Gustaf Lundgren (författare)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För liknande namn, se Gustaf Lundgren.

Gustaf Lundgren, född 10 juni 1905 i Kalmar, död 1 november 1986[1], var en svensk författare och förlagsman. Han blev fil. lic. 1933, var förlagsredaktör på Natur och Kultur 1941-1948, medarbetare i Stockholms-Tidningen 1949-1956, föreståndare för Byrån för psykisk hälsovård i Västerås 1951-1952, medarbetare i Morgon-Bladet 1956-1958 och förlagsredaktör på Svenska bokförlaget från 1954.[2]

Han var son till handelsmannen Leopold Lundgren och Elisabeth Bohman. Han gifte sig 1937 med folkskollärare Linnéa Abramson (född 1910).

Skrifter[redigera | redigera wikitext]

  • Handstilens psykologi (Natur och Kultur, 1934). 2., väsentligt förändrade uppl. 1942, med titeln Handstil och karaktär: hur skriften förråder människan; 6., omarb. uppl. 1985 med titeln Grafologi: handstilens psykologi
    • Nederländsk översättning: Handschrift en karakter: hoe het schrift den mens verraadt (1947)
    • Dansk översättning: Grafologi: hvad håndskriften kan fortælle (1988)
  • Hur skall det gå med människan? (Natur och Kultur, 1938)
  • Thomas Mann (Bonnier, 1940)
  • Psykoanalysens grunder: en studiehandbok till föredragsserien "Psykoanalysen och vi" (Radiotjänst, 1948)
  • Hur man blir minneskonstnär och sifferakrobat (Insjön: C. Ohlson & Co., 1948)
  • Att leva med sin ensamhet (redaktör). Natur och Kultur Stockholm,1971.
  • Tankeläsning: avslöjade mysterier (Natur och Kultur, 1949)
  • Den nya religionen: Ludvig Jönsson som religiös reformator (Norma, 1983)

Översättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Richard Müller-Freienfels: Hur man blir människokännare (Lebensnahe Characterkunde) (Natur och Kultur, 1938)
  • Aloys Christof Wilsmann: Svindlare, magiker, charlataner (Die zersägte Jungfrau. Von Magikern, Schwindlern und Scharlatanen) (översatt och utökad av Lundgren, Natur och Kultur, 1939)
  • Erika Mann: Tio miljoner barn: uppfostran och undervisning i Tredje riket (Zehn Millionen Kinder) (Natur och Kultur, 1939)
  • Leonhard Schwartz: Neurasthenien: de nervösa tillståndens uppkomst, förklaring och behandling (Neurasthenie) (Natur och Kultur, 1941)
  • Charles V. Broadley och Margaret E. Broadley: Hur man upptäcker sina verkliga anlag: en amerikansk anlagsforskares metoder och resultat (Biblioteksförlaget, 1949)
  • Rudolf Allers: Sexuallivets pedagogik (Sexualpädagogik) (Natur och kultur, 1950)
  • Jean Piaget: Intelligensens psykologi (La psychologie de l'intelligence) (Natur och kultur, 1951)
  • Teofrastos: Människotyper och karaktärer (efter Gyldendals danska utgåva översatt och bearbetad av Gustaf Lundgren, Svenska bokförlaget (Norstedt), 1964)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Libris anger dödsår som 1985; ovanstående från Vem är det. 1993
  2. ^ http://runeberg.org/vemardet/1969/0631.html Vem är det. 1969]
  • Libris