Visa källa för Hav

{{Omdirigering|Havet}}
{{olika betydelser}}
[[Fil:Baltic Sea (Darlowo).JPG|miniatyr|350px|Hav]]
[[Fil:Ocean gravity map.gif|miniatyr|350px|Karta som visar havsdjup i världshaven. Satelliter har kartlagt berg och gravar på havsbotten större än tio kilometer genom att registrera gravitationell distorsion på havsytan.<br />Karta: [http://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML NOAA], 1995. (PD)]]
'''Hav''' är det sammanhängande [[vatten]]område som avskiljer [[jorden]]s [[kontinent]]er, eller någon del av detta område. Haven täcker cirka 70&nbsp;procent av jordens yta och består av omkring 1,368 miljarder kubikkilometer [[vatten]].<ref name="Nationalencyklopedin - Hav">{{webbref|url=http://www.ne.se/hav|titel=hav|utgivare=Nationalencyklopedin|hämtdatum=13 november 2009|arkivurl=https://web.archive.org/web/20090924003229/http://www.ne.se/hav|arkivdatum=24 september 2009}}</ref> Medeldjupet i haven är omkring 3729 meter;<ref name="Havet.nu">{{webbref |url=http://www.havet.nu/?d=159|titel=Fakta om Världens hav|utgivare=havet.nu}}</ref> omkring 90 procent av haven utgörs av [[djuphav]]. Det största djupet är [[Challengerdjupet]] i [[Marianergraven]] som når cirka {{nowrap|11 034 meter}} under havsytan.<ref>{{webbref |url=http://www.soest.hawaii.edu/UMC/Reports/Archives/KMreportJuneJuly2009.html |titel=Daily Reports for R/V KILO MOANA June & July 2009 |utgivare=University of Hawaii Marine Center |hämtdatum=18 november 2010 |arkivurl=https://archive.is/20120524194643/http://www.soest.hawaii.edu/UMC/Reports/Archives/KMreportJuneJuly2009.html |arkivdatum=24 maj 2012 }}</ref> [[Salinitet|Salthalten]] i världshaven är relativt konstant, 3,5&nbsp;procent.<ref name="Nationalencyklopedin - Hav"/>

Ofta talar man om de större haven som [[världshav]] eller oceaner. Dessa oceaner uppdelas dock ofta i mindre [[bihav]], som kan indelas i [[medelhav]] och [[randhav]]. Två exempel på bihav är [[Östersjön]], som är ett medelhav, och [[Arabiska havet]], som är ett randhav. Andra hav kallas bara [[bukt]]er eller [[Vik (geografi)|vikar]], till exempel [[Bengaliska viken]].

Havens form påverkas av kontinenternas rörelser ([[plattektonik]]en) och förändras i takt med att spridningszoner på havsbottnen ökar havens yta, eller kollisionszoner pressar haven samman och minskar deras yta. Hav som en gång funnits på jorden, men som i dag inte finns i samma form kallas för ''paleohav'', till exempel [[Iapetushavet]] och [[Panthalassa]].

[[Liv]]et på jorden tros av en del ha börjat i haven,<ref>{{Webbref|titel=Livets historia|url=https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/fossil/livetshistoria.7094.html|verk=www.nrm.se|hämtdatum=2020-06-08|språk=sv|förnamn=Åsa|efternamn=Brandt}}{{Död länk|datum=2024-10 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> som i dag rymmer en stor [[art]]rikedom – från [[cyanobakterie]]r till [[blåval]]en, den största nu levande djurarten. Det är tillgången på vatten som varit förutsättningen för liv på jorden och än i dag lever omkring 40 procent av jordens befolkning i närheten av havet.

== Havens ursprung ==
Det finns flera [[teori]]er som försöker förklara hur jordens hav först uppstod. De flesta argumenterar för två eller tre ursprungliga källor men tillmäter dessa källor olika betydelse. En av källorna ska vara vatten som frigjorts ur jordens inre i form av [[ånga]] som först bildat [[atmosfären]] för att sedan producera stora mängder [[regn]]. En annan källa ska vara de stora antal [[meteorit]]er som träffade det unga jordklotet och som bidragit till mängden vatten på jorden. Ytterligare en källa kan vara en förmodad ring av [[is]] som omgivit jorden, ungefär som [[Saturnus]] ringar, och som jordens [[gravitation]] dragit ned i atmosfären.<ref name=svt>{{webbref|url=https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/jordens-vatten-kom-inte-fran-kometer |titel=Jordens vatten kom inte från kometer |datum=11 december 2014 |verk=svt.se |utgivare=Sveriges Radio |hämtdatum=25 september 2019 }}</ref><ref name=illvet>{{webbref|url=https://illvet.se/universum/solsystemet/jorden/hur-kom-vattnet-till-jorden |titel=Hur kom vattnet till jorden? |datum=12 oktober 2018 |verk=illvet.se |utgivare=Illustrerad Vetenskap |hämtdatum=25 september 2019 }}</ref>

== Havets egenskaper ==

=== Ljud ===
[[Ljud]] leds bättre i [[havsvatten]] än i [[luft]] vilket gör att ljudet i haven färdas fyra gånger snabbare, omkring 1500&nbsp;m/s<ref name="Store norske leksikon">{{webbref|url=http://www.snl.no/hav|titel=hav|utgivare=Store norske leksikon|hämtdatum=13 november 2009}} {{no ikon}}</ref>. Detta i sin tur gör att ljudet kan färdas mycket längre sträckor i haven, något som till exempel [[valar]] utnyttjar för att kommunicera med varandra över avstånd på hundratals kilometer.

[[Temperatur]] och [[tryck]] avgör [[ljudets hastighet]]. I haven minskar temperaturen med djupet, vilket först gör att ljudets hastighet minskar, samtidigt som trycket ökar, vilket gör att ljudets hastighet ökar från och med omkring 1000 meters djup. På detta djup "fångas" ljudet genom att signalerna bryts mot över- och underliggande lager. Man kallar lagret för [[SOFAR-kanal]]en ("Sound Fixing and Ranging").

=== Ljus ===
[[Fil:Kelp forest.jpg|miniatyr|185px|Ljuset är livsviktigt för tång, och indirekt för fiskar genom [[plankton]].]]
[[Solljus]]et värmer de ytliga havslagren och är där helt avgörande för livet i haven. På större djup har solljuset absorberats — [[röd]]a våglängder redan på 15–20&nbsp;meters djup, [[blå]] på omkring 100&nbsp;meters djup — och under 200&nbsp;meter är haven i princip helt mörka. Totalt är endast två procent av havets volym belyst och detta gör att [[växtplankton]], som står för [[fotosyntes]]en i haven, bara lever i de ytliga lagren vilket i sin tur påverkar resten av livet i haven. Många djur som lever i djuphavet kan dock generera eget ljus.

=== Temperatur ===
[[Temperatur]]en i de ytliga havslagren varierar starkt på olika [[breddgrad]]er. I tropiska vatten ligger temperaturen i ytlagren vid 27–28&nbsp;°C medan vattnet nära polerna håller sig nära fryspunkten sommar som vinter.<ref name="Store norske leksikon"/> I djuphavet är dock variationerna små. Under 1000&nbsp;meter är temperaturen omkring 4&nbsp;°C men i polartrakterna ligger bottentemperaturen mycket nära [[fryspunkt]]en.

=== Tryck ===
[[Tryck]]et i haven mäts i [[Bar (måttenhet)|bar]] ([[Newton (enhet)|Newton]]/[[kvadratmeter|m²]]). Vid havsytan är trycket omkring 1&nbsp;bar för att sedan öka på djupet med en bar per 10&nbsp;meter. På 1000&nbsp;meters djup är alltså trycket 101&nbsp;gånger trycket på jordytan. Djur som lever under denna nivå har ofta geléartade kroppar.

=== Dynamik ===
==== Vågor ====
[[Fil:Boelge stor.jpg|miniatyr|En våg bryts]]
[[Fil:Wave motion-i18n.png|miniatyr|Vattenpartiklarnas rörelser i havsvågor.]]
: ''Huvudartiklar: [[Havsvåg]], [[vindvågor]]''
Havsvågor är [[mekanisk våg|mekaniska vågor]] som fortplantar sig längs med havsytan. Inget vatten "följer" vågorna. Det enda som transporteras med vågorna över havsytan är energi. När vågorna når land frigörs denna energi.

Vågornas tillbakahållande kraft är [[gravitation]]en. När [[vind]]en blåser gör [[tryck]] och [[friktion]] att havsytans balans rubbas och [[energi]] från [[luft]]en överförs till [[vatten|vattnet]]. På djupt vatten rör sig vattenpartiklarna i cirkulära rörelser, det vill säga en kombination av [[longitud]]inella ("fram och tillbaka") och [[transversal]]a ("upp och ned") rörelser. På grunt vatten, där djupet är mindre än halva [[våglängd]]en, rör sig partiklarna i [[ellipsoid]]a banor.

[[Fil:90 mile beach.jpg|miniatyr|vänster|[[Dyning]]ar vid [[Ninety Mile Beach]] i [[Nya Zeeland]].<br />Foto: [[GFDL]].</small>]]
Tre faktorer spelar in då vågor bildas: (1) Vindens hastighet, (2) hur lång tid vinden har blåst över ett vattenområde, och (3) längden på den sträcka som vinden blåst över. Ju högre värden på respektive faktor desto högre vågor.

Vågor mäts efter [[Höjd (längd)|höjd]] (vågdal till vågtopp), [[längd]] (mellan vågtopparna), [[Lutningsförhållande|lutning]] (vinkel mellan topp och dal) och [[periodicitet]] (tid mellan två vågtoppar).

I de områden där vågor bildas blir havsytan kaotisk, ofta med höga vågor. Om vågorna fortplantat sig en längre sträcka rör de sig i typiska regelbundna mönster, som ofta mot en havsstrand, kallade [[dyning]]ar.
{{clear|left}}
'''Extrema vågor'''
* [[Tsunami]]
* [[Tidvattenvåg]]

{{Se även|Beauforts skala}}

==== Strömmar ====
[[Fil:Circulacion termohalina.jpg|miniatyr|300px|Förenklad bild av den [[termohalin cirkulation|termohalina cirkulation]]en i [[världshav]]en. Kalla djuphavsströmmar med hög salthalt rör sig åt öster (mörkblått) och ytliga havsströmmar med lägre salthalt åt väster (ljusblått).]]

<!---
[[Fil:Ocean currents 1943.jpg|miniatyr|300px|Ytliga havsströmmar]]
[[Fil:Coriolis_effect14.png|miniatyr|Corioliseffekten]]
--->
{{Huvudartikel|Havsström}}

I haven förekommer flera typer av havsströmmar: De ytliga, snabba strömmarna som drivs av vinden; de djupa mycket långsamma strömmarna som drivs av densitetsskillnader mellan olika havsregioner; och den vertikala transporten mellan de två tidigare.

'''Ytcirkulationen''' drivs av vinden. [[Corioliseffekten]] gör att strömmarna drivs medurs på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet. Tillsammans med Corioliseffekten gör den så kallade [[Ekmanspiral]]en att de vinddrivna havsströmmarna flödar i rät vinkel mot vinden.

'''Djupa havsströmmar''' drivs av skillnader i temperatur och densitet. Strömmarna på havsslätterna, den [[Termohalin cirkulation|termohalina cirkulationen]], drivs av små skillnader i havets densitet. Strömmarna under havsytan kallas [[undervattensflod]]er.

En '''vertikal utväxling''' förekommer i havsregioner med [[nedvällning]], vid oceanernas östra kuster, respektive [[uppvällning]], vid oceanernas västra kuster.
<!---------
[[Fil:Gulf Stream water temperature.jpg|miniatyr|[[Golfströmmen]]s temperatur i [[Sargassohavet]].]]
---------->
{{Se även|Tidvatten|Golfströmmen}}

=== Salthalt ===
[[Fil:WOA09 sea-surf SAL AYool.png|miniatyr|Salinitet för ytvatten i [[världshav]]. Data från [[:en:World Ocean Atlas|World Ocean Atlas]]]]
Havsvatten består av [[saltvatten]] med en genomsnittlig [[Salinitet|saltkoncentration]] av 31 till 38&nbsp;gram per liter (3,1 till 3,8&nbsp;%). Koncentrationen av [[havssalt]] varierar mycket lite ute på öppet hav men påverkas av flodmynningar och liknande nära kusterna. I [[innanhav]] som exempelvis [[Östersjön]] är saltkoncentrationen endast 5–10&nbsp;gram per liter. Bottenviken och det inre av Finska viken har ännu lägre halt och de danska sunden upp till 20&nbsp;gram per liter ytvatten.

Salthalten hav sinsemellan skiljer dock ganska markant. Till exempel är [[Medelhavet]] betydligt saltare än Atlanten.

På stora djup har vattnet något högre salthalt och densitet. Saltets sammansättning är praktiskt taget konstant; [[kalciumkarbonat]] 2,5&nbsp;%, [[kaliumsulfat]] 3,6&nbsp;%, [[magnesiumsulfat]] 4,7&nbsp;%, [[magnesiumklorid]] 10,8&nbsp;% (tumregel: mängden magnesiumklorid motsvarar summan av de föregående, det vill säga 2,5+3,6+4,7) och [[natriumklorid]] 77,7&nbsp;% vilket i stort sett är resten. Hur har havsvattnet fått just denna blandning av salter? Den vanliga teorin är att salterna har lösts ut ur marken av de vattendrag som så småningom når havet. Halterna ökar långsamt över tid, eftersom avdunstningen återför det rena vattnet till landområdena, medan de lösta salterna blir kvar i havet. (Se [[Vattnets kretslopp]]!) Sir [[Edmond Halley]] föreslog denna förklaring redan år 1715.<ref name="enwp-seawater">{{webbref |url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Seawater |titel=Seawater|utgivare=Wikipedia|hämtdatum = 25 januari 2018}}</ref>

Halleys teori var delvis korrekt. Ett problem är att proportionerna av de ingående [[jon]]erna i havet inte alls stämmer överens med dem som vi finner i sjö- och flodvatten. En stor del av [[natrium]]- och [[klorid]]jonerna i havet anses ha kommit dit från havsbottnen och från vulkaniska källor redan när haven bildades. Dessutom har löst natriumklorid en mycket längre "livstid" än salter av kalcium och magnesium, vilka tenderar att fällas ut mycket snabbare och bilda [[Sedimentation|sediment]].<ref name="enwp-seawater"/>

== Forskning ==
Läran om haven kallas [[oceanografi]]. Läran om livet i haven kallas för [[marinbiologi]]. Läran om geologin på [[havens botten]] kallas för [[maringeologi]].

== Ekosystem ==
[[Fil:Coral reef diagram.jpg|miniatyr|290px|[[Korallrev]], schematisk illustration.<br />Illustration: [[NSGS]]. ]]
<!---
[[Fil:Coral_reef_locations.jpg|miniatyr|Korallrev, geografisk spridning.
-->
Haven delas upp i flera [[ekosystem]]. En horisontell uppdelning görs mellan den [[neristiska zonen]] ovanför [[kontinentalsockel|kontinentalsocklarna]] och den [[oceaniska zonen]] över [[oceansockel|oceansocklarna]]. Vertikalt kan havet uppdelas i [[pelagial]]en, "den fria vattenpelaren", som utgör större delen av havets vattenmassa och som i sin tur uppdelas i olika zoner med skilda [[ljus]]-, [[temperatur]]- och [[tryck]]förhållanden. [[Havsbotten]] utgör en egen zon som kallas [[bentalen]].<ref name="gu-marinekologi">{{webbref 
 |url=http://vivaldi.zool.gu.se/baskurs_ekologi_distans/Marin_Ekologi/Havets_Zoner.htm 
 |titel=Havets zoner 
 |utgivare=GU, Marin ekologi 
 |publdatum=15 september 2003 
 |arkivurl=https://archive.is/20030509042450/http://vivaldi.zool.gu.se/baskurs_ekologi_distans/Marin_Ekologi/Havets_Zoner.htm 
 |arkivdatum=9 maj 2003 
 }}</ref>

[[Havsytan]] bortom kusterna utgör ett eget [[habitat]] för både djur och växter. De organismer som är bundna till havets yta kallas [[neuston]] och omfattar så väl mycket små organismer som [[flagellater]] till [[sargassotång]] som kan bilda kilometerlånga mattor som i sig utgör ett eget ekosystem med flera unika arter. Arter som delvis lever över vattenytan, till exempel [[blåsmanet]]en (''[[Physalia physalis]]'') och [[violsnäcka]]n (''[[Glaucus atlanticus]]''), kallas [[pleuston]].<ref name="lighthouse-foundation">{{webbref
|url=http://www.lighthouse-foundation.org/index.php?id=67&L=1
 |titel=In the waves
 |utgivare=Lighthouse Foundation
 |publdatum=15 september 2006
}}</ref>

=== Pelagiska zonen ===
<!----
[[Fil:Giant squid melb aquarium03.jpg|miniatyr|290px|En sju meter lång jättebläckfisk som fångats i isen.]]
------>
[[Fil:Blacksmoker_in_Atlantic_Ocean.jpg|miniatyr|290px|En så kallad "[[Black smoker]]" i [[Atlanten]]. Även på de största djupen gör [[hydrotermisk källa|hydrotermiska källor]] att [[maskar]], [[musslor]], [[räkor]] och [[krabbor]] kan leva där.<br />Foto: [[NOAA]]. ([[Public Domain|PD]])]]
{{Havens ekosystem}}
[[Pelagiska zonen]] ([[pelagisk|pelagialen]] eller ”vattenpelaren”) kallas den del av haven som inte har direkt kontakt med kuster eller havsbotten. Pelagialen utgör den största delen av haven och står för 95&nbsp;procent av havets [[mikroskop]]iska [[primärproduktion]] — [[växtplankton|växt-]] och [[djurplanktion]] som [[flagellat]]er och [[maneter]].

Vertikalt kan den pelagiska zonen uppdelas i flera underzoner:<ref name="enwp-pelagic zone">{{webbref|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Pelagic_zone&oldid=229845332|titel=Pelagic zone|utgivare=Wikipedia|publdatum=12 augusti 2006}}</ref><ref name="gu-ekosystem">{{webbref 
 |url=http://vivaldi.zool.gu.se/baskurs_ekologi_distans/Marin_Ekologi/Havets_olika_ekosystem.htm 
 |titel=Havets olika ekosystem 
 |utgivare=GU, Marin ekologi 
 |publdatum=15 september 2003 
 |arkivurl=https://archive.is/20040119023552/http://vivaldi.zool.gu.se/baskurs_ekologi_distans/Marin_Ekologi/Havets_olika_ekosystem.htm 
 |arkivdatum=19 januari 2004 
 }}</ref>
* '''[[Epipelagiska zonen]]''' (0–200 meter) — Den zon som nås av solljuset och därför den zon där de flesta av havens [[växt]]- och [[djur]]arter lever. Denna zon utgör bara 2&nbsp;procent av havets volym. Vid kusterna minskar den epipelagiska zonen på grund av partiklar i vattnet och näringsrika kallvattenströmmar från havets botten.<ref name="gu-marinekologi" /><ref name="gu-marinekologi" /><ref name="enwp-pelagic zone" />
* '''[[Mesopelagiska zonen]]''' (200–1000&nbsp;meter) — "Skymningszonen" där haven övergår till kompakt mörker. Det ljus som når hit räcker inte för [[fotosyntes]] men de flesta djur här är beroende av synen. De lever av byten och nedfallsprodukter från den epilagiska zonen.<ref name="enwp-pelagic zone" />
* '''[[Batypelagiska zonen]]''' (1000–4000&nbsp;meter) — hit når inget solljus alls och inga växter kan överleva här. De flesta djurarter lever av nedfallande rester av djur och växter ([[detritus]]) från överliggande zoner. Flera arter är [[bioluminiscens|bioluminiscenta]] och här lever [[jättebläckfiskar]] som jagas av [[kaskelot]]er. Under 2000&nbsp;meter kallas havet för [[djuphav]]et.<ref name="gu-marinekologi" /><ref name="enwp-pelagic zone" />
* '''[[Abyssopelagiska zonen]]''' (4000–över havsbotten) — hit ned når inget solljus alls och de flesta arter som lever här är blinda och färglösa.<ref name="enwp-pelagic zone" />
* '''[[Hadopelagiska zonen]]''' (det fria vattnet i djuphavsgravarna, ned till {{nowrap|10 000 meter}}) — en knapphändigt utforskad zon som fortfarande är i princip helt okänd. Trots en temperatur på några enstaka grader lever häpnadsväckande många [[barofil]]a och [[extremofil]]a arter här. Andra arter har anpassat sig till ett liv vid [[hydrotermisk källa|hydrotermiska källor]].<ref name="enwp-pelagic zone" />

=== Bentiska zonen ===
[[Fil:Blue Linckia Starfish.JPG|miniatyr|vänster|Exempel på den [[biologisk mångfald|biologiska mångfald]] som omger korallreven.]]
[[Bentiska zonen]] ([[bentalen]], [[bentos]]) är den zon som omfattas av havsbotten. Växter i denna zon kallas [[fytobentos]] och djuren för [[zoobentos]].<ref name="gu-ekosystem" />

Zonen uppdelas i [[hårdbotten|hårdbottnar]], till exempel [[Klippa (geologi)|klippor]] och [[korallrev]], respektive [[mjukbotten|mjukbottnar]], [[Sediment (geologi)|sediment]]lager av till exempel [[sand]] och [[lera]]. Omkring 80 procent av faunan i den bentiska zonen lever på hårdbotten som också hyser fyra gånger fler arter än mjukbotten.<ref name="gu-ekosystem" />

=== Kuster ===
Längs med kusterna brukar hårdbotten uppdelas i zoner med olika grad av luftexponering: 
* [[Tidvattenzon]] eller [[litoralzon]] ([[litoral]]), som ligger mellan [[högvattenstånd|hög-]] och [[lågvattenstånd]]en. 
* [[Supralitoralzon]]en ([[supralitoral]]), den så kallade "stänkzonen" eller "svarta bältet" där bland annat [[svartbältsbakterie]]r lever.
* [[Sublitoralzon]]en ([[sublitoral]]), zonen under litoralzonen där bland annat [[sågtång]] som inte tål långa perioder av uttorkning lever.
* Längs med Sveriges kuster finns dessutom ovanför supralitoralen ett kalt bälte där ingenting växer. Detta bälte saknas längs tidvattenkuster.
<ref name="gu-ekosystem" />

[[Kust]]er är de områden där havet möter land.

== Flora och fauna ==
Havet bebos av bland annat [[fisk]]ar, [[vattenlevande däggdjur]] och [[plankton]]. Se [[marinbiologi]].

=== Fauna ===
Livet i havet utgår från [[plankton]], de organismer som i allmänhet passivt driver med havets strömmar. Plankton brukar uppdelas i [[växtplankton|växt-]] och [[djurplankton]], men många arter är [[mixotrof]]a och har både [[klorofyll]] och kan bidra med [[fotosyntes]] samtidigt som de kan inta fast föda. Plankton som under hela sin livscykel uppehåller sig i [[pelagialen]] kallas [[holoplankton]] medan de som bara tillbringar en fas av sina liv där (som till exempel [[larv]]er) kallas [[meroplankton]].<ref name="gu-ekosystem"/>

Djur som aktivt kan förflytta sig genom att [[simning|simma]] kallas [[nekton]]er, en mycket heterogen grupp som bland annat omfattar [[valar]], [[sköldpadda|sköldpaddor]], [[bläckfisk]]ar och [[fisk]]ar. De arter som lever vid havsytan kallas [[pleuston]]er eller [[neuston]]er, till exempel [[Maneter]].<ref name="gu-ekosystem" />

Den bentiska faunan uppdelas i [[epifauna]], de djur som lever på botten, och [[infauna]], de djur som lever under havsbotten. Samma fauna kan också delas upp efter hur arterna fångar sin föda:
* [[Herbivor]]er som betar på havsbotten. Till exempel: [[strandsnäcka]], [[ledsnäcka]], [[skålsnäcka]], [[tånggråsugga]].
* Aktiva eller passiva [[suspensionsätare]] som filtrerar vattnet. Till exempel [[havstulpan]]er, [[sjöpung]]ar, [[läderkorall]]er, [[blåmussla]], [[hydroider]] och [[svampdjur]].
* [[Depositionsätare]] som lever av nedfallande material. Till exempel [[sandmask]], [[östersjömussla]], [[slammärla]], [[hjärtsjöborre]].
* [[Predator]]er som lever på andra djur. Till exempel [[sjöstjärna]], [[nätsnäcka]], [[strandkrabba]], [[havsanemoner]], [[havsborstmask]], [[plattfisk]] och [[vadarfågel]].<ref name="gu-ekosystem" />
* [[Alger]]

=== Flora ===
I världshaven finns färre arter än på land, vilket beror på att [[insekter]]na, som utgör en majoritet av alla arter, inte koloniserat haven. Men av de 33 [[fyla|fylum]] ([[djur]]stammar) på jorden återfinns 32 i haven varav hälften endast finns i haven.

== Samhällsaspekter ==
=== Lagar för haven ===
[[Förenta nationernas havsrättskonvention]] ([[engelska]]: ''United Nations Conference on the Law of the Sea'', UNCLOS), är den internationella konvention som trädde i kraft 1994 och som var resultatet av den [[havsrätt]]skonferens som pågick mellan 1973 och 1982. Konventionen reglerar nationernas rättigheter och skyldigheter vid dess nyttjande av haven, med riktlinjer för affärer, [[Miljö (omgivning)|miljö]]n och havens [[naturresurs]]er.

=== Kultur ===
I [[antikens Grekland]] var [[Poseidon]] havsgud; i Rom [[Neptunus (mytologi)|Neptunus]].

== Se även ==
* [[Havsbotten]]
* [[Lista över hav]]
* [[Djuphav]]

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
{{wikiquotebox}}
* [http://www.havet.nu Havet.nu - nyheter, forskning och fakta om havet]
* [https://web.archive.org/web/20060928110324/http://www.wwf.se/show.php?id=1001688 WWF - Hav & kust]
* [https://web.archive.org/web/20070711091904/http://www.seatime.se/jubileum/index.htm HKF - "Ett skepp kommer lastat"]
* [https://web.archive.org/web/20070927203210/http://www.miljoportalen.se/vatten/havet Chalmers och Göteborgs universitets sida om hav och miljö]

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Hav| ]]
[[Kategori:Kustlandformer och oceaniska landformer]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]