Hans Lepp
Hans Peter Lepp, född 19 mars 1950 i Stockholm, är en svensk museiman.[1]
Hans Lepp är fil. kand. i konstvetenskap, arkeologi och folklivsforskning. Mellan 1975 och 1980 var han förste intendent på Hallwylska museet i Stockholm. Åren 1980–1990 var han förste intendent vid kungliga Husgerådskammaren på Stockholms slott. Åren 1991–1994 var Lepp kulturattaché vid svenska ambassaden i Tallinn i Estland och koordinerade Sveriges stöd till integrationen av den icke-estnisktalande befolkningen i Estland. Han var verksam vid Svenska Institutet 1994–2014.[2] Åren 1998–2006 var han ansvarig för kultursamarbetet med länderna i Central- och Östeuropa.
Lepp har skrivit artiklar och böcker om svensk-estniska kulturförbindelser, men också om grevinnan Wilhelmina von Hallwyl och Ellen Roosval von Hallwyl. Han har även medverkat i flera av Husgerådskammarens skrifter. Lepp är ordförande i Stockholms Humanistiska Förbund och ordförande i föreningen Pro Venezia. Han är också ledamot i Konstnärsklubben.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Hans Lepp och Monica Rennerfelt: Wilhelmina von Hallwyl, museiskapare vid sekelskiftet, 1981, ISBN 91-36-01857-0
- Hans Lepp: Ellen Roosval, en studie kring greveparet von Hallwyls dotter målarinnan och skulptrisen Ellen de Maré-Roosval, 1986
- Hans Lepp: Stora vardagsrummet på Ulriksdals slott. Stockholmarnas bröllopsgåva till kronprinsparet 1923, 1988, ISBN 91-85726-33-8
- Hans Lepp: "Drömmen om Estland ", 2022, ISBN 978-91-8906-552-9
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Talarforum: Hans Lepp, läst 2016-03-23
- ^ CV Hans Lepp Arkiverad 3 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., Circolo Scandinavo, läst 2016-03-23