Hoppa till innehållet

Hemiol

Från Wikipedia
Version från den 23 juni 2017 kl. 00.15 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.4beta3))

Hemiol innebär att sex taktdelar av ett stycke i tretakt kopplas ihop två och två med betoningen på den första tonen i varje grupp om två taktdelar. Man bryr sig därvid inte om att ett taktstreck ligger mellan några av de sex taktdelarna. Resultatet blir en långsam tre-grupp, där varje 1/3 kan bestå av flera toner. Hemioler är vanliga i barockmusik, speciellt nära slutet på ett avsnitt. Också senare epoker har använt hemioler. Brahms var till exempel mycket förtjust i att använda hemioler, men de finns även i många andra sorters musik.

Vissa folk- och jazz-musiker använder begreppet stortriol som beteckning på en hemiol eller som beteckning på ännu mer komplexa rytmer.[1]

Se även

Källor