Gustaf Janson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustaf Janson
Gustaf Janson, 1908.
Gustaf Janson, 1908.
Född2 augusti 1866
Stockholm
Död11 september 1913 (47 år)
Stockholm
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Svensk
Verksam1895-1913
GenrerRomaner
ÄmnenHistoriska skildringar, Stockholms skärgård, Äventyr och krig
Framstående verkAffären Costa Negra, Paradiset, Nils Dobblare
Make/makaEmmy Hagberg
BarnGösta Gustaf-Janson, Gudmund Gustaf-Janson
SläktingarJohan Alfred Jansson
För andra personer med samma namn, se Gustaf Jansson.

Johan Gustaf Adolf Janson, född den 2 augusti 1866 i Stockholm, död 11 september 1913Sophiahemmet i Stockholm, var en svensk författare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Janson var son till Johan Alfred Jansson, en bondson från Östergötland som flyttat till Stockholm och startat en framgångsrik pantbank. Han hade tre yngre syskon, brodern Carl och systrarna Selma och Gärda. Gustaf Janson valde så småningom att skriva sitt efternamn med ett istället för två "s".

Innan Gustaf Janson etablerade sig som författare hade han studerat på konstskola och på Nya Teaterns elevskola för blivande skådespelare. Han inledde sin bana som skriftställare med att skriva bland annat noveller, kåserier och dikter i olika tidningar, ofta under pseudonym. 1895 kom Gustaf Jansons första roman ”Pelle” ut på förlaget Wahlström & Widstrand. Debutboken sålde dåligt och väckte ingen uppmärksamhet. Han slog igenom som författare med skildringen av Stockholms skärgård En uppkomling (1895), ett tema som sedan följdes upp i Ön (1908), Hårda tag (1911) och Öns herre (1913) och humoreskerna i Skepp ohoj! (1917). Hans första stora framgång kom med robinsonaden "Paradiset" (1900) och uppföljaren "De första människorna" (1906).[2] Andra framgångar var "Abrahams offer" (1901), "Nils Dobblare" (1903) och "Affären Costa Negra" (1910).[1]

Det är mest för hans roll som författare eftervärlden minns honom. Hans mest kända bok är "Affären Costa Negra" (1910). Samma år bosatte han sig i Djursholm.[3] Gustaf Janson avled i sviterna av kronisk gulsot och ligger begravd på Djursholms begravningsplats. Maka var författarinnan Emmy Amanda Hagberg och de fick tillsammans två söner; Gösta Gustaf-Janson som blev en känd författare och Gudmund Gustaf-Janson som blev ingenjör och uppfinnare.[1]

Gösta Gustaf-Janson beskriver i sin memoarbok ”Att vända åter” Gustaf Janson som en lång, ståtlig man som alltid var vänlig och avskydde konflikter. Gustaf Janson kände August Strindberg och bodde från hösten 1904 till våren 1908 på samma adress i Stockholm som Strindberg, Karlavägen 40, i det s.k. Röda huset.[4]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Pompejis undergång.. Nordiska öresbiblioteket, 99-2033276-3 ; 1906:10-11. Stockholm: Ljus. 1906. Libris 1940742 

Samlade upplagor och urval[redigera | redigera wikitext]

  • Romaner och noveller.. Stockholm: Ljus. 1912. Libris 3266324  - 5 volymer.
  • Gustaf Jansons skrifter: minnesupplaga. Åhlén & Åkerlunds bundna böcker. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1925-1928. Libris 1789493  - 11 volymer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.283
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 296-97 
  3. ^ Djursholm - staden på landet, sid 104-105, Samfundet Djursholms forntid och framtid, 1982
  4. ^ Gustaf-Janson, Gösta (1981). Att vända åter : memoarer 1902-1921. Bonnier. sid. 85, 99-100. ISBN 91-0-045347-1. OCLC 9732190. https://www.worldcat.org/oclc/9732190. Läst 18 juni 2021 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Didring, Ernst (1925). Gustaf Janson: en minnesteckning. Stockholm. Libris 2616299 
  • Petersens, Hedvig af (1916). Gustaf Janson: en studie. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1657120