Hanna Söderlund-Hammar
Hanna Söderlund-Hammar, född den 2 januari 1882 i Lannaskede socken, död den 19 december 1959 i Helsingborg[1], var en svensk författare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Föräldrar var kyrkoherden Gustaf Söderlund och Emelie Strömbom. Hon gifte sig 1912 med folkskolläraren Hilding J. Hammar.
I hennes berättelser skildras det strävsamma livet på främst småländsk, men även skånsk, landsbygd. Algot Werin betecknar i Ord och bild författarskapet som flärdlöst och absolut förtroendeingivande.[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Maurice Maeterlinck: en litterär studie. Stockholm: Ljus. 1911. Libris 1640399
- Hård mark: berättelser. Stockholm: Bonnier. 1914. Libris 1640398
- Lyckta dörrar: berättelser. Stockholm: Bonnier. 1916. Libris 1659558
- Den yttersta skärven. Stockholm: Bonnier. 1922. Libris 1482950
- Brudtäcket. Stockholm: Bonnier. 1927. Libris 1336026
- Hjärtat: noveller. Stockholm: Bonnier. 1929. Libris 1336027
- Kvarnen. Stockholm: Bonnier. 1930. Libris 1336028
- Livet ropar. Uppsala: Lindblad. 1935. Libris 1405217
- Fäder: noveller. Stockholm: Bonnier. 1938. Libris 1380153
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280
- ^ Werin, Algot (1929). Svenska noveller. Ord och bild 1929 ; 9. Stockholm. sid. 514. Libris 8258138. https://runeberg.org/ordochbild/1929/0562.html
- Sjöstrand, Martin (1949). Bonden i svensk litteratur. Vårt forum, 99-0574962-4 ; 1 (2. uppl). Stockholm: LT. sid. 108. Libris 8079474
- Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1, 1900-1940]. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 811. Libris 113133. https://runeberg.org/sfl/1/
|