Camillo Sitte
| Camillo Sitte | |
 | |
| Född | 17 april 1843[1][2][3] Wien[4] |
|---|---|
| Död | 16 november 1903[1][2][3] (60 år) Wien[5] |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Cisleithanien |
| Utbildad vid | Technische Universität Wien  |
| Sysselsättning | Arkitekt[4][6][7], universitetslärare, målare, stadsplanerare[6] |
| Föräldrar | Franz Sitte[4] |
| Redigera Wikidata | |
Camillo Sitte, född 17 april 1843 i Wien, död 16 november 1903 i Wien, var en österrikisk arkitekt, stadsplanerare, teoretiker och konstnär.
Liv och verk[redigera | redigera wikitext]
Sitte studerade i sin födelsestad arkitektur, konsthistoria, fysiologi och musik, blev 1876 direktör för Staatsgewerbeschule i Salzburg, där han visade sig vara en utmärkt organisatör, och 1883 direktör för Staatsgewerbeschule i Wien. Han utförde restaurering av kyrkor, slott och rådhus. Men framför allt utövade Sitte en uppslagsrik, väckande och reformatorisk verksamhet inom stadsplanekonsten.
De dåtida synpunkterna inom stadsanläggning är i första rummet att tillskriva hans energiska arbete för skönhet och konstnärlig tanke i uppgörandet av stadsplaner. Hans huvudarbete på detta område är Der Städtebau nach seinen künstlerischen Grundsätzen (1889, flera upplagor) om de konstnärliga grundvalarna för stadsbyggandet där han behandlade gaturum, platsbildningar och andra delar av stadsbilden. Sitte ville använda de stilhistoriska förebilderna även i stadsbyggandet. På det sättet var han föråldrad. Vid denna tid började man frigöra sig från historicismen. Men ändå var han en pionjär. Han var nämligen den förste som klart påpekade att en stad inte endast borde byggas upp av godtyckligt uppräknade hus i det oändliga. Sammanhanget dem emellan är lika viktigt som själva husen.[8] I reaktion mot de ofta monotona nya stadsmiljöerna, formade ur planläggarens översiktsperspektiv, menade Camillo Sitte att staden borde gestaltas från den upplevande människans synpunkt.
I Sverige tillämpades hans banbrytande tankar främst av Per Hallman, Fredrik Sundbärg och Albert Lilienberg.[9] Sitte uppgjorde även utvidgningsplaner för flera städer. Camillo Sitte förde fram en ny syn på stadsplanering som var mer medeltidsinspirerad.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Camillo Sitte, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Camillo Sitte, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Camillo Sitte, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sitte, Camillo, vol. 35, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 35.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, arch-pavouk.cz, läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Elias Cornell, Arkitekturens historia, Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm 1949
- ^ Nationalencyklopedin
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sitte, Camillo, 1904–1926.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Sitte, Camillo; Göran Sidenbladh (översättning och kommentarer) (1982 (första tyskspråkiga upplaga 1889)). Stadsbyggnad och dess konstnärliga grundsatser: ett bidrag till lösningen av dagens frågor rörande arkitektur och monumental skulptur med särskild syftning på Wien. Stockholm: Arkitektur. Libris 7754390. ISBN 91-86050-04-4
|