Helgmålsringning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För TV-programmet, se Helgmålsringning (TV-program).
För radioprogrammet, se Helgsmål (radioprogram).

Helgmålsringning, helgmålsbön eller helgsmål[redigera | redigera wikitext]

genomförs inom vissa delar av kristenheten, bland annat Svenska kyrkan[1], som inledning på helgen.

Kyrkklockorna ljuder vanligtvis klockan 18.00 på lördagar och helgaftnar.[2] Skälet till att helgen rings in redan kvällen före helgdagen är att Bibelns dygn egentligen börjar med aftonen i enlighet med Första moseboks första kapitel: "Och det vart afton och det vart morgon den första dagen". I anslutning till ringningen hålls ibland en andakt kallad "helgmålsbön" (jämför vesper).

Helgdagsfrid[redigera | redigera wikitext]

I forna tider hade helgsmål en särskild betydelse genom att den markerade sabbatens inträde. Sabbaten skulle hållas i helgd och det var strängt förbjudet att ägna sig åt söndagsarbete. Det inpräntades med hjälp av katekesen och återfanns även i lagen. Om någon överträdde bestämmelserna genom att utföra arbete utgick böter. Många arbetade ändå inomhus där det inte syntes. Även många fattiga arbetade under helgen, eftersom de resten av veckan arbetade åt andra.[3] Jämför sabbatsbrott.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Helgmålsringning "Pilgrimsfärd i Dalsland"”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/mellerud/helgmalsringning-pilgrimsfard-i-dalsland. Läst 15 oktober 2014. 
  2. ^ ”Helgsmål”. Sveriges Radio P1. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2339&artikel=657418. Läst 15 oktober 2014. 
  3. ^ ”Helgsmål”. Sveriges Radio P1. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2339&artikel=657418. Läst 7 juni 2015.