Göteborgs konstmuseum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Göteborgs konsthall.
Göteborgs konstmuseum
Konstmuseet Göteborg.JPG
Information
Typ av museum konstmuseum
Plats Götaplatsen i Göteborg
Etablerat 1923
Besökare per år 220 475 (2015)[1]
Museichef Isabella Nilsson
www.konstmuseum.goteborg.se

Göteborgs konstmuseum är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst men dess samlingar omfattar även internationell konst från främst Europa och USA från 1400-tal till nutid. Chef för konstmuseet är Isabella Nilsson och verksamheten ingår i Göteborgs kulturförvaltning. Museibyggnaden ligger vid Götaplatsen i Göteborg, i södra änden av Kungsportsavenyn. Räknat i antalet verk (målningar, skulpturer, teckningar med mera), är Göteborgs konstmuseum med omkring 70 000 verk Sveriges tredje största konstmuseum, efter Nationalmuseum och Moderna Museet, båda i Stockholm.[2][3]

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Museet skapades i samband med att konstsamlingarna från Göteborgs museum bröts ut för ett eget museum. Museibyggnaden ritades av arkitektkonsortiet ARES Arvid Bjerke, Ragnar Ossian Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson[4] och uppfördes åren 1919-1923, inför 300-årsfirandet av stadens tillkomst.[5] I områdets östra del tillbyggdes 1966-1968, efter ritningar av Rune Falk och WAAB White Arkitektkontor, en större utställningshall i tre etager och en glasad lokal för tillfälliga utställningar, den så kallade Falkhallen (efter namnbyte 2013: Stenahallen) med entré i gatuplan ut mot Götaplatsen.[6] Samtidigt byggdes även lokaler för restaurang, hörsal med mera.[7] Tillbyggnaden erhöll pris för bästa byggnad i Göteborg av Per och Alma Olssons fond 1968.

Bottenvåningen med entrén är färdigställdes 1996 och här finns Hasselblad Centers utställningshall, reception, restaurang och butik. Entrégrindarna i järn och brons är gjorda av konstnären Pål Svensson.[8] I anslutning till museet ligger Göteborgs konsthall.[4]

Redan från början hade arkitekterna lagt in en hisstrumma - ett stort gapande hål från källarvåningen till taket - ifall att de 164 stegen från Götaplatsen till museets översta våning skulle upplevas som besvärliga. Hissen realiserades först långt senare.[9]

Utställningar och verk[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs konstmuseum har omfattande samlingar av främst nordiskt sekelskiftesmåleri. Särskilt märks Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling i det så kallade Fürstenbergska galleriet. Museets samlingar innefattar även äldre konst från 1400-talet och framåt.[8][10]

Göteborgs museums konstsamlingar utökades genom donationer, bland annat skänkte Göteborgs konstförening 30 målningar och år 1876 testamenterade grosshandlaren Bengt Erland Dahlgren flera målningar, samt 250 000 kronor till konstinköp. År 1902 donerades Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling. Skeppsredaren Werner Lundqvist donerade från år 1918 bland annat svensk 1700-talskonst. Direktör Gustaf Werner donerade år 1921 Rembrandts Riddaren med Falken, vilken skulle följas av flera verk.[8][11]

Museet har bland annat en framstående samling av Per Hasselbergs skulpturer, med Tjusningen, Snöklockan, Såningskvinnan, Vågens tjusning, Näckrosen och Coco.[12]

År 1950 bestod museets samlingar av: 1 614 oljemålningar, 484 skulpturer, 2 006 handteckningar och 20 000 grafiska blad till ett värde av 20 miljoner kronor. Cirka 500 konstverk, ungefär 1/4 av hela beståndet, var utlånade för att pryda sjukhus, skolor, expeditionsrum, poliskontor med mera. Antalet besökare var 100 000 per år.[13]

År 2016 omfattar samlingen 900 skulpturer, 3  000 målningar, 10  000 teckningar och akvareller, samt 50 000 grafiska blad.[14]

Skulpturhallen[redigera | redigera wikitext]

Skulpturhallen presenterade under lång tid ungefär samma skulpturer, bland annat Carl Milles Indianhuvud i onyx. 2011 arrangerades utställningen om. Kvar av de äldre verken är skulpturen Ingeborg av svensk-danska Gerhard Henning, Ryttare i brons av Marino Marini och Familjegrupp av Henry Moore. Nya tillskott är bland andra Cajsa von Zeipels Seconds in Ecstasy och Ulf Rollofs Bälg IV.[15][16][17]

Sergelgalleriet[redigera | redigera wikitext]

Sergelgalleriet rymmer skulpturer, byster och medaljonger av Johan Tobias Sergel, en av Sveriges främsta 1700-talsskulptörer.[18]

Europeisk konst 1400- till 1600-tal[redigera | redigera wikitext]

Den äldre konsten på museet domineras av religiösa motiv, så som Ludovico Breas Tronande Madonna. Lucas Cranachs Salome representerar den nordeuropeiska renässansen. Paris Bordones Jupiter och Io,[19] vilka visar hur man i Venedig under det sena 1500-talet inspirerades av de stora mästarnas (bland andra Michelangelo) manér. Därför kallas stilen manierism.

Här finns även holländsk och flamländsk konst från 1600-talet som representeras av Rembrandts Riddaren med falken, Peter Paul Rubens med verk som Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens och Jacob Jordaens som målat Satyren i bondens hus.[20][21] Samlingen innehåller även målningen Sångare av Hendrick Terbrugghen.

Svenskt 1700-tal[redigera | redigera wikitext]

1700-talssalen domineras av Alexander Roslins dubbelporträtt av ett franskt aristokratpar och grupporträttet av familjen Grill. Andra konstnärer som är representerade i 1700-talssamlingen är Gustaf Lundberg, Per Krafft den äldre, Elias Martin och Carl Fredrik von Breda.[22]

Rembrandtrummet[redigera | redigera wikitext]

Rembrandts Riddaren med falken finns på Göteborgs konstmuseum.

I Rembrandtrummet finns Riddaren med falken, som är ett av Rembrandts mer betydande sena verk från omkring 1661. I salen finns samtida verk, förutom en målning från Rembrandts skola även verk av bland andra Anthonis van Dyck, Juriaen Ovens, samt stillebenmåleri från 1600-tal till nutid.[20]

Barockhallen[redigera | redigera wikitext]

I denna sal finns två monumentala målningar av barockmålaren Rubens: Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens. Här och i den angränsande trappan finns även verk av bland andra Jacob Jordaens, David Teniers och en helgonbild av Francisco de Zurbarán, samt två porträtt av den svenske hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl.[21]

Nordiskt 1800-tal[redigera | redigera wikitext]

Består bland annat av Cederströms Karl XII:s likfärd, Forsbergs Akrobatfamilj inför cirkusdirektören.[23] Den så kallade Düsseldorfskolan, svenska konstnärer som utbildats eller periodvis var verksamma i Düsseldorf i mitten på 1800-talet, är rikligt representerad med verk av bland andra Car d'Unker, Ferdinand Fagerlin, Johan Fredrik Höckert, August Jernberg, Marcus Larson, Amalia Lindegren, August Malmström, Sofie Ribbing, Geskel Saloman och Kilian Zoll. Larson räknas också till romantikerna som ägnas en särskild sal. Förutom betydande verk av Marcus Larson finns här romantiskt landskapsmåleri från sent 1700-tal och framåt av bland andra Peder Balke, Arnold Böcklin, Nils Blommér, Johan Flintoe, Carl Johan Fahlcrantz, Thomas Fearnley och Hans Fredrik Gude.

Nordiskt sekelskifte[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs konstmuseum har Sveriges främsta samling med konst från det nordiska sekelskiftet 1900, till stor del tack vare Fürstenbergska galleriet. Men även utanför Fürstenbergska galleriet finns en betydande samling sekelskifteskonst. Denna spänner från 1880-talets naturalism och friluftsmåleri, en period då de så kallade opponenterna tog intryck av den franska konsten. Här återfinns exempelvis Konstnären Venny Soldan-Brofeldt målad av Hanna Pauli, Anders Zorns Ute, och Carl Fredrik Hills Blommande fruktträd, liksom Christian Krohgs Sömmerska.[24][25] Under 1890-talet återvände många av opponenterna, som formerat sig i Konstnärsförbundet, till hemlandet för att måla den nordiska naturen i stämningsfulla skymningslandskap. Skiftet var liknande i de övriga nordiska länderna. Detta måleri betecknas som nationalromantik och företräds i samlingen av konstnärer som Per Ekström, Prins Eugen, Eugène Jansson, Viggo Johansen, Nils Kreuger, Karl Nordström, Erik Werenskiold och Carl Wilhelmson. Till det nordiska sekelskiftet hör också betydande verk av Ivan Augéli, som går i syntetistisk riktning, och Edvard Munchs mer psykologiskt laddade symbolism. Munch är företrädd med fyra verk, varav Vampyr och Den sjuka flickan hör till de mer betydande.[26]

Göteborgskoloristerna[redigera | redigera wikitext]

De mest kända av Göteborgskoloristerna är Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, Nils Nilsson, Åke Göransson och Inge Schiöler. De finns alla representerade på museet, liksom en efterföljande generation av kolorister, med konstnärer som Carl-Erik Hammarén, Alf Lindberg och Olle Skagerfors.[27]

Fürstenbergska galleriet[redigera | redigera wikitext]

Fürstenbergska galleriet av Carl Larsson 1885, med Snöklockan i mitten

Galleriet innehåller konst från slutet av 1800-talet och är en testamentarisk gåva till Göteborg av Pontus och Göthilda Fürstenberg. Takdekoren med utskjutande listverk och skulpturgrupper av Per Hasselberg, som tillsammans med medaljongmålningar gestaltar olika upptäckter och uppfinningar, är hämtad från Fürstenbergska palatsets tavelgalleri i Brunnsparken i Göteborg. Paret Fürstenberg lät inreda galleriet med Hasselberg som ansvarig för dekoren, och det öppnade för allmänheten 1885.[28] Bland verken finns Skandinaviska konstnärernas frukost i Café Ledoyen av Hugo Birger, Per Hasselbergs skulpturer Grodan, Näckrosen och Snöklockan samt Näcken av Ernst Josephson. Dessutom finns här verk av Carl Larsson, bland annat den stora triptyken Rokoko-Renässans-Nutida konst, och Anders Zorns Natteffekt samt Richard Berghs Nordisk sommarkväll,[29][30][31][32] som ingick i den i USA turnerande utställningen ”Northern Light” på 1980-talet och som blivit något av en symbol för det nordiska ljuset.

Franska samlingen[redigera | redigera wikitext]

Marc Chagall Stilleben med blommor och fruktkorg, Paul Gauguin Marin och Claude Monet Pilar i soldis är några av tavlorna här tillsammans med Pablo Picassos Akrobatfamilj och Vincent van Goghs Olivskog.[33]

Nordisk konst 1900-1950[redigera | redigera wikitext]

Den nordiska 1900-talssamlingen innehåller betydande verk av svenska modernister som Sven Erixson, Siri Derkert, Bror Hjorth och Vera Nilsson. Naivismen och intimismen är representerad med Hilding Linnqvist, Olle Olsson Hagalund och Axel Nilsson. Matisseeleverna företräds av bland andra Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén och Gösta Sandels. Bland verken finns Hjerténs Figurer på badstrand.[34][35] Västkustkolorismen - från Norge via Göteborg till Danmark, är starkt företrädd med Karl Isakson, Ludvig Karsten och Carl Kylberg, vars mest kända verk, Hemkomsten, finns i museet.[36]

Grafik- och teckningsavdelningen[redigera | redigera wikitext]

Grafik- och teckningssamlingen tillhör landets största efter Nationalmuseum och innehåller omkring 50 000 verk från 1400-tal till nutid. Samlingen har till stor del tillkommit genom donationer.[37] Samling med verk på papper innehåller bland annat teckningar och träsnitt av Torsten Billman som verkade i Göteborg.[38] Huvudparten av Billmans träsnitts-stockar finns hos museet.

Aroseniusrummet[redigera | redigera wikitext]

I Aroseniusrummet finns främst målningar av Ivar Arosenius, men även målningen Livets träd av Ole Kruse.[39]

Skulpturer utanför museet[redigera | redigera wikitext]

På museitrappan står kopior av fyra antika skulpturer och på etagerna framför museet finns Carl Milles skulpturer Danserskor och Vingarna.

Konststöld - Flicka i vitt[redigera | redigera wikitext]

Den 19 maj 1973 stals målningen Flicka i vitt av Henri Matisse[40] som på den tiden värderades till mellan 1-2 miljoner kronor. Duken hade skurits ut ur ramen men en bit blev kvar i ramen, bland annat den med signaturen. Konstverket är fortfarande försvunnet. Samtidigt hade man försökt att skära ut och stjäla målningarna Olivskog av Vincent van Gogh och Fransk allé av Paul Cézanne men detta hade misslyckats.[källa behövs]

Vänföreningar[redigera | redigera wikitext]

Vänföreningen Föreningen Konstmuseets Vänner grundades år 1942 och köper in konst till museet. Föreningen Barnboksbildens vänner bildades år 1989 och har genom donationer av original till nordiska barnboksillustrationer bidragit till att museets samlingar omfattar över 2 000 bilder av omkring 70 svenska och nordiska konstnärer.[41]

Museichefer[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1925, då Göteborgs konstmuseum öppnade vid Götaplatsen, avser listan intendent för Konstavdelningen i Göteborgs Museum:[42]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (12 januari 2016). ”Besöksrekord på landets museer”. Pressmeddelande. Läst 4 juni 2016.
  2. ^ Nilsson, Isabella (2014). ”Göteborgs konstmuseum. Inledning”. i Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze. Samlingen. Göteborgs konstmuseum. Göteborgs konstmuseum. sid. 21. Libris 16582864. ISBN 9789187968839 
  3. ^ ”Samlingen Moderna Museet”. http://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/samlingen/. Läst 6 oktober 2016. ”"Moderna Museets samling omfattar idag ca 6000 målningar, skulpturer och installationer, ca 25 000 akvareller, teckningar och grafiska blad, ca 400 konstvideor och filmer samt ca 100 000 fotografier (från fotografiets födelse till idag)."” 
  4. ^ [a b] Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2 
  5. ^ Hagelqvist, Stina (2015). ”Från tempel till fabrik. Göteborgs konstmuseum som konvergens- och konfliktyta”. i Kristoffer Arvidsson (på svenska/engelska). Konstmuseiarkitektur. Skiascope 7. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 334-386. Libris 18429634. ISBN 9789187968921 
  6. ^ Hagelqvist, Stina (2015). ”Från tempel till fabrik. Göteborgs konstmuseum som konvergens- och konfliktyta”. i Kristoffer Arvidsson (på svenska/engelska). Konstmuseiarkitektur. Skiascope 7. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 370. ISBN 9789187968921 
  7. ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 190
  8. ^ [a b c] ”Om museet”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/om-museet. Läst 2 juni 2016. 
  9. ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 15
  10. ^ Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, red (2014) (på svenska/engelska). Samlingen. Göteborgs konstmuseum. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. Libris 16582864. ISBN 16582864 
  11. ^ Gavel, Jonas (1992). ”Göteborgs Konstmuseum och dess samlingar. Bland grosshandlare och frisinnade”. i Håkan Wettre. Göteborgs konstmuseum dess historia och samlingar. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 6-25. Libris 7768016. ISBN 9187968134 
  12. ^ ”Sök konstverk - Per Hasselberg”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=RedirectService&sp=Scollection&sp=SfieldValue&sp=0&sp=5&sp=3&sp=Slightbox_4x5&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F. Läst 4 juni 2016. 
  13. ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 14f
  14. ^ ”Samlingar”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 2 juni 2016. 
  15. ^ ”Årstryck 2011”. Göteborgs konstmuseum. sid. 16-17. http://docplayer.se/15791221-Arstryck-goteborgs-konstmuseum-arstryck-2011-goteborgs-konstmuseum-gotaplatsen-412-56-goteborg-telefon-46-31-368-35-00-www-konstmuseum-goteborg.html. Läst 4 juni 2016. 
  16. ^ Kajsa Widegren (31 mars 2011). ”Hallen som fått nytt liv”. Göteborgs-Tidningen. http://www.expressen.se/gt/kultur/hallen-som-fatt-nytt-liv/. Läst 4 juni 2016. 
  17. ^ ”Skulpturhallen”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=4054. Läst 4 juni 2016. 
  18. ^ ”Sergelgalleriet I (sal 10)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3895. Läst 3 juni 2016. 
  19. ^ ”Kabinetten I (sal 5)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3890. Läst 5 juni 2016. 
  20. ^ [a b] ”Rembrandtrummet (sal 8)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3893. Läst 3 juni 2016. 
  21. ^ [a b] ”Barockhallen (sal 4)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3893. Läst 3 juni 2016. 
  22. ^ ”Svenskt 1700-tal (sal 9)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3895. Läst 3 juni 2016. 
  23. ^ ”Karl XII-hallen (sal 15)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3900. Läst 4 juni 2016. 
  24. ^ ”Christian Krohg (norsk, 1852 - 1925) - Sömmerskan”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=7902&viewType=detailView. Läst 4 juni 2016. 
  25. ^ ”Anders Zorn (svensk, 1860 - 1920) - Ute”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=7831&viewType=detailView. Läst 4 juni 2016. 
  26. ^ ”Sök i samlingen, Sal för sal, Nordiskt sekelskifte, Göteborgs konstmuseum”. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3907. Läst 6 oktober 2016. 
  27. ^ ”Samlingar - Göteborgskolorism”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 3 juni 2016. 
  28. ^ Boström, Hans-Olof (2012). ”Fürstenbergska galleriet”. i Kristoffer Arvidsson, Jeff Werner (på svenska/engelska). Fådda och försmådda. Samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum. Skiascope 5. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 234-290. Libris 13481740. ISBN 978-91-87968-79-2 
  29. ^ ”Samlingar - Fürstenbergska galleriet”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 5 juni 2016. 
  30. ^ ”Fürstenbergska galleriet I (sal 16)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3901. Läst 5 juni 2016. 
  31. ^ ”Fürstenbergska galleriet II (sal 17)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3902. Läst 5 juni 2016. 
  32. ^ ”Fürstenbergska galleriet III (sal 18)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3903. Läst 5 juni 2016. 
  33. ^ ”Samlingar - Franska moderna samlingen”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 3 juni 2016. 
  34. ^ ”Nordisk modernism (sal 27)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3912. Läst 5 juni 2016. 
  35. ^ ”Sigrid Hjertén (svensk, 1885 - 1948) - Figurer på badstrand”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=9194&viewType=detailView. Läst 5 juni 2016. 
  36. ^ ”Sök i samlingen, Sal för sal, Nordisk modernism, Göteborgs konstmuseum”. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3912. Läst 6 oktober 2016. 
  37. ^ Hjelm, Camilla (2012). ”På papper. Grafik- och teckningssamlingen”. i Kristoffer Arvidsson, Jeff Werner (på svenska/engelska). Fådda och försmådda. Samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum. Skiascope 5. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 430-502. Libris 13481740. ISBN 978-91-87968-79-2 
  38. ^ ”Torsten Billman (svensk, 1909 - 1989)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=RedirectService&sp=Scollection&sp=SfieldValue&sp=0&sp=1&sp=3&sp=Slightbox_4x5&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F. Läst 5 juni 2016. 
  39. ^ ”Samlingar - Aroseniusrummet”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 3 juni 2016. 
  40. ^ Franska samlingen, www.konstmuseum.goteborg.se, läst 2011-11-02
  41. ^ ”Om museet - Vänföreningar”. Göteborgs konstmuseum. http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/om-museet. Läst 3 juni 2016. 
  42. ^ Gavel, Jonas (1992). ”Göteborgs Konstmuseum och dess samlingar. Bland grosshandlare och frisinnade”. i Håkan Wettre. Göteborgs konstmuseum dess historia och samlingar. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 6-25. Libris 7768016. ISBN 91-87968-13-4 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs konstmuseum : [dess historia och samlingar]. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 1992. Libris 7768016. ISBN 91-87968-13-4 
  • Fådda och försmådda : samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum = Received and rejected  : the history of the collections at the Gothenburg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 5. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 2012. Libris 13481740. ISBN 978-91-87968-79-2 
  • Hängda och utställda : om hängningarnas och utställningarnas historia på Göteborgs konstmuseum = Permanent hangings, temporary exhibitions  : on the history of collection display and exhibitions at Göteborg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 1. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 2009. Libris 11436573. ISBN 91-87968-64-9 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 60-61. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 
  • Wiberg, Totte; Berg, Håkan (2009). Fürstenbergska galleriet : mecenatparet, konstnärerna och samlingen. Sävedalen: Warne. Libris 11354426. ISBN 978-91-85597-20-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]