Gunnar Björk
 |
Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2011-12) Motivering: Motivering saknas Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
- För moderaten och livmedikusen, se Gunnar Biörck
Erik Gunnar Björk, född 15 februari 1944 i Lista församling i Södermanland, är en svensk tidigare bankkonsulent och centerpartistisk politiker. Riksdagsledamot för Gävleborgs läns valkrets mellan 1971 och 1992 samt landshövding i Dalarnas län under åren 1992–2001.
Politisk karriär
Gunnar Björk blev politiskt sakkunnig hos statsminister Thorbjörn Fälldin 1976, politiskt sakkunnig hos kommunminister Johannes Antonsson 1977 och politiskt sakkunnig hos försvarsminister Torsten Gustafsson 1982. Björk blev 1991 statssekreterare för Nordiska frågor i regeringen och utsågs 1982 som statsministerns personliga representant i Illionemigruppen. 1992–2001 var han landshövding i Kopparbergs län, och 2003 utsågs han till ordförande i Arlandabanan Infrastructure AB och ledamot av Öresundsbrokonsortiet AS och Svedab AB.
Björk var ledamot vid ESK:s konferens i Madrid och ledamot av Nordiska rådet samt vice ordförande i Nordiska rådets kulturutskott, ledamot i 26 statliga utredningar, varav ordförande i 18 av dem. Han var 1968–1978 ledamot av Gävle kommunfullmäktige och under tio år ordförande i Gävle stadsrevision.
2010[1] utsågs Björk till ordförande i Stiftelsen Konung Gustaf V:s 90-årsfond.
Björk har gett ut boken I huvudet på en landshövding (2013). 2012 gav han ut romanen Kristinas drömmar.
Källor
- Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 360-361
- Björk, Gunnar i Vem är det 1993
- Fotnoter
| Företrädare: Lilly Hansson |
Landshövding i Dalarnas län 1992–2001 |
Efterträdare: Ingrid Dahlberg |