Gustaf Linden (arkitekt)
Anders Gustav Linden, född 23 april 1879 Aneboda, Kronobergs län, död 13 december 1964 i Stockholm, var en svensk arkitekt och stadsplanerare. Stadsarkitekt i Linköping från 1912. Fram till 1916 biträdande arkitekt vid Stockholms stads byggnadsnämnd.
Gustav Linden blev 1912 anställd på deltid som stadsarkitekt i Linköping. Vid sidan av sin tjänst var han även knuten till Byggnadsstyrelsen, där han snart blev den ledande stadsplaneexperten. Linden var anhängare av Camillo Sittes idéer om en mjukare, terränganpassad och konstnärlig gestaltad stadsplan, till skillnad mot den stela rutnätsplanen som var förhärskande i slutet av 1800-talet. Linden använde gärna radhus i sina stadsplaner och han ritade själv ett flertal. Några av dem byggdes på 1920-talet och de finns fortfarande kvar i Linköping. Lindens stora insats skulle bli en generalplan för Linköping som blev klar 1923. Denna plan täckte även in framtida utbyggnadsområden och blev den dittills mest genomarbetade exemplet på en sådan övergripande plan.[1]
Verk (i urval)
- Regna kyrka
- Barnarve (Stora huset, 1919, för borgarrådet Yngve Larsson)
Bilder
-
Hugin 2, Stockholm
-
Kroken 24, Stockholm
-
Regna kyrka
Referenser
Noter
- ^ Den moderna stadens födelse, s. 292-293
Källor
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
- Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920. Stockholm: Ordfront. Libris 7634261. ISBN 91-7324-322-1
- KulturNav: Linden, Gustaf
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Linden (arkitekt).