rör Grazer Schloßberg.
