Hans Olaf Heyerdahl

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hans Heyerdahl porträtterad av Christian Krohg, 1891.

Hans Olaf Halvor Heyerdahl, född 8 juli 1857 i Smedjebacken, Dalarna, död 10 oktober 1913 i Oslo, var en norsk målare.

Heyerdahl föddes i Dalarna och var son ingenjören Halvor Heyerdahl och Hilda Margreta Haak. Familjen flyttade 1859 till Drammen, där pappan blev stadsingenjör. Han var första gången från 1879 gift med Maren Christine Heyerdahl (1854–1931) och andra gången från 1908 med Olga Westergaard (1873–1957). Heyerdahl studerade teckning för Peder Cappelen Thurmann vid Tegneskolen i Kristiania och målning för Ludwig von Löfftz och Wilhelm von Lindenschmit vid Akademie der Bildenden Künste i München 1874-1877. Han vistades i Paris 1878-1882 och tilldelades en guldmedalj vid Parisutställningen 1878. Han räknas tillsammans med Christian Krohg och Frits Thaulow som en av den norska naturalismens genombrottsmän under 1880-talet. Heyerdahl stod samtidens friluftsmåleri och naturalism nära men var också starkt påverkad av äldre klassiska mästare. Hans kolorit är varm och ljuskraftig och av stor tonskönhet, skildringen är besjälad och temperamentsfull och präglas av äkta målerisk insikt; Adam och Eva utdrivas ur paradiset (1877), Döende barn, inköpt av franska staten, samt Arbetarens död. Från 1880-talet märks ett flertal strandbilder med sol och nakna klippor. Han ägnade sig även åt symbolistisk konst. Heyerdahl är representerad vid Nationalmuseum och Göteborgs konstmuseum.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs konstmuseum

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]