HMS Gustav V

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Naval Ensign of Sweden.svg HMS Gustav V
HMS Gustav V 1.jpg
Allmänt
Typ Pansarskepp
Klass Sverigeklass
Historik
Byggnadsvarv Kockums
Sjösatt 31 januari 1918
I tjänst 12 december 1922
Utrangerad 1 april 1957
Öde Skrotad i Göteborg
Tekniska data
Längd 120,9 / 121 m
Bredd 18,6 m
Djupgående 6,8 m
Deplacement 6 842 / 7 663 ton
Maskin 2 st Motalas Westinghouse vxl-turbiner
Fart 23,2 knop
Bestyckning [design]
4 x 28,3cm/45cal. Bofors 28 cm kanon M/12
8 x 15,2cm/50cal. Bofors M/12
4 x 75mm/53cal. Bofors M/12
2 x 75mm/53cal. Bofors lvkan M/15
2 x 57mm/21,3cal. Bofors M/16
2 x 6,5mm/92,3cal. ksp M/14
2 x 45,7 cm torpedtuber M/14

[1938]
4 x 28,3cm/45cal. Bofors M/12
6 x 15,2cm/50cal. Bofors M/12
4 x 75mm/60cal. Bofors lvkan M/28
6 x 40mm/56cal. Bofors lvkan M/36
4 x Bofors akan M/32
3 x Bofors lvakan M/40
4 x 8mm/75,8cal. lvksp M/36

HMS Gustav V var ett pansarskepp som tillhörde den svenska marinen. Fartyget var det tredje och sista i Sverigeklassen, som hon utgjorde tillsammans med HMS Sverige och HMS Drottning Victoria. Gustav V sjösattes den 15 september 1917 vid Kockums i Malmö och levererades till marinen den 9 januari 1922. Huvudbestyckningen utgjordes av fyra 28 cm kanoner och sekundärbestyckningen av åtta 15,2 cm kanoner. Under mellankrigstiden genomgick fartyget ett flertal moderniseringar, och var vid andra världskrigets utbrott ett av de mest slagkraftiga fartygen i flottan. Fartyget avrustades år 1948, utrangerades 1957 och såldes senare för skrotning i Karlskrona. Fartyget låg dock kvar vid Berga örlogsskola 1968. Två av fartygets 15,2 cm-pjäser finns kvar i batteri Häggmansberget i Kalixlinjen, kring Kalix.[1]

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sverigeklass

Gustav V var 121,6 meter lång, 18,63 meter bred och hade ett djupgående på 6,25 meter. Skrovet var byggt av nitat stål med överlappande plåtar, och hade pansarplåt i vattenlinjen samt på däcket. Fören var utformad som en med en sluttning, vilket gav henne förmåga att bryta is. Till skillnad mot systerfartyget Sverige inreddes Gustav V inte som flaggskepp, utan fick i stället två mässar för 22 kadetter och ingenjörselever.

Maskineri[redigera | redigera wikitext]

Maskineriet utgjordes av tolv koleldade pannor i fyra eldrum som levererade ånga till två ångturbiner. Pannorna placerades i två grupper om sex stycken, vilket innebar att fartyget behövde två skorstenar. Dessa levererade ånga till två av varandra oberoende turbinaggregat med en högtrycksturbin med backaggregat samt en lågtrycksturbin. Turbinernas rörelser överfördes till var sin propelleraxel via en reduktionsväxel med utväxlingsförhållandet 17,23/1, vilken medgav att turbinerna kunde arbeta med en rotationsfastighet på omkring 3 459 varv per minut och propellrarna med 200 varv per minut.[2] Denna metod gav maskineriet bättre verkningsgrad än Sveriges, som inte hade reduktionsväxlar, vilket ökade maskineffekten med 20 procent. Dessutom minskade kolåtgången, vilket utökade aktionsradien. Gustav V:s maskineri utvecklade 22 000 hästkrafter vilket gav fartyget en fart av 23,2 knop.

Bestyckning[redigera | redigera wikitext]

Förliga 28 och 15,2 centimeterskanonerna.

Huvudartilleri på Gustav V bestod av fyra 28 cm M/12 kanoner som var placerade i två dubbeltorn, ett i fören och ett i aktern. Projektilerna till dessa vägde 305 kg och skottvidden var 19 600 meter. Sekundärartilleriet utgjordes av åtta 15,2 cm kanoner m/12. Dessa satt i sex enkeltorn, tre på varje sida, och ett dubbeltorn akter om den förliga 28 centimeterskanonen. Det lätta artilleriet bestod av fyra 75 mm kanoner m/15 och vidare fanns två 57 mm kanoner, två 6,5 mm kulsprutor samt två 45,7 cm undervattenstorpedtuber i förskeppet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Byggnation och leverans[redigera | redigera wikitext]

Gustav V kölsträcktes på våren 1915 på Kockums i Malmö. Då Sverige redan var sjösatt hade man tillgång till dessa ritningar, vilket gjorde att byggnadsarbetet kom igång bra. Allt eftersom första världskriget fortskred blev det emellertid allt svårare att få fram material, framför allt det som behövde anskaffas utanför landet. Speciellt pansarmaterielen, som levererades från USA, blev försenat, vilket försenade byggnationen.[3]

Den 31 januari 1918 sjösattes fartyget i närvaro av kronprinsen Gustaf VI Adolf.[4] Före sjösättningen var man orolig över att fartyget då det gled ned i vattnet skulle slå i den motsatta sidan av hamnbassängen, då avståndet till denna ansågs väl kort och fartygets tyngd var såpass stort. För att förhindra en kollision med bassängkanten fästes därför tunga kättingar i fartyget som skulle hjälpa till med uppbromsningen, och vid bassängkanten lades gamla träpråmar som skulle hjälpa till att dämpa en eventuell kollision. Sjösättningen visade sig bli lyckad, då kättingarna på ett effektivt sätt bromsade upp fartyget innan det nådde kajkanten.[4]

Vid utrustningsarbetet efter sjösättningen blev problemen med materielanskaffningen ännu större. Dessutom uppstod en stark fördyrning av arbetskraften år 1917-1920, vilket tvingade varven att begära att få bryta kontrakten. Med anledning av den tro på avrustning och fred som rådde efter första världskriget fanns även förslag på ta bort bepansringen och bygga Gustav V och Drottning Victoria som passagerarfartyg. Av detta blev emellertid inget, och vintern 1921/1922 var Gustav V klar för att genomföra provturer. Under dessa visade det sig att det nya propellermaskineriet med reduktionsväxlar, som vissa tveksamheter hade funnits kring, fungerade tillfredsställande.[5]

Totalkostnaden för Gustav V uppgick till 14 202 000 kronor. I tabellen nedan visas hur dessa pengar fördelades mellan fartygets olika avdelningar.[5]

Avdelning Summa
Artilleriavdelningen 3 414 000
Torpedavdelningen 341 000
Minavdelningen 18 000
Nautiska avdelningen 165 000
Ingenjörsavdelningen 10 245 000
Totalt 14 202 000 kr

Utöver detta anslag tillkom en summa på 1 293 295 kronor, som av en skiljenämnd tilldömdes varvet efter att det begärt extra pengar med anledning av ökade kostnader till följd av leveranssvårigheterna.

Mellankrigstiden[redigera | redigera wikitext]

Gustav V på 1930-talet, efter att skorstenarna dragits samman.

Efter första världskriget hade Sveriges förhållande till dom nya nationerna Finland och de baltiska staterna blivit allt livligare, och för att visa den svenska regeringens välvilja genomfördes under början av 1920-talet flera officiella örlogsbesök i länderna. Den 5 juli 1924 anlöpte Gustav V tillsammans med Drottning Victoria samt fyra minsvepare till Tallinn, och därefter tillsammans med hela svenska kustflottan, totalt 36 fartyg, till Helsingfors. Sommaren 1926 besökte man i samband med övningar i södra Östersjön Köpenhamn, denna gång tillsammans med Sverige.

År 1927-1930 genomgick Gustav V sin första större modernisering. Den förliga masten byggdes då om till en tripodmast, i vilken ett centralsikte och en avståndsmätare placerades. Masternas höjd minskades, ventilationssystemet förbättrades, och de förliga torpedrummen byggdes om till artillericentraler. Vidare byggdes ett nytt däckshus på överbyggnaden i aktern för förläggningar, och inredning och bryggor för Chefen för kustflottan byggdes. Dessutom byggdes en luftvärnscentral och skorstenarna sammandrogs.[6]

Med anledning av Drottning Victorias död gick Gustav V våren 1930 tillsammans med Drottning Victoria och jagarna HMS Ehrensköld och HMS Nordenskjöld till den dåvarande tyska staden Swinemünde, dit man ankom den 9 april.[7] Efter att drottningens stoft burits ombord på Drottning Victoria avgick man mot Stockholm, där stoftet fördes iland av Vasaorden.

År 1933 användes Gustav V som första fartyg ur Sverigeklassen som långresefartyg. Färden gick till följande hamnar.[8]

  1. Helsingborg
  2. Amsterdam
  3. Arosa Bay
  4. Gibraltar
  5. Malta
  6. Syracusa
  7. Genua
  8. Alger
  9. Palma de Mallorca
  10. Gibraltar
  11. Plymouth
  12. Oslo
  13. Malmö

År 1936-1938 genomfördes en ombyggnation då sex av ångpannorna ersattes med två stycken oljeeldade, varvid somliga av kolboxarna byggdes om till oljetankar och mässar. Vidare byggdes ammunitionsdurkarna för huvud- och sekundärartilleriet om för ny ammunition, och det förliga 15 cm dubbeltornet byttes ut mot fyra stycken 40 mm lvakan m/36. Dessutom togs den aktra masten bort, och 90 cm strålkastarna byttes ut mot 110 cm strålkastare.[9]

Den 9 mars 1939 genomfördes i Karlskrona en stor luftförsvarsövning. Under en nedflygning för landning i mörker kolliderade då ett flygplan med Gustav V:s stridsmast, varvid två personer ur flygplansbesättningen dödades.[10]

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Vid andra världskrigets utbrott var Gustav V rustad och var kustflottans flaggskepp. Under en övning väster om Gotland natten till den 17 juli 1940 exploderade en av pannorna i fyrans eldrum. Åtta personer i eldrumspersonalen dödades omedelbart, och två personer som vid explosionen befann sig på däck och passerade pannans luftintag skadades svårt. Dessa togs med en minsvepare till Visby lasarett, där de senare avled.[11] Gustav V gick därefter mot fastlandet, och på Horsfjärden flyttade amiralen med sin stab över till Sverige som därefter förblev flaggskepp under återstoden av kriget. Därefter togs Gustav V in till Stockholms örlogsvarv för reparation, och efter en månad kunde fartyget åter sättas i tjänst.[12]

Efter andra världskriget deltog Gustav V i en ceremoni i Stockholm, då kung Gustaf V tackade flottan för god vakt under krigsåren. Därefter avgick man mot Karlskrona, där fartyget avrustades för inmontering av en ny radaranläggning. I samband med att Sverige utfördes ur kustflottan år 1947 övertog Gustav V rollen som flaggskepp.

Utrangering[redigera | redigera wikitext]

En av Gustav V:s 15,2 cm kanoner år 2010.

Gustav V utrangerades den 1 april 1957. Hon förlades därefter till Karlskrona, (låg dock vid Berga Örlogsbas, söder om Stockholm hela året 1967, där hon användes som pir och värmeverk för jagarna) där hon användes av maskinskolan som förtöjningspir åt jagare och mindre fartyg. Två av fartygets 15,2 cm kanoner flyttades efter utrangeringen till Kalixlinjen i Norrbotten, där de användes som fortifierade kanontorn.[13]

År 1970 såldes hon för skrotning i Göteborg. Nedan följer en sammanställning över fartygets tjänst i flottan.[14]

Sammanställning av Gustav V:s tjänstgöring
Första påeldning av pannorna 1921-12-14 04:00
Första starten av turbinerna 1921-12-14 10:30
Avmönstrad efter sista expedition: 1948-15-3
Total tid mellan första påeldning och sista avmönstring: 26 år 100 dygn
Total tid i linjeflottan 9 596 dygn
Rustad tid 6 305 dygn
Rustad i förhållande till total tid 65,8%
Maskineriets gångtid 13 269 timmar
Gångtid i förhållande till rustad tid 8,76%
Tillryggalagd distans 220 018 km
Medelfart under gångtiden 8,96 knop

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Braunstein, Christian (2008). Sven-Åke Haglund. red. ”Fråga Braunstein”. Insats & Försvar (Försvarsmakten) (4): sid. 69. 1652-3571. 
  2. ^ Steckzén 1949, s. 90
  3. ^ Steckzén 1949, s. 128
  4. ^ [a b] Steckzén 1949, s. 129
  5. ^ [a b] Steckzén 1949, s. 131
  6. ^ Steckzén 1949, s. 282
  7. ^ Steckzén 1949, s. 228
  8. ^ Steckzén 1949, s. 230
  9. ^ Steckzén 1949, s. 283
  10. ^ Steckzén 1949, s. 242
  11. ^ Insulander & Ohlsson 2001, s. 218
  12. ^ Steckzén 1949, s. 250
  13. ^ ”Museet Kalixlinjen”. sfhm.se. Sveriges militärhistoriska arv. http://www.sfhm.se/smha/ObjectPage____2277.aspx?epslanguage=SV. Läst 30 november 2010. 
  14. ^ Steckzén 1949, s. 104

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Insulander, Per; Ohlsson, Curt S (2001), Pansarskepp - Från John Ericsson till Gustav V (1:a), Falkenberg: C B Marinlitteratur AB, ISBN 91-973187-2-8 
  • Steckzén, Birger (1949), Klart skepp : en bok om sverigeskeppen Sverige, Gustaf V, Drottning Victoria, Stockholm: Nordstedt & Söners Förlag 
  • von Hofsten, Gustav; Waernberg, Jan (2003), Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (1:a), Karlskrona: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 91-974015-4-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]