Visa källa för Göteborgs arbetareförening

[[Fil:Göteborgs Arbetareförening.JPG|thumb|right|Arbetareföreningens första byggnad till vänster och utbyggnaden till höger. Arkitekt [[Victor von Gegerfelt]] och [[Hans Hedlund]] (utbyggnaden). [[Järntorgsbrunnen]] i fonden.]]
'''Göteborgs Arbetareförening''' bildades den [[19 augusti]] [[1866]] i [[Göteborg]] som en organisation ([[arbetarförening]]) för stadens arbetare.

I förberedelsearbetet försökte man få in mer [[socialism|socialistiska]] inslag i verksamheten. Varvsarbetaren Gottfrid Lindman värvade medlemmar bland arbetarna och uppmuntrade dem att sätta igång egna verkstäder för att vinsten skulle kvarstanna hos arbetarna. Lindman uteslöts senare på grund av oegentligheter.<ref>Carlson 2016</ref> Arbetareföreningen konstituerades med [[liberalism|liberalt]] sinnade styrelseledamöter tog makten. Publicisten [[Axel Krook]] blev ordförande.

Arbetareföreningen tog initiativ till bildandet av de första [[kooperation|kooperativa]] butikerna, varav en återfanns i hörnet av [[Kungsgatan, Göteborg|Kungsgatan 19]] och [[Magasingatan|Magasingatan 18]], en annan vid hörnet av [[Haga Nygata|Haga Nygatan 18]] och [[Skolgatan, Göteborg|Skolgatan 14]]. Ett par år senare startades tidningen ''Arbetaren'', men arbetarföreningarna godkände den icke varför den sedermera nedlades. 

År 1871 bildade Arbetareföreningen [[Göteborgs folkbank]], flera hjälpkassor startades också. 

Majoriteten av föreningens styrelse var länge [[Borgerliga partier|borgerlig]]. År 1910 utbröt exempelvis en debatt om ''"yttrande och församlingsfrihet"'' sedan [[ungsocialisterna|ungsocialister]] nekats hyra lokal i Arbetareföreningens byggnad. På [[Göteborgs arbetarekommun]] antogs därför ett uttalande mot Arbetareföreningens beslut.

== Arbetareföreningens hus ==
[[Fil:Arbetarinstitutet TEKA0129901.jpg|miniatyr|stående|Arbetareföreningens Hus med Nya Teatern och Arbetarinstitutet.]]
Arbetareföreningens första byggnad uppfördes vid [[Södra Allégatan]]  med kortsida mot [[Järntorget, Göteborg|Järntorget]]s östra sida efter ritningar av [[Victor von Gegerfelt]] och invigdes den 19 augusti 1874. Göteborgs stad upplät hörntomten Järntorget/Södra Allégatan till föreningens planerade byggnad för 25&nbsp;000 kronor. Byggnaden inrymde från början möteslokal och teater. 1884 tillkom en [[basar]]byggnad mot Järntorget. Från 1908 fungerade byggnaden som [[Folkets hus]]. Huset byggdes ut 1909 med en fasadlänga mot Järntorget till sitt slutliga utförande enligt ritningar av [[Hans Hedlund]] (invigdes 26 september),<ref>{{bokref |titel=Göteborgsbilder 1850-1950 |förnamn=Harald (red.) |efternamn=Lignell |utgivare=Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri |utgivningsort=Göteborg |år=1952 |sid=394}}</ref><ref>[http://www.alltidgot.com/arbetareforeningens-hus/ Arbetareföreningens hus vid Järntorget] {{Wayback|url=http://www.alltidgot.com/arbetareforeningens-hus/ |date=20140202195701 }}</ref>, vilket även gav lokaler till [[Göteborgs arbetarinstitut|Arbetareinstitutet]], tidningen ''[[Ny Tid, Sverige|Ny Tid]]'' och senare [[Nya teatern, Göteborg|Nya Teatern]]. Således omfattade byggnaden hela kvarteret mot [[Mellangatan]] och [[Haga Östergata]]. År 1946 såldes fastigheten til Tryckeri AB Framåt. I slutet av 1940-talet flyttades Folkets hus till torgets norra sida. Byggnaden revs 1955 för att ge plats åt ''Ny Tid''s lokaler.

== Ordförande i Göteborgs arbetareförening ==
* redaktör [[Axel Krook]], 1866–1870
* professor [[Eduard von Schoultz]], 1871–1872
* redaktör Axel Krook, 1873–1876
* smeden [[C.F. Samuelsson]], 1877–1878
* läroverksadjunkten [[Johan Alfred Hallgren]], 1879–1882
* skollärare [[August Törngren]], 1883–1988
* redaktör [[Henrik Hedlund]], 1889–1917
* redaktör{{anm|name=lindblad|Lindblad var utbildad skomakare och hade vandrat som gesäll.}} [[Anders Lindblad|A.C. Lindblad]], 1918
* ''[[Ny Tid (Sverige)|Ny Tid]]s'' faktor [[C.S. Dahlgren]], 1919–1922
* redaktör{{anm|name=lindblad}} A.C. Lindblad, 1923–1937
* ombudsman [[Sven Söderberg]], 1938–1944
* [[G.A.V. Dahlin]], 1945–1948
* [[Hilding Pettersson]], 1948–1971
* [[Folke Björkman]], 1972–1984
* [[Gösta Gustafsson]], 1985–1994
* [[Ulla Gustafsson]], 1994–2004
* [[Marianne Carlström]], 2004–

: ''Fotnot: [[Herman Lindholm]] var anställd som kamrer i Arbetareföreningen mellan 1908 och 1950.''

== Referenser ==
* {{bokref |efternamn=Bergman |förnamn=Per |författarlänk=Per Bergman (politiker) |titel=Händelser och data i Göteborgs arbetarrörelse 1799-1969 |utgåva=2. uppl. |år=1987 |utgivare=Samrådsgruppen för Göteborgs arbetarrörelses historia |utgivningsort=Göteborg |libris=696389}}
* {{bokref |efternamn=Carlson |förnamn=Gösta |titel=Göteborgs Arbetareförening 1866–2016: från liberalism till socialism |år=2016 |utgivare=A-Script Förlag |utgivningsort=Göteborg |isbn=978-91-87171-15-4 |libris=19462869}}

=== Anmärkningar ===
{{Anmärkningslista}}

=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
* [http://www.allabolag.se/8572000647/GOTEBORGS_ARBETAREFORENING Göteborgs Arbetareförening på Allabolag]

[[Kategori:Organisationer bildade 1866]]
[[Kategori:Svensk arbetarrörelse]]
[[Kategori:Byggnader ritade av Hans Hedlund]]
[[Kategori:Byggnader ritade av Victor von Gegerfelt]]
[[Kategori:Haga]]