Högkostnadskredit

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Högkostnadskredit är i Sverige ett lån, en kredit som har en effektiv ränta som uppgår till referensräntan plus 30%. Sedan hösten 2019 innebär detta att en kredit i praktiken har en effektiv ränta på minst 30%.[1] begreppet finns med i en svensk lag om detta från 2018 den 1 september. Anledningen till att denna lag[2] skapades, var att regeringen ville att företagarna skulle bli tydligare med sin information.

Regeringen ville åstadkomma en mer ansvarsfull kreditmarknad för snabba krediter (till exempel SMS-lån) och andra krediter med höga räntor och andra avgifter. Främst för att minska risken för att individer med mindre marginaler i deras privatekonomi ska hamna i överskuldsättning. Det blev också ett krav att de dyra krediterna märks med en varningstriangel och även en text som ska informera konsumenten om att detta är en högkostnadskredit.

Laglig reglering[redigera | redigera wikitext]

Konsumentkreditlag (2010:1846),[3] Ikraft: 2011-01-01


Förordning om näringsidkares upplysningsskyldighet vid marknadsföring av högkostnadskrediter - Ändring, SFS 2018:479, Ikraft: 2018-05-15

högkostnadskredit: en kredit med en effektiv ränta som minst

uppgår till referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635)

med ett tillägg av 30 procentenheter och som inte

huvudsakligen avser kreditköp eller är en bostadskredit


Ändringshistorik konsumentkreditlag

  • Ändring, SFS 2012:69, Ikraft: 2012-03-01
  • Ändring, SFS 2014:17, Ikraft: 2014-06-13
  • Ändring, SFS 2014:276, Ikraft: 2014-07-01
  • Ändring, SFS 2016:573, Ikraft: 2016-07-01
  • Ändring, SFS 2016:1031, Ikraft: 2017-01-01
  • Ändring, SFS 2018:479, Ikraft: 2018-05-15
  • Ändring, SFS 2018:1322, Ikraft: 2018-09-01
  • Ändring, SFS 2018:2028, Ikraft: 2019-01-01

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Dyra krediter får varningstriangel | Konsumentverket”. www.konsumentverket.se. https://www.konsumentverket.se/aktuella-konsumentproblem/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/2019/dyra-krediter-far-varningstriangel/. Läst 18 september 2019. 
  2. ^ https://lagen.nu/2018:479
  3. ^ ”Regeringskansliets rättsdatabaser”. rkrattsbaser.gov.se. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:1846. Läst 1 juli 2020.