Herkulesbrunnen

Herkulesbrunnen i Augsburg med Ulrichskirche i bakgrunden
Den sjuhövdade hydran

Herkulesbrunnen är en brunn av Adriaen de Vries i Augsburg i Tyskland.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Herkulesbrunnen är en av tre stora 1500-talspraktbrunnar i Augsburg, tillsammans med Augustusbrunnen av nederländaren Hubert Gerhard och Merkuriusbrunnen av Adrien de Vries.

Brunnen står på Maximilianstrasse, framför huvudingången till Schaezlerpalatset. Den modellerades 1597-1600 av Adriaen de Vries, göts i Augsburg och sattes upp 1602.

Högst upp, på en trekantig pelare, står den tre meter höga bronsskulpturen Herkules som strider med draken. Under Herkules sitter tre najader. Under dem finns tre flodgudar med musslor och fiskar i händerna och mellan dem tre putti med en fasthållen gås mellan benen. Vidare finns på brunnen tre förgyllda bronsreliefer mellan de tre najaderna. Den första skildrar staden Augsburgs grundande. Den andra visar sambandet mellan Rom och Augusta Vinelicorum, namnet på det romerska Augsburg. Den tredje reliefen visar stadens gudinna.

Numera är originalen till Herkulesskulpturen och till de tre najaderna utställda inomhus på innegården till Maximilianmuseet i Augsburg och kopior uppsatta på brunnen.

Herkulesbrunnen tjänade som inspiration för Nicodemus Tessin d.y. när denne skulle koncipiera Herkulesfontänen i Drottningholms slottspark i Sverige. Tessin hade sett och beundrat brunnen i Augsburg 1673 vid sin första utlandsresa och hade då också förvärvat en unik teckning av den.[1]

Brunnens skulpturer[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Martha Schad: Brunnen in Augsburg. Gondrom Verlag, Bindlach 1992, ISBN 3-8112-0791-1
  • Ursel Berger och Björn R. Kommer (redaktörer): Adriaen de Vries: 1556 - 1626. Augsburgs Glanz - Europas Ruhm, Städtischen Kunstsammlungen Augsburg 2000, ISBN 3-8295-7024-4

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ *Magnus Olausson: Lustträdgård och generalplan i Görel Alm och Rebecka Millhagen (refaktörer): Drottningholms slott, Band I, Från Hedvig Eleonora till Lovisa Ulrika, Byggförlaget, Stockholm 2004, ISBN 91-7988-257-9, sid 155

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]