HLA

HLA-antigen (förkortning av "human leukocyte antigen") är en histokompatibilitetsantigen på cellytan hos människan som nedärvs på kromosom 6. HLA-antigenerna påverkar förekomsten av vissa sjukdomar, som psoriasis, sjukdomar som beror på autoantikroppar och immunologiska sjukdomar. De flesta av dessa antigener är polypeptider och de andra glykoproteiner.

HLA-antigen kallas den mänskliga motsvarigheten till MHC (Major Histocompatibility Complex) som finns hos vertebrater (ryggradsdjur). HLA är en typ av antigenpresenterande molekyler som existerar på cellytan hos alla celler med cellkärna i människokroppen. Dess funktion är att presentera slumpmässigt producerade och utvalda peptider för immunförsvarets celler. Immunförsvaret läser kontinuerligt av alla HLA-komplex som existerar i kroppen och vid upptäckt av främmande antigen bundet till en HLA-molekyl initieras ett immunsvar. Det finns olika typer av HLA-antigen:

• HLA-antigen klass I finns på alla celler som har en cellkärna och finns i plasmamembranet. De presenterar peptider inifrån cellen, till exempel delar av virus. Dessa innefattar:
  • HLA-A-antigener
  • HLA-B-antigener
  • HLA-C-antigener
• HLA-antigen klass II finns på ytan av antigenpresenterade celler. De presenterar peptider från nedbrutna främmande organismer. Dessa innefattar:
  • HLA-D-antigener

HLA-generna räknas till de mest genetiskt polymorfa regioner i arvsmassan som existerar, vilket innebär att i populationen finns en stor variation av olika typer av HLA. Vid transplantation är det nödvändigt att donator och mottagare har en så lik uppsättning HLA-gener som möjligt, vilket annars leder till avstötning av det transplanterade organet.

Havandeskapsförgiftning

Det finns ett samband mellan en HLA-gen och havandeskapsförgiftning. Rätt HLA-gen kan skydda modern från läckage av stamceller som producerar röda blodkroppar vilket i sådant fall förhindrar inflammation i moderkakan. ^{[källa behövs]}

Se även

• Tobiasregistret

Externa länkar

• Artikel på DN om havandeskapsförgiftning