Gunnar Nylund
Gunnar Nylund, född den 1 maj 1904 i Paris, död 1997, var en svensk keramisk formgivare och konstnär.
Biografi
Gunnar Nylund var son till Felix Nylund. Han var konstnärlig ledare för Rörstrand i Lidköping från 1930-talet. Han var redan då etablerad keramiker i Danmark, först hos Bing & Grøndahl Porcelainsfabrik i Köpenhamn 1925-1928. Han startade tillsammans med Nathalie Krebs keramikverkstaden Saxbo 1928-1931. Gunnar Nylund arbetade för Rörstrand 1931-55, större delen av tiden som konstnärlig ledare, senare återkom han som frilans under många år. Han blev välkänd för sitt nya matta fältspatsglaserade stengods och för sina djurskulpturer i stengodschamotte.
Gunnar Nylund gjorde under fem decennier ett 30-tal reliefer och skulpturer för offentlig utsmyckning. Dessutom hade han från 1940-talet flera frilansuppdrag, formgav länge sanitetsgods och badrumsinredningar för Ifö-verken, designade även mycket annat från glas och silver till kylskåp. Från 1955 var han konstnärlig ledare för Strömbergshyttans glasbruk i Hovmantorp, senare som deras frilans. Gunnar Nylund återvände i början av 1960-talet till Köpenhamn, där startade han tillverkning av stengods för Nymölle Keramiska Fabrik i Lyngby. Efter Rörstrands ägarbyte återkom han till Lidköping 1964 som frilans, det stengodset fick dock ibland en mer industriell prägel. Han var då dessutom upptagen av att göra Europas största stengodsfontän Scanisarius i Bromölla, frilansade även litet bland andra för Upsala-Ekeby.
Bakgrund
Gunnar Nylund föddes i Paris, där studerade då hans danska mor konstnärinnan Fernanda Jacobsen-Nylund och finlandssvenske far, skulptören Felix Nylund. Familjen flyttade 1907 till Köpenhamn, bodde senare även ofta i Helsingfors. Precis innan finska inbördeskrigets utbrott flydde han 1917 med sin mor till Danmark och fortsatte studierna i internatskola där han tog studenten 1923.
Året därpå fick han både arkitektpraktik- och keramisk utbildning i Finland, började sedan arkitektlinjen på Konstakademin i Charlotteborg, Köpenhamn. Skulpturpraktik fick Gunnar Nylund genom att assistera sin far, som uppmuntrade honom till djurstudier i zoologiska parker. Under arkitektstudierna försörjde han sig som illustratör och som frilans för Bing & Grøndahl, där erbjöds han anställning 1925. Efterhand slutade han på akademin, bestående intryck var Bauhausskolans strama former, som bidrog till hans funktionella köksserier och serviser.
Hos Bing & Grøndahl hade Nylund först Paul Gauguins son Jean René Gauguin som mentor. Det var en inspirerade tid och Gunnar Nylund gjorde där drygt 2000 unika pjäser från 40 cm höga urnor till de miniatyrer, som genom åren var hans specialitet. När fabriken fick en ny bakåtsträvande konstnärlig ledare sade Nylund upp sig och startade tillsammans med kemisten Nathalie Krebs keramikverkstaden Nylund och Krebs. Inför en stor utställning 1930 hos BO i Köpenhamn lanserade de namnet Saxbo. De blev omskrivna för sitt revolutionerande stengods i matta fältspatsglasyrer, oftast odekorerat och ibland i starka färger, vilket var ovanligt för tiden. Det mesta stengodset gjorde de som seriestengods - en nyhet i Norden. Enligt en konstkritiker kom deras stengods att bli stilbildande. Saxbo-stengodset väckte även uppmärksammat på deras utställning hos Svenskt Tenn i Stockholm 1930 då Gunnar Nylund värvades till Rörstrand, där han började året därpå.
Rörstrand i Göteborg ägdes 1931 av Arabia och övertogs senare av Rörstrands koncern. I Göteborg formgav Gunnar Nylund både köksserier och serviser med framgång. För att få börja göra stengods flyttade den unge keramikern över till deras för konstgods okända fabrik i AB Lidköpings Porslinsfabrik ALP, som endast hade porslinstillverkning. Nylund stod under 1930-talet för de flesta av Lidköpingsfabrikens serviser. Tack vare egen teknik lyckades han tillsammans med skickliga medarbetare framställa det första svenska stengodset med sidenmatta fältspatsglasyrer med många uppmärksammade glasyrer som "Oxblod" och harpälsglasyrer. Hans stengodskollektion liksom hans stora originalskulpturer i skimrande stengodschamotte, väckte stor uppmärksamhet. Kring mitten av 30-talet lanserade han Rörstrands serier i stengodschamotte. På 40-talet tillkom de vackra blomliknande kristallglasyrerna, även fabrikens andra konstnärer fick tillgång till alla Nylunds glasyrer för verk under studiomärket "R", som han införde redan 1931. Rörstrands matta fältspatsglaserade stengods kom att påverka flera svenska keramiker, som tidigare mest gjort saltglaserat stengods, av samma slag som Höganäs krukor, eller högbränt blyglaserat lergods s.k. starkeldsgods - ibland felaktigt kallat stengods trots att det inte var tillräckligt högbränt och sintrat.
Rörstrands utställningar
Under åren som konstnärlig ledare på Rörstrand arrangerade och designade Nylund ett 20-tal av fabrikens utställningar. Hans Rörstrandsstengods presenterades första gången i Stockholm 1932 på Gallerie Moderne, året därpå på Röhsska museet i Göteborg och på världsutställningen i Chicago 1933. Då visade han en stor svensk nyhet: seriestengodset i varierade former, från höga vaser till miniatyrer i moderata priser. I mitten av 30-talet presenterades hans nya chamottekollektion på utställningar i de största svenska städerna och på världsutställningen i Paris 1937. Under 40-talet ordnade han med mängder av utställningar med Rörstrands kollektioner - ofta i samarbete med Svensk Slöjdförening. Sin största samlingsutställning arrangerade han 1943,på Nationalmuseum i Stockholm: "Rörstrand under tre århundraden 1726-1943"
Offentliga verk
Från mitten av 1940-talet ägnade Gunnar Nylund stor del av sin tid åt offentlig utsmyckning, Rörstrands museum har ett par av de främsta: "Ugnen öppnas" med självporträtt och "Vår Tid",som inköpts från Göteborgs Posten. Hans första relief var för Malmö Stadsteater, därefter följde många väggstora reliefer bl. a för Västgöta nation i Uppsala, Lidköpings Sparbank, Bromölla kommunalhus En tidigare relief för Centralhotellet i Gävle finns nu på Ultuna lantbrukshögskola Uppsala. En stor skulptur fristående skulptur "Sankt Göran och Draken" ses på Hantverksinstitutet i Stockholm. Nylund stod också för en del sakrala verk: som t.ex. dopfunt i Lidköpings kyrka, altartavla och väggfontän för Lidköpings krematorium, vidare ett altare i Skara domkyrka. Den stora fontänen "Scanisarius" i Bromölla och "Särnmanska pumpen" Lidköpings nya torg hörde till hans senare verk.
Skulpturer på museer
De allra flesta av Gunnar Nylunds originalskulpturer i stengodschamotte liksom en hel del andra pjäser hamnade på museer runt om i världen. Bland annat finns hans verk representerade på Nationalmuseum i Stockholm, Röhsska museet i Göteborg, Malmö museum, Det Danske Kunstindustrimuseum, Ateneums museum i Helsingfors. Rigas museum samt Sèvres museum i Paris. Rörstrands museum i Lidköping har en hel del av Nylunds originalskulpturer och Höganäs museum har köpt hela hans stengodssamling med egna verk.
Litteratur och jubileer
Gunnar Nylunds stengods och en del av hans många serviser och köksserier omnämnts i de flesta fackböckerna om 1900-talets svenska keramik: till exempel "Svensk 1900-talskeramik" av Helena Dahlbäck Lutteman (ICA bokförlag 1985), även i Rörstrandsböckerna från 1989 respektive 2007. Hans bakgrund omnämns även i boken "Felix Nylund liv och verk" av Bengt von Bornsdorff (Föreningen Konstsamfundet, Helsingfors 1990). En stor självbiografisk bok "Gunnar Nylund stengodspionjär", är nedtecknad av dottern Bie Nylund och kompletterad med pressklipp med bilder som daterar hans stengodskollektioner. Den beräknas publiceras först om två år då ny mindre bok utkommer sommaren 2017 i samband med Rörstrands museums separata Nylundutställning.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gunnar Nylund.- Artikel med verk av Gunnar Nylund
